Varför är utbrändhet så vanligt? - Läs om de mest betydande orsakerna och om 5 sätt att förhindra utbrändhet effektivt

Utbrändhet har blivit vår tids gissel. Enligt en uppskattning känner var fjärde yrkesverksam finländare utbrändhet. LokalTapiolas och Elos specialister berättar varför problemen med arbetshälsan har blivit så vanliga. Ta vara på fem sätt att förhindra utbrändhet effektivt.

Priset för utbrändhet är hårt. Den kan leda till psykiska problem, sjukfrånvaro och till och med till långvarig arbetsoförmåga. Utbrändhet orsakar även stora kostnader för både arbetsgivare och samhället.

”Utbrändheten beror i regel inte bara på individen”, konstaterar Noora Poussu som är Elos utvecklingschef för ledning av arbetsförmåga. Bakom problemen ligger också förändringarna i arbetslivet och därför hänför sig en stor del av lösningarna till arbetsplatsen. Poussu och LokalTapiolas servicedirektör Mari Järvinen redogör för orsakerna till utbrändheten som blir allt vanligare samt för de mest fungerande sätten att förbättra orken och välbefinnandet i arbetet.

Ett allt intensivare arbete och liv tär på krafterna

En central orsak till problemet med utbrändheten är arbetsintensifiering med vilket avses ökade krav och belastning i arbetet. Arbetslivet har på många sätt blivit mera intensivt och till exempel arbetets komplexitet och informationsmängden har ökat. I och med digitaliseringen sker allt dessutom i en allt snabbare takt och arbetet följer med överallt.

Även belastningen på fritiden har ökat. Människorna har flera fritidsintressen och andra aktiviteter. ”Det är bra att komma ihåg att människans fysiologi ändå inte har förändrats. Vi behöver tillräckligt med tid för återhämtning”, säger Järvinen. Om totalsaldot för belastning och återhämtning är på minus, blir vi utmattade.

Den allt intensivare takten i arbetslivet har också lett till att få av oss har tid att göra allt. Man är tvungen att göra vissa saker sämre, flytta fram eller helt låta bli att göra dem. Även detta ökar stressen. Man borde prioritera arbetsuppgifter men det kan vara mycket svårt för en som är utmattad eftersom tröttheten leder till ”tunnelseende”.

Poussu berättar att problemen speciellt kan gälla vissa team där man misslyckats med att organisera arbetet. ”Det blir en ond cirkel. När en blir utmattad och sjukskriven, ökar arbetsbördan för de övriga och även dessa blir utmattade.”

Det är viktigt att observera att det just är arbetsbelastning, resurser och organisering som vanligtvis finns i kärnan för utbrändheten. Om det helt enkelt finns för mycket arbete och stress, kan problemet inte fixas till exempel genom förbättringar såsom motionssedlar och hälsosamma frukostar.

Kroppens larmtillstånd och konfliktsituationer orsakar problem snabbt

Långvarig överbelastning och stress påverkar kroppens funktion. ”Kroppen kan gå in i ett fysiologiskt larmtillstånd. Många får till exempel magbesvär, nackbesvär eller huvudvärk”, förklarar Järvinen. Symptomen kan vara ännu allvarligare och man kan till exempel få sömnproblem. Risken för utbrändhet är i detta skede redan mycket stor.

Ett annat allvarligt problemområde är olika konfliktsituationer. Organisationen kan ha problem med växelverkan, konflikter och till och med mobbning. ”Det finns ingen sak i arbetslivet som är mer belastande”, säger Poussu. Om konflikterna inte löses snabbt, leder de ofta till sjukfrånvaro.

Fem sätt att förbättra orken och välbefinnandet i arbetet

1. Uppskattande dialog i nyckelposition

Det är inte alltid lätt att se utifrån situationen för arbetstagarens välbefinnande. ”En uppskattande dialog är mycket viktigt”, konstaterar Järvinen. En bra dialog hjälper till att observera om arbetstagaren börjar må dåligt eller om hen till exempel har för mycket jobb.

Diskuteras utmaningarna först när personen redan är sjukskriven, är det ohjälpligen för sent. Ju tidigare situationen kan korrigeras, desto mindre blir skadorna.

2. Omorganisera arbetet

”Utmaningarna med orken i arbetet kan sällan korrigeras genom några trick. Det är viktigt att fundera på arbetssätten och organiseringen av arbetet”, berättar Poussu. Fungerande sätt att korrigera problemen är en omorganisering av arbetet med vilket avses att arbetet organiseras så att det blir mera meningsfullt för arbetstagaren eller mera lämpligt för arbetstagarens situation.

Om till exempel en viss arbetsuppgift orsakar mycket stress, kunde den utföras tillsammans med en arbetskamrat? Chefen kan också hjälpa arbetstagaren att prioritera sina uppgifter.

3. Identifiera resursfaktorer som ger energi och öka dem

”I arbetet finns alltid saker som ger glädje och energi och även saker som tär på krafterna”, summerar Poussu.

Därför är det viktigt att identifiera vad som ökar välbefinnandet och att sträva efter att förstärka sådana resursfaktorer. Till exempel kan en specialist njuta av att lära sig något nytt och att utreda utmanande ärenden. Om arbetet däremot inte är kognitivt krävande, kan ett bra team och en tydlig organisering av arbetet vara betydande resursfaktorer.

4. Utveckla den sociala gemenskapen och det sociala välbefinnandet

Goda sociala förhållanden kan vara en enorm energikälla. Om personen har en bra chef, trevliga och hjälpsamma kollegor och möjlighet att bolla utmanande ärenden med andra, förbättras arbetshälsan avsevärt. Det lönar sig att ta hand om det sociala välbefinnandet på arbetsplatsen. ”Ju bättre anställda känner och förstår varandra, desto bättre löper samarbetet”, konstaterar Järvinen.

5. Satsa på chefernas kunnande och dra nytta av samhällets stöd

Chefer har en nyckelroll i arbetshälsan eftersom de tar hand om den praktiska organiseringen av arbetet och kontakterna mellan arbetstagarna. Ett bra chefsarbete uppstår inte av sig själv utan det behövs stöd och utbildning.

Om arbetstagaren blir utmattad, är det också skäl att ta hjälp av HR:s sakkunskap. ”I Finland har vi ett utmärkt urval av olika sätt att stöda människor med nedsatt arbetsförmåga”, berättar Poussu. Till exempel förkortad arbetsvecka med partiell sjukdagpenning kan hjälpa arbetstagaren att återhämta sig och företaget får samtidigt stöd från samhället för att ta hand om arbetsförmågan.

Järvinen och Poussu uppmuntrar företagen och individerna att satsa på välbefinnandet i arbetet eftersom det är till nytta för alla och i sinom tid syns det i det ekonomiska resultatet.

”Det är på individens ansvar att ta hand om sin hälsa och återhämtning samt om sin kompetens och attityd. Det är också viktigt att vara en lösningsinriktad och energivande teammedlem samt att kunna begära hjälp när stöd behövs. Ingen ska lämnas ensam med sina problem”, konstaterar Järvinen. Det är ledningens uppgift att leda arbetshälsan och att vara ett exempel både vad gäller ord och handlingar.

”Att förbättra arbetshälsan är ett långsiktigt arbete som till exempel omfattar samarbete med företagshälsovården och arbetspensionsbolaget samt uppföljning av data och mätare. Ledning av arbetsförmåga borde löpa som en röd tråd genom alla processer i företaget”, uppmuntrar Poussu.

LokalTapiola tillsammans med Elo hjälper sina kundföretag att hantera arbetsförmågarisker och förbättra personalens välbefinnande. Läs mer!

5 sätt att minska utbrändheten och öka välbefinnandet

1. Uppskattande dialog. När man har en bra dialog med arbetstagarna, märks utmaningarna i tid och till exempel arbetsmängden kan justeras smart.
2. Omorganisera arbetet. Genom små ändringar i arbetet och genom att prioritera arbetsuppgifterna kan man nå utmärkta resultat.
3. Identifiera resursfaktorer som ger energi och öka dem. Arbetsuppgifterna innehåller mycket som ger glädje och energi. Då dessa förstärks, ökar arbetshälsan.
4. Utveckla den sociala gemenskapen och det sociala välbefinnandet. En bra och uppmuntrande arbetsgemenskap ökar välbefinnande och minskar risken för utbrändhet.
5. Stöd cheferna och dra nytta av samhällets stöd. Det lönar sig att satsa på att utbilda cheferna eftersom de har en nyckelroll i att förbättra arbetshälsan. Om arbetstagaren blir utmattad, dra nytta av de hjälpmedel som samhället ger som stöd för rehabiliteringen.