Vi hjälper dig vid skötseln av skogsförmögenheten

Omloppstiden börjar när en ny trädgeneration uppstår på skogsmarken genom antingen naturlig självförnyelse, sådd eller plantering av trädplantor och upphör när trädbeståndet förnyas.

Med tidig vård av plantbestånd avses trampning eller avlägsnande av gräs runt plantan med hjälp av en röjkniv. Det lönar sig att årligen kontrollera plantbestånd som är under en meter långa eftersom tillväxten av ytväxtligheten kan, beroende på ståndortens frodighet, vara livligast under 2-4 år efter att plantbeståndet grundats. Det är viktigt att samtidigt kontrollera att det växer tillräckligt med plantor i bra skick och att det inte finns behov av kompletterande planteringar.

Även gallring som gjorts cirka fem år efter sådden eller planteringen av plantorna hör till tidig vård av plantbestånd och behövs speciellt på frodigare ståndorter. Gallringen hjälper plantbeståndet till en så bra tillväxt som möjligt och ska göras senast vid det skede då lövträdbeståndet når måtten för barrträdsplantor. Runt plantan, ungefär på en meters radie, avlägsnas konkurrerande trädbestånd och skuggträd som skuggar plantorna. Till exempel runt en barrträdsplanta avlägsnas lövträden som stör tillväxten.

Plantbestånden gallras när plantbeståndets höjd i en granskog är 3-4 meter, i en tallskog 4-7 meter och i en vårtbjörkskog 4-5 meter. I Norra Finland kan gallringar göras redan lite tidigare. Åtgärden förbättrar trädbeståndets kvalitet när extra träd eller träd av dålig kvalitet avlägsnas för att inte konkurrera om näring och utrymme. När plantbestånden gallras i tid, kan den egentliga första gallringen göras snabbare och man får säljbart virke. Målet är dock inte att bilda skogsdungar med ett trädslag om inte detta på grund av omständigheterna är det mest naturliga (t.ex. tallskogar på torra områden). Skogen är alltid mera mångformig och tål bättre skogsskador om man även lämnar annat trädbestånd, som uppstått naturligt, att växa.

Första gallringen är en av de viktigaste åtgärderna med tanke på kvaliteten på det framtida trädbeståndet. Dess tid är i regel då trädens höjd är cirka 12-15 meter. Trädkronan, vars uppgift är att producera byggmaterial för stammens tillväxt, berättar bäst om den rätta tidpunkten. Trädkronan behöver ljus för detta. I en tallskog lönar det sig att vidta första gallringen före trädkronans andel av trädets hela höjd understiger 40 procent. För granar är gränsen 60 procent och för björkar 50 procent. Eftersom det säljbara trädbeståndet som fås vid den första gallringen ännu är litet, motsvarar dess avkastning grovt uppskattat cirka 5 procent av avkastningarna för hela omloppstiden. Första gallringen är ändå viktig eftersom den förbättrar det återstående trädbeståndets kvalitet, grovhet och senare avkastning.

Den andra gallringen vidtas i regel 15-25 år efter första gallringen när trädbeståndets genomsnittliga diameter mätt i brösthöjd är minst 16 cm. Syftet är att ge växtutrymme för och näring till de bästa träden. Efter den andra gallringen kan man också överväga om man vill förbättra tillväxten genom att gödsla skogen. Den snabbare tillväxten av trädbeståndet till följd av gödslingen förkortar skogens omloppstid.

Det är dags för föryngringsavverkningen när trädbeståndets tillväxt tynar och skogsodling inte längre är ekonomiskt lönsam. I en jämnårig skog föryngras trädbeståndet i regel med cirka 50-100 års mellanrum, beroende på skogsägarens målsättningar. På karga ståndorter kväver det konkurrerande växtbeståndet inte lika snabbt tillväxten för nya trädplantor varvid skogen föryngras bra även naturligt genom att man lämnar fröträd på arealen som ska föryngras. På frodiga ståndorter lönar det sig att bearbeta jordmånen genom en metod som passar för ändamålet (t.ex. högläggning, markberedning, harvning) och att plantera plantor där. Även om åtgärden är dyr, säkerställer man genom detta en så bra start som möjligt för plantornas tillväxt.