Ta väl hand om din skog så tar den hand om dig
Vi hjälper dig vid skötseln av skogsförmögenheten
Bra skogsvård är bästa sättet att minska skogsbrukets risker och skogsskador. Det finns inte bara ett rätt sätt att sköta skogen, utan det är skogsägarens egna mål och önskemål som avgör. När den bästa möjliga ekonomiska avkastningen kan vara viktigast för en, kan det för en annan till exempel vara miljövård, rekreation eller kolbindning. Det viktigaste är att inse att skogsodling är ett långsiktigt arbete som genom god omsorg kan belöna sin ägare på många olika sätt.
Du kan välja mellan olika sätt att odla skog
Den nya skogslagen ger skogsägarna friare händer till exempel vad gäller sätten att odla skog. Alternativen är skogsodling av likåldriga eller olikåldriga skogar dvs. fortlöpande odling. Ett sätt att beskriva odling av likåldrig skog är skogens omloppstid.
Hur avkastar min skog?
Det är intressant att följa med skogens avkastning. Att enbart följa virkesinkomster och skogsvårdsutgifter berättar inte allt om skogens avkastning eller om den är att ett bra placeringsobjekt. Först genom att följa avkastningen på det placerade kapitalet, kan avkastningen från skogen jämföras med andra placeringar. Avkastningen på skogen är i genomsnitt fyra procent. Genom god skogsvård, rätt tajmade skogsvårdsarbeten och virkesförsäljning är det möjligt att även uppnå högre avkastningar.
Vad är värdet för din skog?
Det finns flera olika tjänster som, genom att man matar in fastighetsnumret, uppskattar värdet för din skogslägenhet och ger samtidigt åtgärdsförslag för vården av din skog. Åtminstone fastighetens egenskaper såsom trädbeståndet, ståndorten, läget och vägförbindelserna inverkar på värdet på en skogslägenhet. Ju bättre skogen har skötts, desto högre är dess värde i regel.
Skogens omloppstid
Omloppstiden börjar när en ny trädgeneration uppstår på skogsmarken genom antingen naturlig självförnyelse, sådd eller plantering av trädplantor och upphör när trädbeståndet förnyas.
Med tidig vård av plantbestånd avses trampning eller avlägsnande av gräs runt plantan med hjälp av en röjkniv. Det lönar sig att årligen kontrollera plantbestånd som är under en meter långa eftersom tillväxten av ytväxtligheten kan, beroende på ståndortens frodighet, vara livligast under 2-4 år efter att plantbeståndet grundats. Det är viktigt att samtidigt kontrollera att det växer tillräckligt med plantor i bra skick och att det inte finns behov av kompletterande planteringar.
Även gallring som gjorts cirka fem år efter sådden eller planteringen av plantorna hör till tidig vård av plantbestånd och behövs speciellt på frodigare ståndorter. Gallringen hjälper plantbeståndet till en så bra tillväxt som möjligt och ska göras senast vid det skede då lövträdbeståndet når måtten för barrträdsplantor. Runt plantan, ungefär på en meters radie, avlägsnas konkurrerande trädbestånd och skuggträd som skuggar plantorna. Till exempel runt en barrträdsplanta avlägsnas lövträden som stör tillväxten.
Plantbestånden gallras när plantbeståndets höjd i en granskog är 3-4 meter, i en tallskog 4-7 meter och i en vårtbjörkskog 4-5 meter. I Norra Finland kan gallringar göras redan lite tidigare. Åtgärden förbättrar trädbeståndets kvalitet när extra träd eller träd av dålig kvalitet avlägsnas för att inte konkurrera om näring och utrymme. När plantbestånden gallras i tid, kan den egentliga första gallringen göras snabbare och man får säljbart virke. Målet är dock inte att bilda skogsdungar med ett trädslag om inte detta på grund av omständigheterna är det mest naturliga (t.ex. tallskogar på torra områden). Skogen är alltid mera mångformig och tål bättre skogsskador om man även lämnar annat trädbestånd, som uppstått naturligt, att växa.
Första gallringen är en av de viktigaste åtgärderna med tanke på kvaliteten på det framtida trädbeståndet. Dess tid är i regel då trädens höjd är cirka 12-15 meter. Trädkronan, vars uppgift är att producera byggmaterial för stammens tillväxt, berättar bäst om den rätta tidpunkten. Trädkronan behöver ljus för detta. I en tallskog lönar det sig att vidta första gallringen före trädkronans andel av trädets hela höjd understiger 40 procent. För granar är gränsen 60 procent och för björkar 50 procent. Eftersom det säljbara trädbeståndet som fås vid den första gallringen ännu är litet, motsvarar dess avkastning grovt uppskattat cirka 5 procent av avkastningarna för hela omloppstiden. Första gallringen är ändå viktig eftersom den förbättrar det återstående trädbeståndets kvalitet, grovhet och senare avkastning.
Den andra gallringen vidtas i regel 15-25 år efter första gallringen när trädbeståndets genomsnittliga diameter mätt i brösthöjd är minst 16 cm. Syftet är att ge växtutrymme för och näring till de bästa träden. Efter den andra gallringen kan man också överväga om man vill förbättra tillväxten genom att gödsla skogen. Den snabbare tillväxten av trädbeståndet till följd av gödslingen förkortar skogens omloppstid.
Det är dags för föryngringsavverkningen när trädbeståndets tillväxt tynar och skogsodling inte längre är ekonomiskt lönsam. I en jämnårig skog föryngras trädbeståndet i regel med cirka 50-100 års mellanrum, beroende på skogsägarens målsättningar. På karga ståndorter kväver det konkurrerande växtbeståndet inte lika snabbt tillväxten för nya trädplantor varvid skogen föryngras bra även naturligt genom att man lämnar fröträd på arealen som ska föryngras. På frodiga ståndorter lönar det sig att bearbeta jordmånen genom en metod som passar för ändamålet (t.ex. högläggning, markberedning, harvning) och att plantera plantor där. Även om åtgärden är dyr, säkerställer man genom detta en så bra start som möjligt för plantornas tillväxt.
Lönar det sig att investera i skogsvården?
Kostnaderna för skogsvården koncentrerar sig till början av omloppstiden. Grovt räknat kostar skogsföryngring (markberedning, plantor och plantering) cirka 1 000 €/ha. Vård av plantbestånd som vidtas i sinom tid under hela omloppstiden kostar därtill cirka 1 000 €/ha. Det är en lönsam Investering eftersom man genom att trygga en så bra tillväxt som möjligt för skogen, tidigare får träd för försäljning genom gallringar samt mera grovtimmer av god kvalitet för att säljas senare. Därtill är alla kostnader för skogsvård avdragsgilla i beskattningen.
En god och tidsenlig skogsvård är också det bästa sättet att spara kostnader. Redan enbart vid vården av plantbestånden betyder ett års fördröjning tilläggskostnader på nästan 10 procent i vårdkostnader för plantbestånd. I ett plantbestånd på en hektar innebär detta extra kostnader på cirka hundra euro.
* Extra tillväxt av vårdat trädbestånd jämfört med ovårdat cirka 15-20 m3/ha.