Ta väl hand om din skog så tar den hand om dig
Vi hjälper dig vid skötseln av skogsförmögenheten
Bra skogsvård är bästa sättet att minska skogsbrukets risker och skogsskador. Det finns inte bara ett rätt sätt att sköta skogen, utan det är skogsägarens egna mål och önskemål som avgör. När den bästa möjliga ekonomiska avkastningen kan vara viktigast för en, kan det för en annan till exempel vara miljövård, rekreation eller kolbindning. Det viktigaste är att inse att skogsodling är ett långsiktigt arbete som genom god omsorg kan belöna sin ägare på många olika sätt.
Förbered dig på skogsskador
De frostfria perioderna har blivit längre i och med klimatuppvärmningen. Samtidigt har stormarnas kraft ökat varvid träden faller lättare i vinden. Under de senare åren har vinden och snön orsakat mest skogsskador. Insektskador är ofta en följd av dessa. Det är förståeligt att förargelsen är stor om man efter flera års arbete och väntan förlorar den bästa värdetillväxten för ett ungt trädbestånd. Trots att de ökade skogsskadorna syns i försäkringsbolagens ersättningsbelopp, visar statistiken att under 50 procent av skogsägarna har försäkrat sina skogar med minst en försäkring som täcker stormskador.
Det krävs lite kunskap och utredning för att kunna uppskatta risken i anslutning till skogen men mödan belönas om en skada inträffar. Även om det finns olika risker och det lönar sig att lära känna skadeorsaker, finns det inget skäl att oroa sig för mycket. I Finland är det bra att äga skog nu och i framtiden. Det finns efterfrågan på virke när den globala konsumtionen ökar och man söker alternativ för ersättare av fossila råmaterial. Utöver sågvirke och cellulosa är de nya användningsområdena för virke bland annat inom läkemedels-, kosmetika-, livsmedels- och textilindustrin nästan obegränsade. Motståndskraften mot sjukdomar och skadeinsekter för träden i vårdade skogar förbättras och de tål bättre belastning till följd av vind och snö. Det lönar sig att skydda sig med en skogsförsäkring mot den risk som man inte vill bära själv.
Vad ska man beakta
Stormar: Stormarnas kraft väntas öka och även statistikuppgifterna stöder detta. Kraften på stormarna i Europa har 3-5 faldigats sedan år 1990. Många kommer säkert ihåg cyklonen Gudrun i södra Sverige år 2005. 75 miljoner kubik träd fälldes på en gång dvs. mer än vad hela Finlands skogsindustri använde under hela året. Enligt forskarna är en motsvarande storm möjlig även hos oss. När man förutspår att hela Finland är tjälfritt om hundra år är en storm, som på en gång fäller 20 miljoner kubik träd, sannolik.
Snöskadorna är vanligast på områden som ligger över 200 meter från havsytan men dessa kan uppstå var som helst där det snöar. De värsta snöskadorna under de senaste åren har upplevts i Kajanaland, Norra och Södra Karelen, Norra Savolax och i Mellersta Finland. Skador uppstod både på områden med skogklädda höjder och på vidsträckta områden. Milda och regniga vintrar underlättar inte på de områden som redan tidigare lider av snöskador när förhållandena som är gynnsamma för skador blir vanligare. Detta innebär i praktiken rikliga snöfall och temperaturer nära noll. Om man vet att området till exempel är utsatt för snöskador, lönar det sig att speciellt gallra tallskogar lite, men oftare.
Insekts- och svampskador: det har sagts att om vi har samma klimat som i Mellan Europa har vi också samma insekter. Granbarkborren är en av de värsta skadeinsekterna för granskogar men listan kommer säkert att bli längre i framtiden. Till Finland anländer och har redan anlänt nya insektarter och främmande arter av vilka en del är skogskadeinsekter. En av dessa är barrskogsnunna. Ett milt och regnigt väder ökar också svampskadorna i skogar.
Granbarkborren är en bekant skadeinsekt i granskogar. Steklar/märgborrar är de skadeinsekter som oftast skadar tallar. Det varmare klimatet för med sig även nya arter av vilka barrskogsnunna är en av de mest betydande. Bl.a. Luke har sammanställt en omfattande handbok om skogsskador i Finland. Handboken hittas här.