Betalningen av ersättning sker alltid enligt förmånstagarförordnandet. Det är därför viktigt att se till att förmånstagarförordnandet hålls tidsenligt, även när det sker ändringar under avtalstiden. Ett tydligt förmånstagarförordnande säkerställer att ersättningen betalas just till dem som du vill att den ska betalas, utan oklarheter eller fördröjningar.
Förmånstagare kan till exempel vara anhöriga, make/maka och barn, make/maka, barn, dödsbo eller en namngiven förmånstagare. När försäkringstagaren är ett företag kan försäkringstagaren också vara förmånstagare. Om förmånstagaren fortfarande levde när den försäkrade dog, men avled därefter innan ersättningen betalades, betalas ersättningen till förmånstagarens dödsbo.
Utgångspunkten är att betalningen av dödsfallsersättningen inte påverkas av ett testamente, utan ersättningen betalas alltid enligt förmånstagarförordnandet. Ett testamente påverkar dödsfallsersättningen om förmånstagaren är ett dödsbo. Då blir ersättningen en del av dödsboets tillgångar och dess fördelning kan bestämmas genom testamente.
Vid dödsfall betalas ersättningen alltid till den försäkrades dödsbo, om förmånstagarna enligt det valda förmånstagarförordnandet inte längre är i liv.
Förmånstagaren ska alltid meddelas skriftligen, även när den ändras. Du kan ändra förmånstagaren i nättjänsten eller genom att skicka oss ett webbmeddelande. Du kan ändra förmånstagare när som helst under avtalets giltighetstid.
Om förmånstagaren är ett minderårigt barn meddelar vi Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om de ersättningar som vid dödsfall ska betalas till barnet. Detta säkerställer barnets rättigheter, eftersom användningen av ersättningar som betalas till ett minderårigt barn är begränsad och måste användas till barnets förmån. Ersättningen kan till exempel inte användas för att betala bort bostadslånet.
Om förmånstagaren står under intressebevakning, meddelar vi Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) om alla ersättningar som vid dödsfall betalas till förmånstagaren.
Om du väljer anhöriga som förmånstagare, betyder det i första hand make/maka och barn. Hälften av ersättningarna betalas till maken/makan och den andra hälften fördelas jämnt mellan barnen.
Som make/maka räknas den som är gift. Om makarna däremot har en talan om hem- eller äktenskapsskillnad anhängig, anses inte maken/makan vara anhörig. En sambo anses aldrig omfattas av anhöriga-förmånstagarförordnande. Om man vill ha en sambo som förmånstagare måste hen separat utses som förmånstagare.
Om den försäkrade inte har någon make/maka betalas hela ersättningen till barnen. Om den försäkrade aldrig har haft barn betalas hela ersättningen till maken/makan. Om den försäkrades barn (eller något av dem) har avlidit, betalas det avlidna barnets andel till hens barnbarn.
Om den försäkrade inte har några barn eller make/maka, betalas ersättningen till föräldrarna enligt ärvdabalken. Om förmånstagaren har avlidit, träder hens barn in i hens ställe och därefter vidare enligt ärvdabalken.
Exempel: Kaisa har en livförsäkring, i vilken de anhöriga är förmånstagare. Kaisas make är Markku och hennes barn är Krista och Jaakko. Jaakko är avliden. Jaakko har barnen Mira och Tero. Markku har också ett barn, Olli. Kaisa dör och hälften av ersättningen betalas till Markku och hälften till Krista och Jaakko. Eftersom Jaakko är avliden delas Jaakkos andel på 25 % mellan Mira och Tero. Eftersom Olli inte är Kaisas barn kommer han inte att få någon del av ersättningen efter Kaisas död. Om den avlidne istället hade varit Markku skulle Kaisa ha fått hälften och Krista, Jaakko och Olli den andra hälften. Varav Jaakkos andel skulle ha delats mellan Mira och Tero.
Om du väljer make/maka som förmånstagare, är det alltid ikraft för den som är din make/maka vid dödstidpunkten. En sambo anses aldrig som make/maka.
Om makarna är skilda, ett äktenskapsskillnadsärende är anhängigt eller de lever i officiell hemskillnad, har maken/makan inte rätt till ersättning som betalas enligt make/maka -förmånstagarförordnande. Då betalas ersättningen till den försäkrades dödsbo.
Exempel: Kirsi och Jukka är ett sambopar som har barnen Venla och Viivi. Jukka har maka som förmånstagare i sin försäkring. Jukka dör. Kirsi anses inte vara maka eftersom Jukka och Kirsi inte var gifta och därför betalas ersättningen till Jukkas dödsbo. Kirsi och Jukka har inte heller något testamente, så deras barn Venla och Viivi ärver Jukkas egendom och samtidigt den ersättning som betalas och Kirsi får ingen andel av ersättningen.
Med barn avses alla bröstarvingar enligt ärvdabalken. Din makes eller makas barn anses inte ingå i detta förmånstagarförordnande.
Om ett barn har avlidit betalas ersättningen till barnbarnen. I den avlidne förmånstagarens ställe kommer alltid dennes barn. Om det inte längre finns några levande personer i bröstarvingarnas arvsordning, betalas ersättningen till den försäkrades dödsbo.
Ett förmånstagarförordnande för barn är ett bra val om du vill att alla bröstarvingar är förmånstagare. Då ska man inte separat namnge barnen som förmånstagare eftersom det då finns en risk att en del av barnen inte har utsetts till exempel i situationer, där barn har fötts efter avtalets ingående.
Om du väljer make/maka och barn som förmånstagare betalas hälften av ersättningen till maken/makan och den andra hälften delas jämnt mellan barnen.
Med make/maka avses den person som är din make/maka vid dödstidpunkten. Om makarna är skilda, ett äktenskapsskillnadsärende är anhängigt eller de lever i officiell hemskillnad, har maken/makan inte rätt till ersättning som betalas enligt make/maka och barn-förmånstagarförordnande. En sambo anses aldrig vara make/maka.
Som barn räknas alla bröstarvingar enligt ärvdabalken. Din makes/makas barn omfattas inte av detta förmånstagarförordnande.
Om det inte finns någon make/maka, betalas hela ersättningen till barnen. I det avlidna barnets ställe kommer dennes barn. Om det inte längre finns några levande personer i bröstarvingarnas arvsordning, betalas ersättningen till den försäkrades dödsbo.
Om det inte finns någon make/maka, barn eller barnbarn, betalas ersättningen till dödsboet.
Dödsboet måste alltid väljas som förmånstagare om ett nytt avtal ingås och den försäkrade är omyndig eller minderårig.
Arvingarna är i första hand barn och, om barnet har avlidit, barnbarnen. Om det inte finns några barn, ärver maken/makan allt. Om det inte finns barn eller make/maka, betalas ersättningen till föräldrarna enligt ärvdabalken. Om en dödsbodelägare har avlidit, träder hens barn in i hens ställe och därefter vidare enligt ärvdabalken.
När ersättningen betalas till dödsboet, blir den tillgångar i dödsboet. LokalTapiola fördelar inte ersättningen till delägarna, utan den betalas till dödsboets konto. Om dödsboet har skulder betalas först skulderna från tillgångarna och därefter görs avvittringen eller fördelningen av egendomen mellan makarna och först därefter delas eventuell återstående andel till dödsbodelägarna.
Dödsboet är ett bra val om du vill att ersättningen ska delas enligt testamente. Ersättningen blir en del av dödsboets tillgångar och därmed gäller de därtill anslutna testamenten även ersättningen. Man ska dock beakta att även om det finns ett testamente, betalas alltid först skulderna från dödsboets tillgångar.
Ibland kan det också vara förnuftigt att välja dödsbo, om man vill lämna dödsboet odelat och rikta ersättningen till dödsboet, vilket gör att dödsboet har tillgångar att sköta dödsboets framtida kostnader.
Om dödsboförmånstagare inte kan väljas som förmånstagare i ditt avtal, kan du registrera den med valet annan förmånstagare.
Exempel: Janne har två barn Lasse och Juho samt sambon Martti. Janne har i sin försäkring valt dödsboet som förmånstagare. Janne dör och ersättningen betalas till dödsboet. Martti skulle inte vara en delägare i dödsboet, men Janne har ett universaltestamente, på basis av vilket 25 % av dödsboets tillgångar har testamenterats till Martti, vilket gör att Martti blir dödsbodelägare. Ersättningen som betalas till dödsboet är en del av dödsboets tillgångar och därmed tillfaller en del av ersättningen efter bodelningen genom testamente till Martti och resten tillfaller Lasse och Juho.
Du kan enligt dina önskemål välja vem som helst som namngiven förmånstagare eller om du vill, en förening eller ett företag.
Den namngivna förmånstagaren ska alltid specificeras tillräckligt noggrant, så att det vid dödsfall inte är oklart vem som ersättningen är avsedd att betalas till. När förmånstagaren är en person, är det bra att utöver namnet även ange personbeteckningen eller om personen bor utomlands, födelsedatumet, adressen och hemviststaten. Om en förmånstagare som bor utomlands inte har personbeteckning, kan du göra ett namngivet förmånstagarförordnande för annan. Om förmånstagaren är en förening eller ett företag fungerar FO-numret som identifierare och vid behov kan anges en förtydligande uppgift, till exempel en viss enhet.
Om du vill att ersättningen ska betalas till din sambo, är enda sättet att namnge en namngiven förmånstagare. Välj alltid en namngiven förmånstagare om du vill att en del av eller hela ersättningen ska betalas till din sambo.
En namngiven förmånstagare är också ett bra val om du vill dela ersättningen i andra delar än i jämna delar. Förmånstagarnas andelar ska fördelas procentuellt snarare än i eurobelopp, så att det inte uppstår oklarheter i betalningsskedet om hur ersättningen ska delas mellan förmånstagarna. Beloppen i euro kan ändras under avtalstiden, vilket gör det svårt att dela ersättningen till förmånstagarna i betalningsskedet. Om du också vill utse sekundära förmånstagare, är en namngiven förmånstagare ett bra val som förmånstagarförordnande. Sekundära förmånstagare är alltså personer till vilka ersättningen betalas om den primära förmånstagaren har avlidit.
En namngiven förmånstagare är i en ersättningssituation tydligare än andra förmånstagarförordnanden och kräver inte en släktutredning, så ersättningen kan betalas snabbare än genomsnittet.
Om det finns en namngiven förmånstagare, som har avlidit, betalas ersättningen till den försäkrades dödsbo. Om det finns flera namngivna förmånstagare och några av de namngivna förmånstagarna har avlidit, kommer den avlidne personens andel, beroende på formuleringen i förmånstagarförordnandet, att betalas till de andra namngivna förmånstagarna. Beakta att andra personer inte automatiskt kommer i stället för en avliden förmånstagare, om de inte har utsetts separat.
Exempel: Saija tecknar en försäkring för allvarlig sjukdom, som också innehåller en dödsfallsersättning på 1 500 euro. Saija väljer sin vän Milla som namngiven förmånstagare. Saija dör och ersättningen betalas till Milla. Att utse en namngiven förmånstagare är ett bra val för Saija, eftersom Saija inte har några arvingar som har arvsrätt. I andra val av förmånstagare skulle ersättningen ha betalats till dödsboet och eftersom Saija inte har några arvingar eller testamente skulle ersättningen slutligen ha styrts till staten via dödsboet. Nu fick Saijas goda vän Milla ersättningen.
I företagsförsäkringar kan även försäkringstagaren, dvs. företaget, väljas som förmånstagare.
Försäkringstagaren är rätt val när man vill trygga affärsverksamhetens kontinuitet i allmänhet eller till exempel förlust av arbetsinsats för en nyckelperson.
Behovet av försäkring fastställer valet av förmånstagare, till exempel vid skydd vid affärspartnerskap eller skydd vid arbetsinsats, vilket i dessa situationer är skydd vid affärspartnerskap eller arbetsinsats. Förmånstagarordnandet kan inte ändras i dessa situationer utan att försäkringsbehovet bedöms på nytt.
Att styra ersättningen direkt till företaget är ofta rätt val, om man önskar fortsätta företagets verksamhet.
Exempel: Liisa och Paula har företaget Lipa Ab, som designar och säljer smycken. Liisa och Paula är båda aktieägare i företaget och bådas insatser är viktiga för smyckesdesignen. Liisa och Paula har en livförsäkring, som är avsedd att skydda deras arbetsinsatser, om någon av dem avlider, så företaget Lipa Ab är förmånstagaren. Liisa dör och ersättningen betalas till Lipa. Med ersättningen kan Paula till exempel till företaget anställa en ny person för att designa smycken, företaget bestämmer själv hur ersättningen används.
Utgångspunkten är att den ersättning som betalas ut vid dödsfall är alltid skattepliktig inkomst.
Utgångspunkten är, om dödsfallsersättning betalas till nära anhöriga (till exempel make/maka, barn, barnbarn och föräldrar) eller till dödsbo, att den är skattepliktig inkomst. Ersättning som betalas till andra än nära anhöriga, till exempel syskon, är kapitalinkomstskattepliktig.
Om ersättningen betalas till försäkringstagaren (företaget) anses ersättningen vara näringsinkomst för företaget.
Beskattningen har presenterats enligt beskattningsbestämmelserna 1.1.2026. Kontrollera alltid de skatteregler som tillämpas i ditt fall och vilket förmånstagarförordnande som passar din situation.
Om en liv- eller investeringsförsäkring har pantsatts till banken som säkerhet för lån, har panthavaren primär rätt till ersättningen. Om det återstår ersättning efter bankens andel, betalas den ut enligt förmånstagarförordnandet. Ibland kan panthavaren också frigöra panten, om till exempel lånet redan har betalats. Då betalas ersättningen enligt förmånstagarförordnandet.
Om försäkringen har pantsatts, meddelar vi detta till dödsboet, när vi har fått meddelande om dödsfallet.
Panten kan endast uteslutas ur försäkringen genom ett meddelande från banken. Banken kan till exempel meddela att pantsättningen upphört, om lånet har betalats.
Det är möjligt att göra ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande för en försäkring. Detta betyder att förmånstagaren inte kan ändras utan förmånstagarens samtycke.
Ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande kan vara nödvändigt när man vill säkerställa att ersättningen betalas till en viss part.
Ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande är inte vanligen vare sig nödvändigt eller förnuftigt. Om förmånstagaren till exempel är minderårig och det har gjorts ett oåterkallelig förmånstagarförordnande, kräver ändringar underskrift av båda vårdnadshavarna. Eller om förmånstagarförordnandet är anhöriga, krävs varje förmånstagares underskrift för att göra ändringar. Att upphäva förordnandet kräver också underskrift av alla förmånstagare. Försäkringstagaren förlorar alltså möjligheten att själv ändra förmånstagaren.
Uteslutande av giftorätt betyder att förmånstagarens nuvarande eller framtida makar inte har giftorätt till den försäkringsersättning som betalas enligt det förmånstagarförordnande som är anslutet till försäkringen.
När ersättningen betalas meddelar vi förmånstagarna att giftorätten har uteslutits ur ersättningen.
Exempel: Pekka har en livförsäkring, där Pekkas barn Maija och Jussi är förmånstagare. Giftorätten har uteslutits ur Pekkas försäkring. Pekka dör och hans barn Maija och Jussi får livförsäkringsersättningen. Jussi är gift, men hamnar i en skilsmässa efter att ersättningen har betalats. Den dödsfallsersättning som Jussi får ingår inte i avvittringen som görs i och med skilsmässan eftersom Jussis far Pekka hade uteslutit den i sin försäkring.
Om den försäkrade står under intressebevakning, när avtalet ingås eller när investeringsförsäkringens giltighet förlängs, ska förmånstagaren alltid vara dödsboet.
Om förmånstagarförordnandet har gjorts innan intressebevakningen började, bibehålls det gällande förmånstagarförordnandet i försäkringen, även om den försäkrade blir under intressebevakning.
I avtalet kan inte i princip göras ändringar om den som har intressebevakare inte kan delta i beslutsfattandet.
En ändring av förmånstagare ska alltid göras skriftligt. Du kan enkelt ändra förmånstagaren i nät- eller mobiltjänsterna. Välj den försäkring i försäkringsförteckningen, vars förmånstagare du vill ändra. Gå i avtalet till den punkt där förmånstagare i försäkringen anges. Under punkten förmånstagare kan du uppdatera förmånstagare enligt önskemål. Om det inte går att uppdatera i nättjänsten kan du också skicka ett meddelande i nättjänsten, i vilket du anger ett nytt förmånstagarförordnande och önskat ändringsdatum.