Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Arbetsliv11.10.2023

Bara några tior per dag – företagarens sjukdagpenning kan överraska

Finländska företagare betalade år 2019 lagstadgad FöPL-försäkring i genomsnitt enligt en arbetsinkomst på 21 900 €. Sjukdagpenningen som Fpa betalar är då bara cirka 51 € per dag och en företagare som nu är över 40 år skulle få 706 € per månad i pension vid 68 års ålder.

Företagarnas genomsnittliga bruttosjukdagpenning är cirka 51 € per vardag. Många förstår detta alltför sent - först då man insjuknar.

- Företagarna försäkrar främst sina utrymmen och inventarier men att ta hand om sig själv flyttas till framtiden. Företagarna säger ofta att de inte har råd att vara sjuka. Detta delvis på grund av att den genomsnittliga arbetsinkomsten ofta är alltför låg med tanke på det egentliga behovet, konstaterar Arbetspensionsbolaget Elos kontaktchef Mia Itkonen.

Enligt Pensionsskyddscentralen har antalet företagare som betalar den lägsta möjliga FöPL-försäkringen fördubblats under de fem senaste åren. Om företagaren beslutar att försäkra sig själv enligt den lägsta möjliga arbetsinkomsten (8 063,57 €/år), dimensionerar hen också sitt socialskydd enligt minimum. FöPL påverkar såväl socialskyddet som de förmåner som betalas via arbetspensionsbolag, såsom yrkesinriktad rehabilitering, invalidpension och ålderspension. Också storleken på föräldrapenningen bestäms enligt arbetsinkomsten.

Itkonen är oroad över framtiden för dessa företagare.

- Företagaren är den viktigaste delen av företaget men ändå är FöPL-premien vanligtvis det man sparar in på under de första åren. En ny företagare får under de fyra första åren en rabatt för nyföretagare som är 22 %. Därefter glömmer man bort saken, även om företagsverksamheten skulle blomstra.

Besparingar ersätter inte socialskyddet

Vissa vill förbereda sig på ”sämre tider” på andra sätt. Olika besparingar, placeringar och försäkringar kan vara sätt att förbereda sig på överraskande situationer. Andra tänker att de kan sälja sin egendom om de blir sjuka.

– Med försäkringar som tecknas vid sidan av det lagstadgade grundskyddet kan man ta i beaktande företagarens behov och göra behövliga kompletteringar. Det är också viktigt att spara, eftersom förmögenheten som insamlats minskar behovet av att försäkra. Man ska dock vara realistisk med fast förmögenhet och inse att dess förvandling till kontanter är det sista halmstrået, konstaterar LokalTapiolas specialist Tuomo Mikolanniemi.

FöPL påverkar också pensionen

Företagarens pension bestäms enligt den betalda FöPL-försäkringen. Om en företagare som är född år 1978 får sin arbetspension enligt en årsinkomst på 21 900 €, är pensionen drygt 700 €/månad. Fpa betalar därtill en liten folkpension.

- Inkomstnivån sjunker ofta då man går i pension. När man blir äldre ökar vanligtvis också sjuk- och medicinkostnaderna. Många företagare inser detta först några år före pensionsåldern och då hinner man inte längre märkbart korrigera saken, säger Itkonen.

3 myter om FöPL

”Det lönar sig inte att betala FöPL-försäkring eftersom jag inte lyfter lön.”

FöPL-försäkringen är en lagstadgad försäkring när arbetsinkomsten överstiger 8 063,57 € (2021) per år. Tillsammans med olycksfallsförsäkringen utgör den grunden för företagarens socialskydd.

”Företagaren får mindre pension än löntagaren”

Pensionen för företagare och löntagare intjänas på samma sätt enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Uppfattningen om företagarens låga pension lever ändå kvar. Detta kan bero på att företagarna har meddelat lägre arbetsinkomster än löntagarna.

”FöPL-försäkring är en dålig investering”

FöPL är ingen investering utan en lagstadgad försäkring som tar hand om företagaren under hela livstiden. Ersättningar i anslutning till den stadgas om i lagen. Dess värde sjunker inte till skillnad från värdet på en placering. (Pensionerna höjs årligen automatiskt med ett arbetspensionsindex.)

*Kalkylerna har räknats i Elos räknare för en företagare som är född 1978 och som har meddelat 21 900 € som sin årsarbetsinkomst. I verkligheten påverkar även den tidigare arbetshistorian den slutliga pensionen.