Förutser ni risker för arbetsförmågan som har att göra med tillväxt och rekrytering?
Varför är det viktigt att identifiera risker för arbetsförmågan för att arbetsgemenskapen ska må bra och affärsverksamheten vara hållbar? Utvecklingschef Aleksandr Kanevski vid LokalTapiola och sakkunnigläkare för arbetsförmågaledarskap Mervi Viljamaa vid Arbetspensionsbolaget Elo berättar.
– I små företag kan det hända att den ägande företagaren har många roller samtidigt, hen är arbetstagare, chef, ekonomiansvarig och HR-chef. Redan det innebär en betydande risk: företagaren själv. Företagaren måste se till att personalen mår bra men även att hen själv orkar, säger utvecklingschef Aleksandr Kanevski vid LokalTapiola.
– I tillväxtskedet kan personriskerna vara betydande särskilt i ett litet företag där varje arbetstagare har en nyckelroll. När det går fort, glömmer man lätt att det är människorna som skapar tillväxten. Att satsa på personalens välbefinnande är att satsa på företagets framtid. I tillväxtskedet lönar det sig att ta reda på hurudant stöd till exempel försäkringsbolaget, företagshälsovården och arbetspensionsbolaget kan erbjuda, säger Kanevski.
– När nya arbetstagare rekryteras lönar det sig till exempel att kontrollera hur omfattande försäkringsskydden och företagshälsovården är. En tillräckligt omfattande företagshälsovård och en kompletterande Arbetsförmågaförsäkring garanterar en högklassig och snabb vård och tryggar kontinuiteten i affärsverksamheten.
Finländarnas utmaningar med den psykiska hälsan kostar miljarder
– Situationen märks även i vår statistik. Ersättningskostnaderna för störningar i den psykiska hälsan och beteendet har ökat under de senaste tio åren. En stor del av ersättningskostnaderna uppstår till exempel av besök på psykiatriska mottagningar.I det skede att det behövs specialsjukvård har den dåliga situationen eventuellt redan pågått redan länge och då finns det en risk att sjukfrånvaron varar flera månader, säger Kanevski.
– Under de senaste åren har även terapikostnaderna ökat. Terapiskydd kan väljas som ett tilläggsskydd i Arbetsförmågaförsäkringen och det är redan ganska många som väljer det. Terapiskyddet täcker bland annat psykoterapi.
För att förebygga utmaningar med den psykiska hälsan på arbetsplatsen lönar det sig även för små företag att identifiera risker som finns i branschen och som har att göra med särdragen i arbetsgemenskapen.
– Utmaningarna med den psykiska hälsan är nuförtiden en betydande risk oberoende av bransch men de förekommer mest i branscher med specialister och hos unga arbetstagare. Enligt
Beakta risker för arbetsförmågan redan i rekryteringen
Utmaningarna med den psykiska hälsan märks även i
– Enligt ansökningarna om sjukpension har psykiska störningar hos unga vuxna ökat och då särskilt depressionsdiagnoserna. Även ångestdiagnoserna märks tydligt i vår statistik, sägersakkunnigläkare för arbetsförmågaledarskap Mervi Viljamaa vid Arbetspensionsbolaget Elo.
Precis som Kanveski betonar hon vikten av att kartlägga och förutse riskerna. Enligt Viljamaa lönar det sig för små och medelstora företag som är i tillväxtskedet att bland annat fästa uppmärksamhet vid rekryteringen.
– Ett bra arbetsförmågaledarskap börjar redan i rekryteringen. Det är viktigt att berätta ärligt vad arbetet omfattar och arbetskraven, hur belastande arbetet är och vilka kunskaper man behöver för att klara av uppgiften. Det lönar sig att satsa på inskolningen för alla men särskilt för de unga. Det kan även ha betydelse för hur gärna arbetstagaren vill stanna kvar hos arbetsgivaren. En slarvig rekrytering kan bli dyr, säger Viljamaa.
Stöd arbetsförmågan – sjukledighet är inte alltid den effektivaste lösningen
Ledarskap och chefsarbete kan vara nytt för företagaren och i små företag kan det hända att processerna inte ännu är lika finslipade som i stora organisationer.
– När företaget växer och rekryterar fler arbetstagare, krävs det även mer tid för ledarskap. Det är skäl att identifiera risker som har att göra med arbetsbelastningen i god tid. En oskälig arbetsmängd, konstant brådska samt oklara eller inkonsekventa förväntningar och mål kan leda till utbrändhet i det långa loppet. Ett tillräckligt stöd från chefen och arbetsgemenskapen samt att sporra till utveckling kan däremot öka välbefinnandet i arbetet, säger Viljemaa.
Enligt Viljamaa är utbrändhet inte en diagnostiserbar sjukdom utan snarare ett symtom.
– Arbetsförmågan och den psykiska hälsan hos en utbränd arbetstagare kan stödas på många sätt så att situationen inte blir värre och leder till allvarligare psykiska problem, till exempel ångest- eller depressionsdiagnos. Att minska arbetsmängden, förtydliga arbetsuppgifterna eller öka kunskaperna kan vara effektivare lösningar än sjukledighet, säger Viljamaa.
Var förberedd på återgången till arbetet
Det lönar sig att på förhand planera praxis efter en lång sjukledighet så att återgången till arbetet sker så lätt som möjligt.
– Att utarbeta en verksamhetsmodell för återgången till arbetet hjälper till att förutse risker för arbetsförmågan. Då är det lättare att i samarbete med företagshälsovården planera en enskild arbetstagares återgång till arbetet efter en lång sjukledighet, säger Viljamaa.
– Det är även särskilt viktigt att diskutera med arbetstagaren om vad som belastar hen och särskilt om hur arbetsgivaren kan stöda hens arbetsförmåga på bästa möjliga sätt i framtiden. Förebyggande av utmaningar med den psykiska hälsan och ett vältajmat stöd är centralt för en välmående arbetsgemenskap och en hållbar affärsverksamhet.
Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo är LokalTapiolas samarbetspartner inom arbetspensionsförsäkringar. LokalTapiola och Elo arbetar för finländska företags och företagares välbefinnande och stöder tillväxten i deras affärsverksamhet. Den här artikeln har skrivits som en del av samarbetet.