Skog som arv – tre tips för generationsskifte
Om skogsegendomen har skötts bra är den på många sätt en rikedom för kommande generationer. Att äga skog är till sin natur mycket långsiktigt, därför är det också viktigt att beakta den kommande generationens vilja. Läs tre tips av LokalTapiolas skogsspecialister för generationsskifte av en skogsfastighet.
1. Generationsskifte genom köp
Det lönar sig att planera ett generationsskifte av skogsfastigheten redan under den avstående partens livstid, varvid de vanligaste rekommenderade tillvägagångssätten är försäljning, gåva eller köp av gåvokaraktär. Med rätt planering kan skattepåföljderna minimeras.
En försäljning av skogsfastigheten rekommenderas eftersom det är rättvist mellan arvingar och de tidigare ägarna får pengar vid försäljningen. Dessutom kan den nya ägaren senare dra nytta av ett skogsavdrag i sin beskattning, som är 60 % av fastighetens anskaffningsutgift. Skogsavdraget är en betydande förmån för skogsägaren, med hjälp av vilket kapitalinkomstskatten från skogsbruket kan sänkas betydligt.
Skatteförmåner uppkommer också av överlåtelsevinsten, som är skattefri när försäljningen sker till bröstarvingar eller syskon och fastigheten har varit i överlåtarens ägo i minst tio år.
När köpesumman för en skogsfastighet är lägre än gängse värde är det fråga om ett köp av gåvokaraktär. För att undvika gåvoskatt måste dock köpesumman vara över 75 % av gängse värdet. Vid lägre köpesumma än detta betalas gåvoskatt på gåvans andel. Om till exempel köpets andel är 50 % av skogsfastighetens värde betalas gåvoskatt på den återstående halvan.
Det viktigaste vid ett generationsskifte genom köp är dock att arvingen vill fortsätta sköta skogsfastigheten. Ägande kräver tid, skogsvårdskunnande och arbete, även om du skulle använda skogsvårdstjänster. Om den nya ägarens livssituation inte tillåter finns det ett enklare sätt att fortsätta skogsägandet som en delägare i samfälld skog. Samfälld skog är dessutom ett enkelt sätt att fördela skogen jämlikt mellan arvingarna.
2. Skogsägare har många alternativ
Oftast övergår skogen till ny ägare genom arv eller gåva, varvid skattepåföljderna faller på den som får fastigheten. För skog som ärvs är arvsskatten samma som för övriga egendomsslag. Du kan räkna storleken på arvsskatten med hjälp av skattemyndighetens
Å andra sidan betalas gåvoskatt på en skog som erhålls som gåva. Gåvomottagaren kan också vara berättigad till skogsgåvoavdrag, om hen efter 1.1.2017 fått som gåva en skog vars areal är tillräckligt stor och har betalat gåvoskatt på den. Skogen får inte vara del av en gemensam gåva och på den ska inte ha tillämpats lättnad i gåvoskatten vid generationsskifte. Du kan räkna gåvoskatten för skog med hjälp av
Om skogsbruket bedrivs som dödsbo betalar det 30–34 % kapitalinkomstskatt på sina skogsbruksinkomster. Dödsbodelägarna ansvarar då för dödsboets skatteärenden och deklarerar dödsboets skattepliktiga inkomster. Dödsboet är själv skattskyldigt och till skillnad från exempelvis delägarna i en skogssammanslutning kan dödsbodelägarna inte dra av boets förluster i sin personliga beskattning.
3. Dödsbo som delägare i samfälld skog
Cirka tio procent av Finlands privatägda skogar ägs av dödsbon. Så länge dödsbodelägarna har samstämmiga mål för skogsvården och delägarna är relativt få, kan en ägarform som kräver enhälligt beslutsfattande vara en fungerande ägarform. Situationer där dödsboet är stridigt eller nya dödsbon uppstår under dödsboet är vanligtvis omöjliga med tanke på bedrivande av skogsbruk. I värsta fall blir skogsägandet passivt, och skogs- och naturvårdsarbetet förblir ogjort.
Även ett dödsbo kan med samtycke av alla delägare ansluta sig till samfälld skog. När dödsboet blir delägare i samfälld skog betalas det skattefria överskottet, som delas ut från samfälld skog, via dödsboet till dess delägare. Beskattningsmässigt är samfälld skog en gemensam fördel som beskattas som en skattskyldig och med en lägre skattesats på 26,5 % än en privat skogsbruksidkare. Eftersom samfälld skog betalar skatt på sina kapitalinkomster före utbetalningen av överskottet behöver dödsboet, som är delägare i en samfälld skog, inte betala skatt på skogsbrukets kapitalinkomster och dess delägare behöver inte ta hand om skogsskattedeklarationen.
Även om dödsboet är oskiftat vid tidpunkten för anslutningen kan delningen förutses genom att dela andelarna i samfälld skog i egna delägarfastigheter efter antalet delägare i dödsboet. Delningen av andelar kan även göras för fastigheter som redan är anslutna.
Dödsboet har frihet att besluta vilka områden som ansluts till samfälld skog. Utöver byggnader och gårdsplan får boet behålla de skogsområden som man önskar, varvid områdena avstyckas från det område som ska anslutas till samfälld skog. I detta fall uppstår inte extra kostnader, eftersom staten betalar kostnaderna för avstyckningen – till skillnad från avstyckning av en privatägd skogsfastighet, då ägarna själva står för kostnader som kan uppgå till flera tusen euro. Du hittar styckningsavgifterna på
För andelar i Samfälld skog gäller samma regler för skattefri överlåtelsevinst som för skogsfastigheter. Om en delägare i samfälld skog senare vill sälja sin andel till en bröstarvinge eller syskon och andelen har ägts mindre än tio år, behöver hen inte betala skatt på överlåtelsevinsten. Om skogsfastigheten har anslutits till samfälld skog och skogsegendomen har blivit en andel i samfälld skog förblir ägoförhållandet oavbrutet över anslutningen. Därför nollställs inte beräkningen av tioårsfristen när du blir delägare i en samfälld skog.