Enkät: Belöningar skulle ge besparingar i kommuner och välfärdsområden men det finns inte tid att utveckla belöningarna
Sextiofem procent av cheferna och förtroendevalda i kommunerna och välfärdsområdena som svarade på enkäten ansåg att belöningspraxis i deras organisationer är otillräcklig. Över 90 procent av de svarande tror att belöningar skulle öka produktiviteten och ge besparingar. Bristen på tid och ekonomiska resurser är ett hinder.
LokalTapiola Belöningstjänster och Vertikal kartlade i februari nuläget vad gäller belöningar för personalen och utvecklingsbehov i kommuner och välfärdsområden. Enkäten besvarades av 82 chefer med anställnings- och tjänsteförhållanden samt förtroendevalda i kommuner och välfärdsområden av olika storlek.
– Nästan alla svarande ansåg att belöningar är ett sätt att förbättra organisationens produktivitet samt verksamhetens lönsamhet och kvalitet. Belöningar anses även ha en viktig roll när det gäller att främja tillgången på personal, engagemang och välbefinnandet i arbetet. Samtidigt ansåg dock 65 av de svarande att belöningspraxis i kommunen eller välfärdsområdet de representerar är otillräcklig och 82 procent ansåg att belöningarna måste utvecklas, säger verkställande direktör Lasse Mäkinen vid LokalTapiola Belöningstjänster.
I enkäten definierades belöningar som faktorer som lockar, motiverar och engagerar arbetstagarna. I utredningen kartlade man materiella belöningsfaktorer såsom lön, ersättningar och förmåner samt immateriella belöningsfaktorer såsom yrkesmässig utveckling och arbetsklimat.
– Cirka hälften av representanterna för kommuner och välfärdsområden som svarade på enkäten sade att de använder sig av immateriella belöningar. Ekonomiska belöningar är däremot betydligt sällsyntare. Endast sex procent av de svarande sade att man använder resultatpremier i kommunen eller välfärdsområdet.
Enligt resultatet finns det alltså en hel del att utveckla vad gäller särskilt ekonomiska belöningar. Majoriteten av de svarande (82 %) sade att ekonomiska belöningar motiverar arbetstagarna och berättade att de själv är positivt inställda till ekonomiska belöningar (87 %). Bristen på tid och ekonomiska resurser är ett hinder för att utveckla belöningarna.
– Över hälften av de svarande sade att det inte finns tid att utveckla belöningarna i deras kommun eller välfärdsområde. Samtidigt ansåg över 90 procent att belöningar kan öka produktiviteten och ge besparingar. Kommunerna och välfärdsområdena verkar befinna sig i en ond cirkel: arbetsbelastningen är så stor att man måste fokusera på dagsaktuella ärenden, vilket inte ger tid över för utvecklingsprojekt som skulle kunna minska på arbetsbelastningen, säger Mäkinen.
Ledningens och förtroendevaldas inställning till ekonomiska belöningar väckte frågor.
– De svarande bedömer att personalen ser positivt på ekonomiska belöningar men de var inte så bra på att bedöma hur de förtroendevalda, ledningen och personalorganisationerna förhåller sig till dem.
Inom privata sektorn har var tredje möjlighet att få resultatpremier – det finns betydande skillnader mellan belöningspraxis hos offentliga och privata arbetsgivare
På uppdrag av LokalTapiola undersökte Taloustutkimus förra året vad 2 000 finländare som arbetar inom den privata sektorn har för tankar om belöningar. En jämförelse av undersökningsresultaten med resultaten från enkäten till kommunerna och välfärdsområdena visar att det finns tydliga skillnader mellan belöningspraxis inom den offentliga och privata sektorn.
– Ett tydligt exempel är resultatpremier. Inom den privata sektorn har var tredje en möjlighet att få resultatpremier medan enkäten visar att endast sex procent i kommuner och välfärdsområden har det, säger Mäkinen.
Gåvor på bemärkelsedagar och övriga gåvor är nästa två gånger vanligare i kommuner och välfärdsområden än hos privata arbetsgivare. Kommuner och välfärdsområden föredrar även tjänstecyklar mer än privata arbetsgivare. Däremot är arbetsreseförmåner vanligare hos privata arbetsgivare än i kommuner och välfärdsområden.
Enkäten till beslutsfattarna i kommuner och välfärdsområden stärker den allmänna synen på vad det ännu går att uppnå med belöningar, säger Mäkinen. Den är även en stark signal till nya ledamöter i kommunal- och välfärdsområdesfullmäktige.
– Det är solklart att belöningar lockar och engagerar arbetstagarna men inte lika uppenbart vilken potential belöningar har för att förbättra organisationens ekonomiska prestationsförmåga och lönsamhet. Enkäten som nu gjordes är inte en djupgående undersökning av belöningspraxis inom den offentliga sektorn men den visar ändå att det finns ett klart behov och en vilja att utveckla belöningarna i kommuner och välfärdsområden. Nya kommun- och välfärdsområdesfullmäktige kan bestämma hur belöningarna i kommunerna och välfärdsområdena utvecklas inom de närmaste åren och hur de används för att tackla utmaningarna inom den offentliga sektorn.
LokalTapiola Belöningstjänster Ab erbjuder råd och konkreta medel för att bedöma hur effektiva belöningarna är samt för att planera kostnadseffektiva belöningar. Läs mer.
Tjänsteleverantörer: LokalTapiola Belöningstjänster Ab ansvarar för experttjänsterna och utvecklingsprojekten när det gäller belöningar och även för grundandet och förvaltningen av personalfonder. Seligson & Co Fondbolag Abp och LokalTapiola Alternativa Investeringsfonder Ab administrerar LokalTapiolas fonder. LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab verkar som kapitalförvaltare och förmedlare av uppdrag. LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag beviljar gruppensionsförsäkring.