Lant- och skogsbruk28.11.2025

Dödsbons skogar är en osynlig broms för tillväxten och skogsvården i Finland

Det finns massor av obrukad skog i Finland på grund av att dödsbodelägarna har svårt att ta beslut. Den här beslutsförlamningen är ett hinder för både kundernas ekonomiska nytta och en hållbar skogsvård. I värsta fall kan en ovårdad skog öka risken för skogsskador och minska skogsegendomens värde. Lyckligtvis finns det många alternativ för att ta hand om en skog som går i arv.

Läs mer om Samfälld skog

Det finns cirka 50 000 oskiftade dödsbon i Finland som förvaltar uppskattningsvis 1,2 miljoner hektar skog. När skogarna inte vårdas, minskar delägarnas ekonomiska möjligheter och tillväxten i skogen blir långsammare, vilket i sista hand påverkar hela nationalekonomin. Det är alltså inte ett problem endast för enskilda dödsbon, utan en stor utmaning för hela samhället.

– Många nya skogsägare måste fundera på vad de ska göra med skogen de fått i arv. Ofta har dödsbodelägarna olika åsikter om skogens framtid och det kan vara svårt att komma fram till en lösning. Om arvsskiftet och beslutsfattandet drar ut på tiden, blir skogsvården lidande och risken för skogsskador ökar. En välvårdad skog ger bättre avkastning, behåller sitt värde och är det bästa sättet att ta hand om den ärvda egendomen, säger Siri Helenelund som är skogsspecialist vid LokalTapiola Fastighetskapitalförvaltning.

Priset för passivitet

Att dödsbon inte skiftas beror ofta på meningsskiljaktigheter och passivitet. Det kan hända att delägarna har olika åsikter om skogens framtid eller så saknas det helt enkelt motivation att sköta ärendet. Redan en delägares ovilja att sköta ärendet kan stoppa skogsvården och nyttjandet av skogen eftersom beslutsfattandet i dödsboet kräver att alla delägare är enhälliga.

– Konsekvenserna är kostsamma eftersom oskiftade dödsbon inte ger inkomster till delägarna, naturvårdsarbetet blir ogjort och egendomens värde minskar med tiden. Ett dödsbo är även skattemässigt en olönsam ägandeform, vilket minskar delägarnas inkomster. Med tiden blir situationen alltmer komplicerad när antalet delägare ökar och det kan uppstå inbördes dödsbon, säger Tuukka Kataja, jurist och skogsförvaltare vid advokatbyrån Keloneva.

Det är viktigt att notera att passivitet inte är samma som aktivt skydd. En ovårdad skog tryggar inte skogens naturvårdstillstånd, utan skogens ekologiska tillstånd kan till och med försämras.

– I stället för att lämna skogarna outnyttjade, lönar det sig för dödsbodelägarna att aktivt ta reda på olika alternativ. De som lämnat skogen i arv har gett en värdefull gåva, som kan vara till glädje och ge välbefinnande i generationer. När du tar hand om skogen växer och frodas den och behåller sitt värde – en välskött skog är en bra investering för framtiden, säger Helenelund.

Med aktiv vård bevaras värdet

Skogarna behöver planmässig och hållbar vård så att deras struktur, mångfald och ekonomiska värde bevaras. Annars förlorar vi en betydande del av skogarnas ekologiska, ekonomiska och samhälleliga potential.

Vad är det verkliga värdet på en passiv skogsegendom om den inte ger avverkningsinkomster, inte kan säljas eller inte skyddas aktivt?

– Det är uppenbart att en tillgång som inte kan utnyttjas i praktiken är värdelös i sista hand. Om vi ännu beaktar arvsskatten, kan vi redan börja prata om negativa siffror, säger Kataja.

Hur kan vi förhindra att beslutsfattandet förlamas?

Det bästa sättet att undvika en situation som ovan är att förbereda sig på arvet i god tid. Testamenten eller planerade generationsväxlingar gör att egendomen kan överlåtas kontrollerat och minskar risken för meningsskiljaktigheter. En intressebevakningsfullmakt som upprättats i tid säkerställer för sin del att skogsvården blir av även om du inte längre själv orkar ta hand om den.

Om dödsboet redan upprättats och det inte klarar av att ta beslut, lönar det sig att anlita en jurist. Vem som helst av dödsbodelägarna kan ansöka om förordnande av en boutredningsman eller skiftesman och det kräver inte att delägarna är enhälliga. Det här sänker tröskeln för att gå vidare med ärendet.

– Om man beslutar att sälja skogsfastigheten, får delägarna ekonomisk nytta av det en gång, men samtidigt förlorar de ägandeförhållandet till skogen de fått i arv. För att främja den ekonomiska nyttan och en bra skogsvård, kan dödsboet foga skogsegendomen till en samfälld skog. Som delägare i den samfällda skogen får dödsboet tillgång till professionell skogsvård som främjar skogens värdeökning och möjliggör en stabil inkomst. Samtidigt förhindrar man att skogen splittras i mindre delar och säkerställer att fastigheterna hålls som ekonomiskt förnuftiga helheter, säger Helenelund.

Varför lönar det sig att vara ute i god tid?

Skogen behåller sitt värde och avkastningen på skogen realiseras för delägarna.
Risken för tvister och långvariga låsta lägen minskar.
Ett aktivt ägande gynnar skogsbruket och naturvården.
En lönsam användning av skogsresurser som är viktiga för nationalekonomin.

Den här artikeln är den första av en artikelserie som behandlar skogar och dödsbon. Artikelserien görs i samarbete med advokatbyrån Keloneva och LokalTapiola Samfälld skog.

Aktuell

Se fler aktuella ärenden