Majoriteten av finländarna har ingen skillnad om de får vård på en privat eller offentlig vårdinrättning – "Förtroendet raseras när du inte får vård"
Enligt majoriteten är snabb tillgång till vård viktigare än vem som erbjuder vården. Att återställa finländarnas förtroende för att de har tillgång till offentlig hälso- och sjukvård är mycket viktigt för att hela hälso- och sjukvårdssystemet ska fungera, säger direktör Laura Miettunen vid LokalTapiola.
Till och med två tredjedelar (67 %) av finländarna anser att det inte har någon betydelse om de får vård inom den offentliga eller privata hälso- och sjukvården bara de får den vård de behöver tillräckligt snabbt. Det här framgår av enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt.
Över hälften av de som svarat på enkäten (52 %) har personligen varit med om att hen eller en familjemedlem inte fått vård inom den offentliga hälso- och sjukvården tillräckligt snabbt när vården behövdes. Enkäten gjordes av undersökningsföretaget Verian*.
– Problemet är inte att människorna tycker att kvaliteten på den offentliga hälso- och sjukvården är dålig, utan att människorna inte litar på att de får vård när de behöver. Förtroendet för den offentliga hälso- och sjukvården raseras när du inte får vård, säger Laura Miettunen som är utvecklingsdirektör för hälsoförsäkringar vid LokalTapiola.
Enkäten Vardagsgranskning visar att om det skulle vara lättare att få vård inom den offentliga hälso- och sjukvården, så skulle över hälften av finländarna som har hälsoförsäkring oftare använda offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och mer sällan privata hälso- och sjukvårdstjänster med hjälp av sina försäkringar.
Att människorna inte litar på att de får vård inom den offentliga hälso- och sjukvården syns som en ökad efterfrågan på privata hälsoförsäkringar och som en ökad användning av dem. Enligt Finanssiala ry har finländarna redan över 1,3 miljoner sjukkostnadsförsäkringar. Antalet ersättningsansökningar utifrån LokalTapiolas sjukkostnadsförsäkringar har under de senaste åren ökat med knappa tio procent per år.
Det här är en utveckling som varken gynnar användarna av hälso- och sjukvårdstjänster eller försäkringsbolagen, säger Miettunen.
– Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat och hälsoförsäkringarnas lönsamhet har minskat i hela branschen. Syftet med privata hälsoförsäkringar är att komplettera primärvården, inte att ersätta den, säger Miettunen.
Primärvården måste stärkas
Behovet av vård ökar när finländarna åldras. Samtidigt går en tredjedel av arbetstagarna inom välfärdsområdena i pension inom de följande cirka tio åren.
Enligt Miettunen finns det mycket överlappningar i hälso- och sjukvårdssystemet, vilket orsakar ineffektivitet. Samma person kan betala för offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i form av skatter och för en separat privat hälsoförsäkring och samtidigt kan det hända att personens arbetsgivare betalar för företagshälsovård och en försäkring som kompletterar den.
– Det finns en enorm press på den offentliga hälso- och sjukvården. Det är extremt viktigt att återställa finländarnas förtroende för att de har tillgång till offentlig hälso- och sjukvård och det lyckas inte utan att primärvården stärks. Att lösa problem lite här och där löser inte det grundläggande problemet utan systemet borde utvecklas som helhet. Husläkarmodellen vars mål är att vården ska vara kontinuerlig är ett välkommet förslag på hur primärvården kunde stärkas.
* Enkäten besvarades av 1 100 personer 4–11.4.2025. Påståendet om användning av hälsoförsäkringen besvarades av de 354 personer som har en privat hälsoförsäkring. De som svarat på enkäten representerar befolkningen på fastlandet i Finland som fyllt 18 år. Felmarginalen för undersökningsresultaten är cirka +/- 3,0 procentenheter.
