LokalTapiolas samfälld skogs värde ökade med 34 procent – ”lagstiftningen och beskattningen måste uppdateras för att motsvara dagens behov inom skogsägande”
LokalTapiolas samfällda skog fortsatte sin starka tillväxt under sitt fjärde verksamhetsår och är den snabbast växande samfällda skogen i Finland. I början av 2026 hade dess värde ökat med 34 procent från året innan och uppgår nu till 59 miljoner euro. Den totala arealen överstiger redan 11 100 hektar. Läs mer om Samfälld skog
År 2025 uppgick totalavkastningen för LokalTapiolas samfällda skog (officiellt namn Tapiola Yhteismetsä) till 6,2 procent, varav 3,0 procent delades ut till delägarna som överskott. Beslut om utdelningen fattades vid delägarlagets möte den 8 maj.
– LokalTapiola Samfälld skog växte med 2 700 hektar i fjol. Liksom året innan baserades tillväxten på att privata skogsägare anslöt sina skogar. Vi hör nu tydligt till de största samfällda skogarna i Finland, bland landets cirka 700 samfällda skogar. I fjol var vi den snabbast växande samfällda skogen, säger Marika Makkonen, ledande expert inom LokalTapiolas skogsbruksverksamhet och ordförande för förvaltningsnämnden för LokalTapiola samfällda skog.
Totalavkastningen påverkades särskilt av sjunkande rotpriser samt satsningar på förnyelse och skogsvård.
– Vi lyckades återigen väl i konkurrensutsättningen av virkesaffärer, även om vi har kommit ned från toppnivån på rotpriserna. Sammantaget har skogen klarat sig väl jämfört med andra tillgångsslag. Den genomsnittliga årsavkastningen för den samfällda skogen är 9,2 procent, och vi har i genomsnitt delat ut ett överskott på 3,5 procent. Vid jämförelse med andra tillgångsslag är det bra att komma ihåg att överskottet från en samfälld skog är skattefri inkomst för delägarna, analyserar Makkonen.
Rendering component: media
LähiTapiola Yhteismetsä kartalla helmikuussa 2026
Ökat intresse bland stora skogsägare och investerare
Andelen som ägs av privatpersoner ökade för första gången till över 50 procent i ägarstrukturen för LokalTapiola Samfälld skog.
– Detta innebär att den samfällda skogen, likt privata skogsägare, får rätt till skogsavdrag och är berättigad till METKA-stöd, konstaterar Makkonen.
Den samfällda skogen har nått en utvecklingsfas där intresset särskilt bland stora skogsägare och investerare har ökat. Bakom detta ligger positiva förväntningar på avkastning, värdestegring på andelar och bättre likviditet i andelarna.
– En betydande del av denna framgång beror på en kompetent och engagerad förvaltningsnämnd. Även partnern AARI Metsä Oy har en central roll i att möjliggöra tillväxt och avkastning, säger Makkonen.
I början av året togs ett steg framåt när högsta förvaltningsdomstolen godkände LokalTapiola Samfälld skogs besvär gällande mervärdesskattebehandlingen av överlåtelse av andelar och dess påverkan på avdragsrätten för moms.
– Samfällda skogar med lång verksamhet har lagt ner ett enormt arbete på att förbättra verksamhetsförutsättningarna, och jag anser att även vi måste dra vårt strå till stacken. Den positiva domen förde med sig efterlängtad klarhet i momshanteringen, vilket stärker förutsättningarna för hela sektorn.
Lagstiftningen om samfällda skogar och beskattningspraxis måste förnyas
LokalTapiola började bygga en landsomfattande samfälld skog som svar på förändringarna inom skogsägandet, fragmenteringen av skogsinnehav och den åldrande ägarstrukturen. Genom samfällda skogar kan skogskapital i stor utsträckning omfattas av professionell och planmässig skötsel, vilket gynnar hela samhället.
– Utgångspunkten var att skapa en modern modell där förvaltning, virkesaffärer och skogsvård sköts av sakkunniga, och där ägandet är enkelt och lönsamt för skogsägaren, säger Makkonen.
Under de kommande åren kan sammanslagningar av samfällda skogar väntas. Många står inför samma utmaning som privata skogsägare – det saknas efterföljare till förvaltningen. Att driva små samfällda skogar är inte alltid ändamålsenligt. En samfälld skog som strävar efter ekonomiskt resultat bör också överväga en andrahandsmarknad för andelar.
– Om det är en liten och okänd samfälld skog är det generellt svårare att handla med andelar än i stora, välkända och professionellt förvaltade samfällda skogar, bedömer Makkonen.
I sammanslagningsförhandlingar har man stött på beskattnings- och regelpraxis som i nuläget kan utgöra hinder, bland annat för utvecklingen av samfällda skogar, handel med andelar samt upplösning eller förändring av verksamheten.
– Om man vill stärka attraktionskraften för samfällda skogar i samhället måste de vara genuint konkurrenskraftiga i förhållande till andra ägandeformer. Nu är det dags att uppdatera lagstiftningen så att den ger en tydlig väg för utveckling och tillväxt – och vid behov också för en kontrollerad avyttring, konstaterar Makkonen.