Balansräkningsnedgången lättar långsamt: var tredje har sparat mer än tidigare – nästan hälften planerar att använda sparmedel under de närmaste åren
Enligt en enkät, kan det hända att del av hushållen börjar använda sina buffertar till konsumtion om energichocken blir kortvarig och arbetsmarknaden äntligen tar fart. Nedskärningar i den offentliga servicen och den sociala tryggheten samt oron för ekonomin och sysselsättningen har ökat sparandet särskilt bland kvinnor.
Enligt Statistikcentralen var hushållens säsongsrensade spargrad 3,3 procent i oktober–december 2025. Finlands Bank meddelade att finländarna vid utgången av februari 2026 hade rekordhöga 116 miljarder euro i insättningar. Även hushållens aktie- och fondplaceringar var i slutet av år 2025 på rekordhög nivå.
Den svaga privata konsumtionen har varit en stor orsak till att återhämtningen i Finlands ekonomi har dragit ut på tiden. Chefsekonom Hannu Nummiaro vid LokalTapiola Kapitalförvaltning bedömde i januari att den privata konsumtionen bromsas av en balansräkningsnedgång i hushållen. Det innebär att hushållen hellre sparar och amorterar än konsumerar.
– I en balansräkningsnedgång är det framför allt förmögenhetens värde och det ökade behovet av sparande som är avgörande när det offentliga servicelöftet försvagas. Även om sparbeloppen och placeringarna nominellt är rekordstora, har deras köpkraft ännu inte återhämtat sig. I reala termer, det vill säga med beaktande av den minskade köpkraften, har värdet på hushållens förmögenhet sjunkit med upp till 20 procent från toppen år 2021, säger Nummiaro.
En ny enkät belyser bakgrunden till balansräkningsnedgången i hushållens vardag. I enkäten Vardagsgranskning, som analysföretaget Verian gjort, uppger var tredje finländare (31 %) att de har sparat mer under de senaste tre åren än tidigare. Av dem som sparat mer planerar 45 procent att använda sina sparmedel under de närmaste åren, 30 procent planerar inte att göra det och 24 procent kan ännu inte säga. Cirka tusen finländare svarade på enkäten och de representerar den vuxna befolkningen i Fastlandsfinland.*
– Av de hushåll som har tagit ställning, planerar så många som 60 procent att använda sina sparmedel under de närmaste åren, vilket berättar att en del av buffertarna kommer att användas för konsumtion om energichocken blir kortvarig och arbetsmarknaden äntligen piggnar till. Konsumenterna har alltså krutet torrt men osäkerheten gör att de skjuter upp besluten, tror chefsekonomen.
”När morgondagen känns osäker kan dagens konsumtion upplevas som onödig.”
Inflationen har ökat under vintern och konsumenternas förtroende för ekonomi har åter försämrats. I den offentliga debatten har man även fäst uppmärksamhet vid att kvinnornas förtroende för ekonomin har varit sämre än männens och att nedskärningarna samt den försämrade sysselsättningen har särskilt drabbat kvinnodominerade branscher.
I enkäten Vardagsgranskning uppgav nästan lika många män (33 %) som kvinnor (30 %) att de hade sparat mer under de senaste tre åren än tidigare. Skillnaden är däremot tydlig i planerna på att använda sparmedlen: bland kvinnor som sparat mer planerar 52 procent att använda sparmedlen under de närmaste åren, jämfört med 39 procent av männen.
– Könsskillnaden i det här materialet syns inte så mycket i hur många som har sparat mer, utan i hurudant sparande varit. Bland kvinnor betonas oron för det svaga läget inom ekonomin och sysselsättningen samt hur bärande det offentliga skyddsnätet är, vilket tyder på att de i första hand sparat för buffertar och konkreta behov. Att kvinnor planerar att använda sina sparmedel oftare än män kan tyda på att osäkerheten väntas lätta och att beredskapsmålen gradvis uppnås, resonerar Nummiaro.
De vanligaste orsakerna till ökat sparande är upplevelsen av att för stor konsumtion är onödig eller oansvarig (46 %), förändringar i arbets- eller familjesituationen (31 %), rädsla för framtida nedskärningar i den offentliga tryggheten (31 %) samt oro för den egna ekonomiska situationen, såsom arbetslöshet eller permittering (28 %). Nästan var femte (20 %) uppger att de har sparat mer på grund av redan genomförda nedskärningar i arbetslöshets- och socialskyddet.
– Man har länge letat efter broms och gas i Finlands ekonomi men det kan hända, att en del konsumenter inte upplever att de är på väg utan redan framme. Levnadsstandarden upplevs som tillräcklig och man söker inte längre ökad konsumtion på samma sätt som tidigare. Tvärtom, så funderar man mer kritiskt än tidigare på behovet att konsumera, även ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Samtidigt ökar oron för välfärdsstatens och den egna levnadsstandardens framtid, vilket gör att man förbereder sig mer. När morgondagen känns osäker, kan dagens konsumtion upplevas som onödig. Konsumenterna har själva tryckt på bromsen och det är inte alls säkert att alla vill trycka på gasen igen genast, även om möjligheten finns. Då blir även det torra krutet kvar i lagret, säger Nummiaro.
*) Enkäten Vardagsgranskning besvarades av 1 024 personer under tiden 20–27.2.2026. De som svarade på enkäten representerar befolkningen på fastlandet i Finland som fyllt 18 år. Felmarginalen för resultaten vad gäller hela materialet är cirka 3,1 procentenheter.
