Pensionsåldern och att förbereda sig för pensionen kan kännas avlägsna och plötsligt kan pensionsåldern vara överraskande nära. Hinner man spara om man plötsligt upptäcker att det endast är några år kvar till pensioneringen? Vi sammanställde ekonomens råd till de som har nära till pensionsåldern.

Majoriteten av finländarna berättar att de förberett sig ekonomiskt inför ålderdomen. Det är vanligt att spara pengar för pensionstiden i en fond, i en pensionsförsäkring eller på ett konto. Vi bad LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro ge ekonomiska råd till de som närmar sig pensionsåldern.

- De flesta finländare har förstått att det vid mån av möjlighet lönar sig att förbereda sig ekonomiskt för pensionstiden. Oftast minskar inkomsterna under pensionstiden i jämförelse med lönen man får för förvärvsarbete. Även utgifterna ändrar då till exempel den ökade fritiden och resor eller hälsoärenden och vården orsakar kostnader, säger Nummiaro.

Lönar det sig att börja spara om det endast är några år kvar till pensionsåldern?

- Det är aldrig för sent att börja spara. Om det endast är några år kvar till pensionsåldern och man inte ännu har sparat är det ett ypperligt tillfälle att stanna upp och gå igenom sina inkomster och utgifter. Genom att minska utgifterna kan man skapa en buffert för överraskande kostnader i vardagen och samtidigt anpassa sig till de mindre inkomsterna under pensionstiden, säger Nummiaro.

- Ett eventuellt problem vad gäller placerande nära pensionsåldern är att det inte finns så mycket tid kvar till pensioneringen och att man därmed inte vågar ta risker. Då kan det hända att avkastningen på sparbeloppet blir liten. Å andra sidan kan en femtioåring ha nästan över 20 år kvar i arbetslivet före pensioneringen. Då räcker nog tiden till för att spara och jämna ut konjunkturväxlingarna så att man kan ta lite större risk, säger Nummiaro.

Så här mycket borde en person med medellön spara för att under pensionstiden ha samma inkomstnivå som när hen arbetade

Exemplen nedan visar hur mycket man borde spara per månad om man vill ha samma inkomstnivå under pensionstiden som när man hade avlönat arbete. Exemplen har beräknats utifrån en person som har en medelinkomst på 3 400 euro brutto per månad och som börjar spara vid en ålder av 40, 50 eller 60 år. Den förväntade realavkastningen på månadsbesparingarna är 2 % fram till pensionstiden. Vi antar dessutom att de intjänade besparingarna ökar med en förväntad realavkastning på 1 % när pensionen börjat. Med förväntad realavkastning avses att man i den förväntade avkastningen beaktar inflationen, det vill säga den minskade köpkraften, som en faktor som minskar den förväntade avkastningen.

Exemplen har beräknats med LokalTapiolas räknare som kan användas för att uppskatta inkomstnivån under pensionstiden och förbereda sig för pensioneringen.

- Exemplen visar tydligt hur de som börjar spara och placera när de är unga har fördel av en lång placeringshorisont som möjliggör fenomenet ränta på ränta. När man är äldre har man kanske däremot bättre möjligheter att spara ett större belopp per månad. Lönen kan då vara högre och samtidigt kan det hända att amorteringar på bostadslån och familjelivets vardagsutgifter inte längre belastar ekonomin på samma sätt som tidigare, säger Nummiaro.

Det lönar sig att placera även när man gått i pension

Nummiaro påminner att den längre förväntade livslängden även påverkar sparmålen. Man behöver inte nödvändigtvis ha hela beloppet sparat när man går i pension utan man kan fortsätta placera även under pensionen.

- Av tradition har det rekommenderats att minska på de riskfyllda placeringsobjekten i placeringsportföljen när pensionsålder närmar sig men det lönar sig nödvändigtvis inte att sträva efter helt riskfritt placerande under pensionstiden, säger Nummiaro.

Enligt Nummiaro är det dock bra att hålla koll på och minska riskerna med sina placeringar när man kommer upp i högre ålder. En orsak är att ett plötsligt behov av pengar kan uppstå samtidigt som kurserna på placeringsmarknaderna faller. Då har man inte tid att vänta på att konjunkturerna stabiliseras och bufferten man sparat under åren kan visa sig vara mindre än man budgeterat.

- Alla sparare och placerare behöver inte vara stöpta i samma form. Man kan göra just det motsatta till grundregeln, det vill säga ta mer risk ju mindre det är kvar av den förväntade placeringshorisonten. Då maximerar man avkastningsmöjligheterna och kan liksom vinna lite tid. I så fall måste man dock förstå och acceptera risken. Avkastningen kan bli liten och man kan göra förlust på kort sikt. Trots det är det sannolikt att man ändå har mer pengar sparat än om man skulle ha lottat regelbundet, säger Nummiaro.

Ekonomens tre råd till de som har nära till pensionsåldern

1. Arbetskarriären blir längre. När livslängden blir längre är det även naturligt att arbetskarriärerna blir längre. Arbete intjänar pension och gör det möjligt att självmant spara för pensionstiden eller för att förverkliga en dröm. Satsa på att upprätthålla arbetsförmågan.

2. Balanserad vardagsbudget. Inkomsterna minskar rejält när man går i pension. Med en balanserad vardagsbudget behöver man inte använda hela bufferten direkt under de första åren av pensionen. Det lönar sig att gå igenom och anpassa den egna budgeten redan före man går i pension. Belopp som reserverats för till exempel resor och renovering är en sak för sig.

3. Placerandet fortsätter. Man kan fortsätta att placera pengarna även under pensionstiden varvid bufferten räcker längre. Det lönar sig dock att minska risken ifall det skulle uppstå ett plötsligt behov av pengar samtidigt med ett kursfall på marknaderna.