LokalTapiolas nya chefsekonom: Ekonomin hämmas av hushållens balansräkningsrecession
EM, DI Hannu Nummiaro började den 1 januari som chefsekonom hos LokalTapiola Kapitalförvaltning. Den nya chefsekonomen bedömer att den privata konsumtionen tillsvidare kommer att fortsätta långsammare än väntat. Orsaken är hushållens balansräkningsrecession, dvs. ett ökat sparande, med vilket konsumenterna försöker kompensera nedgången i förmögenhetens värde.
Ekonomie magister, diplomingenjör Hannu Nummiaro började den 1 januari som chefsekonom i LokalTapiola Kapitalförvaltning. Nummiaro har arbetat som ekonom i LokalTapiola i åtta år och dessförinnan har han bland annat arbetet i Ilmarinen med ansvar för pensionsbolagets strategiska allokering och investeringsplanering. LokalTapiola Kapitalförvaltnings långvariga chefsekonom, Jari Järvinen, fortsätter inom Kapitalförvaltningskoncernen som investeringsdirektör och övergick vid årsskiftet till att ansvara för koncernens placeringsfonder.
Som chefsekonom kommer Nummiaro att omfattande följa Finlands ekonomi och den globala ekonomin samt investeringsmarknaderna. Han har i offentligheten också talat mycket om finländarnas köpkraft, sparande och investerande samt om förmögenheten och hans avsikt är att fortsätta med dessa teman.
De senaste veckorna har den nye chefsekonomen med intresse följt diskussionen om den okända bromsen, som bromsar tillväxten i Finlands ekonomi och håller ner finansministeriets tillväxtprognoser. Bromsar har redan identifierats offentligt, men Nummiaro lyfter fram en ny syn i diskussionen: enligt chefsekonomen är det hushållens balansräkningsrecession som tynger Finlands ekonomi.
- I allmänhet avser en balansräkningsrecession en situation där den privata sektorn sparar eller betalar sina skulder – alltså stabiliserar sina balansräkningar - i stället för att konsumera eller investera. Då försvagas den ekonomiska tillväxten eller så vänder den sig till minus det vill säga till en recession. Balansräkningsrecession har använts för att till exempel förklara Japans förlorade decennium och finanskrisen i USA. Jag tror att Finland för närvarande har en sådan situation, men till skillnad från Japan och USA, där balansräkningsrecessionen också påverkade företagen, påverkar den hushållen hos oss. Den privata konsumtionen har reellt sett inte ökat på över tre år och under det senaste året har hela ekonomin varit i en så kallad teknisk recession, det vill säga den har krympt varje kvartal.
Enligt Nummiaro förklarar balansräkningsrecession hushållens låga konsumtion i en situation där köpkraften redan har återhämtat sig och buffertarna har lappats.
- I en balansräkningsrecession är den avgörande faktorn balansräkningen, det vill säga tillgångar och skulder, snarare än kassaflöden, såsom löntagarnas köpkraft eller hushållens sparkvot, genom vilka ekonomin ofta tolkas. Nominellt har finländarna mer pengar på sina bankkonton än tidigare, men mätt i köpkraft ligger man ännu långt efter. Prisökningarna tog en så stor del av köpkraften i det finländska sparandet att insättningarnas realvärde inte ens har återställts till hälften. När man därtill lägger till att det inflationsjusterade värdet av hushållens största tillgång, dvs. bostäder och fastigheter, samtidigt har fallit med upp till en fjärdedel från sina toppnivåer under coronatiden, är finländarnas spariver inte längre så förvånande.
Ekonomisk tomgång har en silverkant – en vändning kan överraska
Nummiaro bedömer att hushållens balansräkningsrecession kan bromsa ekonomin under en lång tid, men inte för alltid. Enligt chefsekonomens tolkning påverkar hushållens balansräkningsrecession beteendet inom två tidsramar: först lappar man förlorade buffertar, sedan förbereder man sig på nya överraskningar.
– Ekvationen kompliceras av att värdet på finländarnas förmögenhet har minskat samtidigt som den offentliga ekonomin har justerats och den sociala trygghet som samhället erbjuder har skurits ner. Det ökar behovet av att spara och förbereda sig, vilket återspeglas inte bara i fondteckningar utan också i efterfrågan på till exempel hälsoförsäkringar.
Enligt Nummiaro kan den privata konsumtionen återgå till det normala, när konsumenterna igen känner att värdet för sparandet och andra tillgångar är tillräckligt för livets överraskningar och osäkra framtid.
- Köpkraften kan förväntas öka i år eftersom lönerna stiger, beskattningen av arbetet sänks och inflationen sannolikt kommer att bibehållas som måttlig. Det borde alltså finnas tillräckligt med pengar för både konsumtion och sparande, men det är troligt att en större del av köpkraften ännu under en tid kommer att kanaliseras till sparande och investerande.
Utöver ändringar i köpkraften beror längden på balansräkningsrecessionen på hur bostadspriserna utvecklas och om hushållen får avkastning på sitt sparande genom sina investeringar. Sedan har vi ännu den psykologiska sidan.
– Ekonomin kan hamna i en negativ spiral där anpassningen försvagar tillväxten varvid det krävs ytterligare anpassning. Hushållen kan till och med förutse den onda cirkeln och i förväg förbereda sig även för större ändringar i välfärdssamhällets strukturer, såsom till exempel om närståendevårdare kommer att ha en större roll i äldreomsorgen i framtiden eller om man för hälso- och sjukvården kommer att göra upp prioriteringslistor, utanför vilka man själv betalar för vården. Det kan vara så att hushållen redan har vaknat till nya beredskapsbehov, även om beslut om dem kommer att fattas först i framtiden.
Även om mycket är osäkert, ser den nya chefsekonomen med tillförsikt på det nya året. I något skede kommer ekonomin att vända till uppgång - och när vändningen kommer kan storleken överraska.
– Kostnadsnedskärningarna har snabbt försvagat konsumenternas förtroende, men de tillväxtfrämjande arbetsmarknads- och skattereformerna kommer att medföra lättnader under de närmaste åren. De ekonomiska prognoserna skiljer sig ofta endast måttligt från den långsiktiga tillväxtpotentialen, vilket kan leda till glädjande överraskningar när konjunkturuppgången börjar. Om konsumenterna lite lyfter foten från bromsen och företagen redan ger gas på investeringarna, kan tillväxten mycket väl överträffa förväntningarna. Ekonomin har nu gått på tomgång i tre år, vilket har ökat arbetslösheten. Här finns en ljuspunkt att när ekonomin börjar röra på sig efter stillastående kommer den uppåtgående konjunkturen inte genast att stöta på begränsningar och överhettas. Det är alltså fullt möjligt att vi framöver kommer att ha flera bättre ekonomiska år än vanligt.
LokalTapiola Kapitalförvaltningskoncern
LokalTapiola-gruppens kapitalförvaltnings- och fondbolag bildar en koncern vars moderbolag är LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab och dotterbolagen är Seligson & Co Fondbolag Abp samt LokalTapiola Fastighetskapitalförvaltning Ab.
