Vårdkostnader för sjukdom ökade med nästan en fjärdedel för sällskapsdjur - många hundägare försummar ett viktigt sätt att förebygga
Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning är det mer än en femtedel av hundägarna som inte i tid sköter de rekommenderade vaccinationerna för sällskapsdjuret. Många försummar också att sköta sällskapsdjurets tänder, vilket lätt kan påverka veterinärutgifterna.
De ökade veterinärkostnaderna syns som en ökning i de skadekostnader som sökts från LokalTapiolas djurförsäkringar. Vårdkostnaderna för sjukdom som ersattes från LokalTapiolas hund- och kattförsäkringar ökade i genomsnitt med cirka 24 procent under åren 2022-2024.
Enligt Statistikcentralens konsumentundersökning användes cirka 540 miljoner euro för veterinärtjänster och andra sällskapsdjurtjänster år 2023 och beloppet har fördubblats under de senaste tio åren. Ökningen i veterinärutgifterna syns i plånböckerna för hundratusentals finländare: Enligt en uppskattning av Kennelklubben finns det mer än 800 000 hundar i Finland.
- En orsak till ökningen är utvecklingen av veterinärklinikernas diagnostik- och vårdmöjligheter. För djurens vård erbjuds idag alternativ som tidigare inte var möjliga att få.
De utvecklade undersöknings- och vårdalternativen kan dock bli kostsamma. Det kan finnas stora prisskillnader och skillnader i tillgången till tjänster mellan olika tjänsteleverantörer så det lönar sig att jämföra säger LokalTapiolas ersättningsspecialist Anu Kostamo.
Vissa djurskador och -sjukdomar är sådana som ägaren kan sträva efter att förebygga. Till exempel risken för smittsamma sjukdomar såsom för kennelhosta kan minskas genom att se till att sällskapsdjuret i tid får de rekommendationsenliga vaccinationerna. Av de hundägare som svarade på LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning berättar nästan en fjärdedel (24 procent) att detta inte görs. Enkäten genomfördes av forskningsbyrån Verian*.
- Vaccinet mot kennelhostan är speciellt viktigt om det till exempel är fråga om en ung hund som umgås mycket med andra hundar eller en hund som har grundsjukdomar. Kennelhosta smittar lätt från hund till hund så risken att bli sjuk är större än normalt till exempel vid olika evenemang och i hobbyverksamhet för hundar. Kennelhostan kan som värst leda till ett allvarligt insjuknande. Vissa hundar är mer benägna att till exempel få komplikationer såsom lunginflammation.
Att försumma tänderna kan leda till kostsam vård
Ett viktigt sätt att förebygga, som lätt påverkar veterinärutgifterna, är att ta hand om sällskapsdjurets tänder. Olika tandproblem kan vara smärtsamma för sällskapsdjuret och leda till stora, dyra operationer som försäkringen inte nödvändigtvis ersätter.
Av de hundägare som svarade på enkäten Vardagsgranskning berättade bara 32 procent att de regelbundet för sällskapsdjuret för borttagning av tandsten eller plack. Ännu färre dvs. 24 procent borstar regelbundet tänderna på sitt sällskapsdjur.
- Hundarnas behov av tandvård är individuellt men speciellt små hundraser behöver tandvård oftare än stora hundraser. En god förebyggande tandvård minskar också risken för andra allvarliga sjukdomar. Till exempel bakterier i placken kan också hos hundar spridas till viktiga organ via blodcirkulationen. En veterinärvårdsförsäkring omfattar vård av bristning eller spricka på tand till följd av olycksfall, vilken ju är svårare att förebygga, säger Kostamo.
Med hjälp av distansveterinärtjänsterna är det möjligt att snabbt och förmånligt få hjälp och råd vid flera sjukdomar eller olycksfall utan självrisk, när sällskapsdjuret har en försäkring som ersätter veterinärkostnader. Av de som använder LokalTapiolas distansveterinärtjänst DjurHjälpen får cirka 75 procent hjälp av en distansveterinär i en akut situation.
En försäkring ger ekonomisk trygghet, eftersom du med den på förhand kan budgetera ett visst belopp för sällskapsdjurets hälsovårdsutgifter, säger Tiina Ala-Outinen som är LokalTapiolas utvecklingschef för djurförsäkring.
* Enkäten besvarades av 1 047 personer under perioden 24.10–1.11.2024. Frågorna gällande sällskapsdjur ställdes till de 416 personer som har ett sällskapsdjur. Av dessa var 233 stycken hundägare. Svaranden representerar befolkningen över 18 år på fastlandet i Finland. Den statistiska felmarginalen för resultaten är cirka 3,1 procentenheter åt båda hållen vad gäller hela materialet.
