Äktenskap garanterar inte efterlevandepension – färre än hälften av finländarna känner till det
Finländarna har dålig koll på grunderna i efterlevandepensionen. Färre än hälften vet att en efterlevande make inte alltid har rätt till efterlevandepension, och ännu färre känner till sambors rätt till pension. År 2025 var den genomsnittliga efterlevandepensionen 780 euro i månaden.
Har alla efterlevande makar rätt till efterlevandepension? Kan också en sambo få den? I LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning fick finländarna ta ställning till fem grundläggande påståenden om efterlevandepension. Andelen rätta svar varierade mellan 28 och 43 procent beroende på påstående. Enkäten genomfördes av analysbolaget Verian och besvarades av 1 028 finländare.*
Flest felaktiga svar gavs på påståendena om efterlevande makars och sambors rätt till pensionen. Drygt en fjärdedel (27 %) av dem som svarade på enkäten trodde att en efterlevande make alltid har rätt till efterlevandepension. Lika många trodde att en efterlevande sambo aldrig kan få efterlevandepension.
– Många kanske antar att de får pengar någonstans ifrån om deras partner dör. Familjens ekonomiska trygghet är ändå inget man bör bygga på antaganden, säger Veera Lammi, direktör vid LokalTapiola Livbolag.
Vet du vilka av följande påståenden om efterlevandepension som stämmer? (%, n=1 028)
Rendering component: media
Källa: LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning, genomförd av Verian 30.4–7.5.2026. De svarande representerar den vuxna befolkningen i Fastlandsfinland.
Äktenskap garanterar inte pension – även sambor kan ha rätt till den
Ett äktenskap i sig garanterar inte efterlevandepension. Om makarna har eller har haft ett gemensamt barn har den efterlevande maken rätt till efterlevandepension, förutsatt att äktenskapet ingicks innan den avlidna fyllde 65 år. Om makarna inte har något gemensamt barn är också äktenskapets längd och makarnas ålder avgörande. Då ger till exempel ett äktenskap som varat kortare tid än fem år inte rätt till pension.
En efterlevande sambo kan däremot få efterlevandepension om sambon har hand om parets gemensamma minderåriga barn, paret har bott tillsammans utan avbrott i minst fem år och också de övriga villkoren för pensionen uppfylls.
– Att man är gift betyder inte att man automatiskt har rätt till efterlevandepension, och att man är sambo betyder inte att man inte alls kan få pensionen. Ett gemensamt barn räcker inte heller i sig för att en efterlevande sambo ska få pension. Därför är det bra att ta reda på vad som gäller för den egna familjen och inte dra slutsatser om tryggheten enbart utifrån om man är gift eller sambo, säger Lammi.
Osäkerhet var vanligare än felaktiga uppfattningar. ”Kan inte säga” var det vanligaste svaret på fyra av fem påståenden. Till exempel kunde över hälften av de svarande (56 %) inte säga om en efterlevande sambo kan få efterlevandepension när paret har ett gemensamt minderårigt barn.
De som bor på tu man hand med sin partner valde rätt svar på samtliga fem påståenden något oftare än genomsnittet. För vart och ett av de fem påståendena var andelen rätta svar något högre bland dem som bor enbart med sin partner än bland de svarande i genomsnitt.
Äldre svarande svarade oftare rätt än yngre på påståendena om efterlevande makars rätt till pension och om hur länge efterlevandepension betalas. Till exempel visste 53 procent av 65–74-åringarna att en efterlevande make inte alltid har rätt till efterlevandepension, medan motsvarande andel bland 25–34-åringarna var 27 procent. Kunskapen om efterlevande sambors rätt till pension var dock dålig i alla åldersgrupper.
Efterlevandepensionen i genomsnitt 780 euro i månaden
Enligt Pensionsskyddscentralen var efterlevandepensionen från arbetspensionssystemet i genomsnitt 780 euro i månaden år 2025. Kvinnornas genomsnittliga efterlevandepension var 829 euro och männens 441 euro.
– 780 euro i månaden är ett betydande tillskott för att täcka boendekostnader, lånebetalningar och andra vardagsutgifter. Om man planerar sin ekonomi utifrån en pension som man sedan inte får kan man ställas inför svåra beslut, säger Lammi.
– Om två vårdnadshavare tjänar lika mycket och den enas lön faller bort halveras familjens löneinkomster. Utgifterna för boende, lån och barnens vardag försvinner ändå inte. Därför är det viktigt att ta reda på hur stor del av inkomstbortfallet som skulle täckas av efterlevandepension, barnpensioner och annan trygghet, och vilken del man själv behöver täcka, till exempel med en livförsäkring, säger Lammi.
Livförsäkringens ersättningsbelopp bör anpassas till den egna familjens situation, till exempel lån, inkomster och antal barn. Enligt en tidigare enkät som LokalTapiola genomfört har bara cirka 14 procent av finländarna en sådan livförsäkring.
Försäkringsskydd som arbetsgivaren har ordnat kan också ingå i familjens ekonomiska trygghet. Till exempel betalas det sparbeloppet i dödsfallsskyddet i LokalTapiolas frivilliga gruppensionsförsäkring till den utsedda förmånstagaren enligt avtalet. Liv- och gruppensionsförsäkringarna beviljas av LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag.
Rendering component: embeddedArticle
*) LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning
LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 028 personer 30.4–7.5.2026. De som svarat på enkäten representerar den vuxna befolkningen i Fastlandsfinland och felmarginalen för resultaten är cirka 3,1 procentenheter för hela materialet (n=1 028). Enkäten gjordes av analysföretaget Verian.
