Enkät: Tillgången till vård har försämrats efter reformen av social- och hälsovården – mediernas rapportering har minskat viljan att ens försöka få offentlig vård
Det minskade förtroendet har fått människor att använda försäkringar och LokalTapiolas skadekostnad för sjukkostnadsförsäkringar har ökat med nästan 50 procent sedan år 2022. Enligt Laura Miettunen, utvecklingsdirektör för hälsoförsäkring vid LokalTapiola, är det förståeligt att människorna vill skaffa försäkring men den undanröjer inte behovet av att lösa problemen med tillgången till offentlig primärvård.
Endast 5 procent av finländarna upplever att man inom det egna välfärdsområdet får primärvård snabbare än före välfärdsområdena inledde sin verksamhet år 2023, framgår av LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning. Däremot anser 28 procent att man får vård långsammare än tidigare och 6 procent har trots försök inte fått vård alls.
31 procent anser att man får vård lika snabbt eller långsamt än tidigare. Enkäten gjordes av analysföretaget Verian*.
Ett av målen med reformen av social- och hälsovården var att förbättra tillgången till tjänster, särskilt på basnivå.
– På vissa håll är det för närvarande alltför svårt att få primärvård. Det vacklande förtroendet för möjligheterna att få vård inom den offentliga hälso- och sjukvården syns naturligtvis också i en ökad vilja att själv skaffa beredskap: Allt fler finländare har en hälsoförsäkring och de används allt oftare, vilket syns i att försäkringsbolagens skadekostnader ökar, säger Laura Miettunen som är utvecklingsdirektör för hälsoförsäkring vid LokalTapiola.
Sedan 2022 har skadekostnaden för LokalTapiolas sjukkostnadsförsäkring ökat med nästan 50 procent. Samtidigt har priserna på hälso- och sjukvårdstjänster stigit och försäkringarnas lönsamhet minskat.
Sjukkostnadsförsäkringar är för närvarande olönsamma för hela branschen, säger Miettunen.
– Den här utvecklingen gynnar varken försäkringsbolaget eller människorna som tecknat en försäkring: För de som tecknat en försäkring har utvecklingen märkts som högre priser eftersom hälsoförsäkringarna fungerar så, att alla försäkringstagare betalar för varandras användning av försäkringarna. Försäkringens syfte är att komplettera den offentliga hälso- och sjukvården, inte att ersätta den.
Nyheterna om reformen av social- och hälsovården påverkar
Förtroendet för tillgången till vård uppstår inte enbart utifrån egna eller närståendes erfarenheter. Över hälften (54 %) av de svarande i enkäten uppger att nyheter i medierna om hälso- och sjukvårdens situation har förstärkt deras uppfattning om hur svårt det är att få vård och att de därför alltmer sällan ens försöker få vård inom den offentliga sektorn. Förtroendet för att få vård tillräckligt snabbt påverkar således konkret hur tjänster används, det vill säga var man söker vård.
Miettunen betonar att det för personen som använder hälso- och sjukvårdstjänster inte är väsentligt vem som tillhandahåller vården, utan att man får vård tillräckligt snabbt.
– En motsättning mellan olika inrättningar inom hälso- och sjukvårdssystemet – såsom den offentliga hälso- och sjukvården och försäkringsbolag som erbjuder sjukkostnadsförsäkringar – är helt onödig eftersom utmaningen är gemensam. Det innebär också att systemet måste utvecklas i samarbete; punktvisa lösningar avhjälper inte problemet. Att förbättra tillgången till offentlig primärvård är av avgörande betydelse för att återställa förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet.
* Enkäten besvarades av 1 049 personer 12–19.9.2025. De som svarat på enkäten representerar Finlands befolkning som fyllt 18 år. Den statistiska felmarginalen för resultaten är cirka 3,1 procentenheter åt båda hållen vad gäller hela materialet.
