I många finländska familjer lever en seglivad uppfattning om att maken automatiskt ärver sin partner. I verkligheten är detta ofta inte fallet om paret har barn och inget testamente har upprättats.
Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning vet tre av fyra finländare (75 %) inte vad som händer med den avlidnes egendom om den ena maken dör och det finns barn. Endast var fjärde respondent hade korrekt uppfattning om saken. Enkäten genomfördes av forskningsbolaget Verian och besvarades av 1 049 finländare.
– Arvsärenden hör inte till vardagen för de flesta och man tänker kanske inte på dem förrän man måste. Just därför är kunskap viktigt: om arvskiftet kommer som en överraskning är det också svårt att förbereda sig på det, påpekar direktör Veera Lammi hos LokalTapiola Livbolag.Den efterlevandes ställning är sämst känd i familjer med fler än tre barn
Enligt ärvdabalken är den avlidnes primära arvingar bröstarvingarna, det vill säga barnen och deras avkomlingar. Den avlidnes make, alltså den efterlevande, ärver endast om den avlidne inte har barn – eller om detta har bestämts i ett testamente.
I enkäten Vardagsgranskning var det vanligaste svaret (36 %) att den avlidnes egendom delas lika mellan den efterlevande maken och barnen. Detta kan låta logiskt för många, men motsvarar inte arvsrättens bestämmelser. Åtta procent av de svarande trodde att den efterlevande maken ärver allt. Sammanlagt ansåg alltså nästan hälften av de svarande (44 %) att den efterlevande maken ärver sin makes egendom, även om den avlidne har barn.
– I verkligheten görs först en bodelning eller en avskiljning av makarnas egendom – beroende på om det finns äktenskapsförord eller inte. Därefter är det barnen som ärver den avlidnes andel. Den efterlevande maken får inget ur dödsboet, om inte annat har bestämts i ett testamente, förklarar Lammi.
Av dem som svarade på enkäten uppgav 12 procent att barnen ärver den avlidnes egendom. Var femte (19 %) kunde inte svara på frågan alls.
Man kände till den efterlevande makens ställning något sämre i barnlösa hushåll, där 20 procent svarade rätt. Även i barnfamiljer var osäkerheten allmän.
– Det korrekta svaret var vanligare än missuppfattningen endast i hushåll med två barn – och då med liten marginal. I familjer med tre eller fler barn ansåg över hälften att arvet delas lika mellan den efterlevande maken och barnen, säger Lammi.Förutseende underlättar mitt i sorgen
Lammi anser att det viktigaste vid arvsfrågor inte är att kunna juridiken utantill, utan att man är medveten om sin egen situation och vågar diskutera saker i god tid.
– Ett testamente är ofta ett centralt sätt att trygga makens ställning om familjen har barn. Även en ömsesidig livförsäkring är ett bra sätt att säkerställa att den efterlevande maken har ekonomisk trygghet när livet förändras, säger Lammi.
Enligt LokalTapiolas tidigare enkätundersökning har endast 19 procent av finländarna upprättat ett testamente och 34 procent har tecknat en livförsäkring. Mindre än en tredjedel av finländarna uppger att de har diskuterat med sina närstående hur ekonomiska eller andra praktiska frågor ska skötas efter döden.
– Jag uppmuntrar till att diskutera saker i förväg, så att de inte kommer som en överraskning i den allra tyngsta stunden. Förutseende kan underlätta inte bara den ekonomiska situationen utan också de beslut som måste fattas mitt i sorgen, säger Lammi.Rendering component: embeddedArticle
*) LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning
LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 049 personer 12–19.1.2025. De som svarat på enkäten representerar befolkningen på fastlandet i Finland som fyllt 18 år. Undersökningsföretaget Verian gjorde enkäten. Felmarginalen för undersökningsresultaten är cirka +/- 3,1 procentenheter.