Blir man lycklig av pengar? Chefsekonomen har undersökt sambandet
Hannu Nummiaro jämförde resultaten i World Happiness Report med olika länders bruttonationalprodukt och indikatorer för social utveckling. En hög nivå av social utveckling är en god indikator på upplevd lycka, men för att upprätthålla den krävs en stark ekonomi. Har Finland köpt lycka med lånade pengar?
World Happiness Report, som publicerades i mars, utsåg Finland till världens lyckligaste land för nionde året i rad. De nordiska länderna dominerade återigen topplaceringarna: Finland, Island och Danmark. Costa Rica steg till fjärde plats, följt av Sverige och Norge.
Varför klarar sig de nordiska länderna så bra i jämförelsen år efter år? Enligt Hannu Nummiaro, chefsekonom vid LokalTapiola Kapitalförvaltning, ligger förklaringen i samspelet mellan en stark ekonomi, social utveckling och människors upplevelse av sina liv.
– Bruttonationalprodukten per capita ger en grov bild av ett lands ekonomiska utvecklingsnivå, men den säger däremot inget om hur inkomsterna som ekonomin genererar fördelas. I de nordiska länderna har en stark ekonomi gjort det möjligt att jämna ut inkomstskillnader och tillgodose grundläggande behov. Tillsammans med jämlika möjligheter och friheten att fatta beslut om det egna livet placerar detta länderna högt i fråga om social utveckling. Och den sociala utvecklingen är i sin tur en mycket god indikator på lycka. I de nordiska länderna är detta samband exceptionellt starkt, men i Finland har grunden för det försvagats, eftersom bruttonationalprodukten per capita inte har ökat på 18 år.
BNP förklarar nästan två tredjedelar av lyckan
World Happiness Report bygger på den så kallade Cantrils stege. De svarande får i uppgift att bedöma sitt eget liv på en skala från noll till tio, där noll motsvarar det sämsta och tio det bästa möjliga livet.
Nummiaro jämförde ländernas resultat med deras köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt och sociala utvecklingsnivå. BNP per capita förklarar cirka 63 procent av variationen i ländernas lyckonivå. Sambandet mellan social utveckling och upplevd livskvalitet är ännu starkare: den sociala utvecklingen förklarar cirka 69 procent av den upplevda lyckan.
– Det kan finnas skratt och glädje överallt, men i rika länder är det lättare att vara lycklig. En stark ekonomi möjliggör social utveckling, det vill säga ett samhälle där människor lever under trygga och goda förhållanden och har frihet att påverka sin egen framtid. Ekonomisk knapphet ökar däremot oron och osäkerheten, säger chefsekonomen.
Enligt Nummiaro gäller samma grundidé också hushållen. Ekonomiskt handlingsutrymme gör det lättare att hantera oväntade händelser i vardagen utan att hela tillvaron rubbas.
– En ekonomisk buffert minskar osäkerheten och ger fler alternativ också när livet inte går som planerat. Därför är ekonomisk beredskap också ett sätt att värna om det egna välbefinnandet.
Ett nordiskt land i fråga om lycka – men inte längre i fråga om ekonomi
Den sociala utvecklingen i Finland ligger tydligt på nordisk nivå. När det gäller ekonomisk tillväxt och offentlig skuldsättning har Finland däremot redan länge utvecklats i en annan riktning än de övriga nordiska länderna. Enligt Nummiaro har Finland därför numera två olika jämförelsegrupper: de nordiska länderna och en helt annan grupp.
– När det gäller lycka och social utveckling är vi fortfarande ett nordiskt land. Sett till levnadsstandard och offentlig skuldsättning är våra ekonomiska jämförelseländer i euroområdet däremot Belgien, Frankrike, Österrike och Spanien. Denna grupp återfinns på platserna 14–41 i lyckorapporten. Om vår ekonomi inte håller nordisk nivå finns det skäl att fråga hur länge vi har råd att upprätthålla det nordiska välfärdssamhälle som förklarar de nordiska ländernas framgång i lyckojämförelsen. Välfärden och den upplevda lycka som den bidrar till kan inte finansieras med lån i all oändlighet, påpekar Nummiaro.
Det finns varnande exempel från inte alltför länge sedan.
– När ekonomin går dåligt under en längre tid och de offentliga tjänsterna måste skäras ned syns effekterna också i hur människor upplever sin livskvalitet. Under skuldkrisen och de omfattande nedskärningarna sjönk Greklands resultat med 1,3 steg på Cantrils stege. Ett lika stort fall i Finland skulle föra ner oss till plats 43 i lyckorapporten.
Nästa år firar Finland – men om 20 år kan de lyckligaste länderna finnas i Karibien
Enligt Nummiaro är Finlands förstaplats inte hotad under de allra närmaste åren.
– Lyckorapporten bygger på treårsmedelvärden, och Finlands försprång är så stort att det sannolikt inte kan hämtas in på ett år. Det är alltså ganska säkert att vi nästa år får fira att vi för tionde året i rad är världens lyckligaste land, förutspår Nummiaro.
På tio års sikt är osäkerheten redan större. Mycket beror på vilket slags välfärdssamhälle de offentliga finanserna framöver kan bära.
– Om servicen och inkomstöverföringarna måste skäras ned avsevärt kan allt fler gå miste om de förutsättningar som bidrar till lycka. Under de kommande tio åren kan titeln som världens lyckligaste land gå till ett annat nordiskt land eller någon annan utvecklad ekonomi, säger Nummiaro.
På tjugo års sikt kan lyckans tyngdpunkt förskjutas ännu längre bort från Norden, till exempel till Latinamerika.
– Latinamerikanska länder som Costa Rica placerar sig redan nu högre i lyckojämförelsen än vad man kunde vänta sig utifrån deras ekonomiska utvecklingsnivå. Tillväxtekonomier har ofta större tillväxtpotential än rika länder och kan därför knappa in på toppländernas försprång, först ekonomiskt och senare i fråga om social utveckling. Om det sker kan förstaplatsen i lyckojämförelsen mycket väl flyttas från Norden till Karibiens stränder, säger Nummiaro.
![[OWCS_ID:1509570570385]](https://www.lahitapiola.fi/assets/images/5715qeqodztv/7op8VuBJ4rjQrnL5VAwWft/f33a5b8065483a092cfce1e1fabfa3b0/pariskunta-nuorempi-73.jpg?fm=webp&w=1944&h=837&q=30&fit=fill)