Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Julkonsumtionen ökar igen - finländarna vågar använda nästan 50 euro mer för sina julinköp än i fjol

17.12.2021 - Ekonomi

Finländarnas julbudget ökar. Enligt enkäten Vardagsgranskning, som LokalTapiola låtit utföra, uppskattar finländarna att deras julbudget i genomsnitt kommer att öka med cirka 10 procent jämfört med fjolåret.

Konsumtionsfesten under julen återvänder till de finländska hemmen. Konsumtionsivern, som minskade i och med coronapandemin, verkar återvända och allt flera finländare vågar igen satsa mera på julen.

Enligt enkäten Vardagsgranskning, som LokalTapiola låtit utföra, uppskattar fler än var tionde finländare att de åtminstone ska använda lite mera pengar under denna jul än i fjol. I motsvarande enkät i fjol svarade bara tre procent att deras julbudget skulle öka.

De flesta säger att deras julbudget är oförändrad. 62 procent av de över tusen, som svarade på enkäten, trodde att de ska spendera lika mycket som förra julen. 14 procent tänker använda lite mindre pengar på julen medan sju procent tror att deras julbudget ska minska tydligt.

- Denna jul är det flera som minskar sin budget än sådana som ökar, men den genomsnittliga julbudgeten kommer ändå att öka. Detta berättar om julens polarisering som en konsumtionsfest. Många har lyckats öka sina besparingar under coronatiden men som motvikt har cirka vart tionde hushåll varit tvungen att använda sina besparingar eller skuldsätta sig, vilket säkert för sin del förklarar resultaten. För en del hushåll är det också fråga om en normal årlig växling, beroende på till exempel stora anskaffningar eller om man ska resa under julen, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

- Inflationen har stigit kraftigt i år men priserna för de traditionella julklapparna har ändå hållits väl i schack. Trots bristen på halvledare är till exempel de hårda paketen (datorer och mobiler) för stora barn bara två procent dyrare men å andra sidan är de mjuka paketen (kläder och hemtextilier) billigare. Den genomsnittliga ökningen av julbudgeten räcker även för annat än de högre priserna. Tomtesäcken kan i år väga mer än någonsin.

Julen ännu den dyraste festen - kostar mer än 500 euro

Julen är enligt finländarna den absolut dyraste helgen. Till gåvor, mat, granar och pynt används klart mera pengar än under de övriga helgerna eller festerna.

Enligt enkäten säger 68 procent att julen innebär mera utgifter för hushållet medan till exempel fem procent uppskattar att födelsedagen och fyra procent att midsommaren är dyrare än julen.

Den genomsnittliga julbudgeten för de som svarade på enkäten är denna jul över 500 euro. Budgeten har svält med knappt 50 euro jämfört med ifjol. Jämfört med coronajulen 2020 har budgeten ökat med över 50 euro.

- Julbudgeten beror naturligtvis på julkänslan och konsumtionsbehovet men framför allt på konsumtionsmöjligheten. Det verkar inte finnas skillnader mellan män och kvinnor men julbudgeterna ökar tydligt i och med åldern. Detta innebär att man i och med åldern satsar mera på sig själv men också på julklappar och julfirande med de närmaste, analyserar Nummiaro.

- Julen som barnens fest syns också som större budget hos barnfamiljerna. Men det är hushållets inkomster som påverkar julbudgeten mest. För den högsta inkomstklassen i enkäten (bruttoinkomster över 85 tusen euro/år) är julbudgeten nästan tusen euro men för den lägsta inkomstklassen (bruttoinkomster under 20 tusen euro/år) är julbudgeten bara 140 euro. Det är endast i den lägsta inkomstklassen som julbudgeten har sjunkit jämfört med ifjol.

I barnfamiljer används betydligt mera pengar på julen än i hushåll utan barn. I hushåll med ett barn är den genomsnittliga budgeten över 650 euro vilket är knappt 200 euro mera än i hushåll utan barn. Budgeten ökar i takt med antalet barn.

Julbudgeten för både barnfamiljer och hushåll utan barn har ökat jämfört med enkäten i fjol.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar TNS. Enkäten verkställdes 24.11-2.12.2021. Frågorna besvarades av totalt 1014 finländare i åldrarna 15-74 år. Felmarginalen i enkäten är +/- 3,1 procentenheter.