Det finns betydande regionala skillnader i finländarnas hälsa - den positiva hälsoutvecklingen under de senaste åren är inte en självklarhet i framtiden

27.1.2020 - Hälsa

LahiTapiola LokalTapiola

Hälsoskillnaderna hos finländarna har i över hundra år följt samma linje I öst och norr är sjukligheten högre än i övriga Finland. En professor som länge undersökt finländarnas hälsa är oroad över att folksjukdomarna blir allmännare, över de regionala hälsoskillnaderna och över det bristfälliga förberedandet på att befolkningen åldras.

- Finländarnas sjuklighet ökar när man går från söder och väster till nordost. Situationen har varit samma i åtminstone mer än hundra år, berättar forskningsprofessor för Institutet för hälsa och välfärd Seppo Koskinen, som länge undersökt befolkningens hälsa.

- Det finns många faktorer bakom de regionala skillnaderna i sjukligheten. Levnadsvanor, såsom rökning, användning av alkohol, motion, sömn- och kostvanor påverkar sjukligheten men i bakgrunden finns även mera omfattande utvecklingsgångar. Till exempel återspeglar sig arbetslöshet, ekonomisk situation och utbildning i befolkningens hälsa. Hur social- och hälsovårdstjänsterna fungerar påverkar också, säger Koskinen.

Sjuklighetsindexet, som Institutet för hälsa och välfärd sammanställt, beskriver sjukligheten för befolkningen i kommunerna och regionerna i förhållande till nivån i hela landet. Sjukdomsgrupperna som granskats i indexet är cancer, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, psykiska störningar, olycksfall och demens.

De regionala hälsoskillnaderna är stora

Sjuklighetsindexet visar att de friskaste finländarna bor på Åland, i Nyland och Österbotten. Enligt indexet är sjukligheten störst i Norra Savolax, Norra Karelen och Norra Österbotten.

- Under de senaste 20 åren har finländarnas sjuklighet allmänt sett minskat enligt indexet. Kranskärlssjukdomen är, granskat ur flera årtiondens perspektiv, den viktigaste faktorn för varför finländarna lever allt längre. Förekomsten av kranskärlssjukdomen har sjunkit till en bråkdel av var den var för några årtionden sedan, berättar Koskinen.

Den totala sjukligheten har i Finland sjunkit jämnt sedan år 2000. Regionalt sett har den positiva utvecklingen dock gått i otakt. Hälsoskillnaderna mellan landskapen är fortsättningsvis betydande och den positiva utvecklingen går långsammare i en del landskap än vad den gör i andra. Enligt den stora bilden finns de största skillnaderna i befolkningens hälsa fortsättningsvis mellan östra och norra Finland och landets övriga delar.

- I östra Finland har kosten varit ohälsosammare och rökningen varit vanligare, oberoende av den sociala ställningen, även om dessa skillnader har jämnats ut. Det har traditionellt också funnits regionala skillnader i den allmänna levnadsstandarden när man går från sydväst till nordost samt mellan stora tillväxtcentra och landsbygden.

Enligt Koskinen förklarar dessa skillnader i arbets- och levnadsförhållanden merparten av hälsoskillnaderna mellan människorna.

- Speciellt tidigare, var arbetsbelastningen en mycket avgörande, förklarande hälsofaktor. Människor med lägre utbildning har jobbat i tunga och riskfyllda arbeten och även i ohälsosamma förhållanden. Människor med högre inkomster och utbildning har däremot alltid haft råd att satsa mera på sitt välbefinnande och de har bättre kunnat dra nytta av de möjligheter som servicesystemet erbjuder.

Efter andra världskriget har finländarnas hälsa också speciellt försvagats av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och sjukdomar i andningsorganen. Tidigare inverkade infektionssjukdomar, såsom tuberkulos och tarmsjukdomar, mera på den förväntande livslängden för människorna. Hälsovården har dock lyckats hejda dessa. Minnessjukdomarna och diabetes är kroniska sjukdomar som blivit allmännare bland annat till följd av att befolkningen åldras.

Finländarnas åldrande bekymrar

Den åldrande befolkningen och speciellt förberedandet på detta oroar Koskinen. Antalet 80 år fyllda människor fördubblas under de kommande två årtiondena, så behovet av vårdtjänsterna ökar mera än vad många tycks inse.

- Man borde mera allvarligt ta itu med hur funktionsförmågan för åldrande människor kunde stödas. Med tanke på de äldre människornas välbefinnande, men också med tanke på välfärdssamhällets ekonomi, skulle det vara viktigt att öka både förebyggande och rehabiliterande åtgärder, som det finns obestridliga bevis på att har betydelse för att upprätthålla funktionsförmågan för äldre. Till exempel när en äldre människa hamnar på sjukhus, borde upprätthållandet eller höjningen av funktionsförmågan påbörjas genast när undersökningen och vården av patienten tillåter detta. Om det inte i vården genast från första dagen på sjukhuset ingår aktiv rehabilitering, krävs mycket mera arbete för att återställa den förlorade konditionen efter några veckor på sjukhus, säger Koskinen.

Det är ingen självklarhet att befolkningens hälsa förbättras i framtiden

Enligt Koskinen har hälsoutvecklingen under en längre tid varit positiv men vi kan se hotbilder i horisonten. På 2010-talet ser det ut som om den positiva utvecklingen för många fenomen antingen har blivit långsammare eller helt stannat upp.

- Övervikt, diabetes och att folk inte rör sig tillräckligt är stora hot ur folkhälsosynvinkeln. Att övervikten hos barn ökar, är ett allmänt fenomen i alla västländer och detta syns även i Finland. Funktionsförmågan för den äldre befolkningen försvagas och kräver allt mera vård.

- De regionala hälsoskillnaderna kan också fördjupas. Vi har regioner med avbefolkning och kommuner där de som flyttar bort är ungdomar och högutbildade. I avbefolkningskommunerna bor sjukare människor som i genomsnitt har sämre möjligheter till sysselsättning. Den socioekonomiska ställningen har samband med alla delområden inom hälsa.

Koskinen hoppas därför att man i Finland skulle se folkhälsan och upprätthållandet av hälsan som en mera omfattande fråga som påverkar alla delområden i samhället.

- För att människorna ska kunna leva ett gott liv, tror jag starkt på att vi som samhälle måste trygga grundförutsättningarna, såsom materiell utkomst, möjlighet att arbeta och upplevelse av att vara behövd samt av att ingå i en större social gemenskap. Det har vi alla nytta av. Ett hårt samhälle där allt är i människans egna händer, fjärmar allt fler från samhället och detta kommer att på olika sätt skada befolkningens hälsa och säkerhet, avslutar Koskinen.

Läs mer: Överraskande många finländare försöker ändra sin livsstil i början av året – enkla råd hjälper att undvika återfall

Försäkra det viktigaste alltså dig själv och dina närmaste

Om livet överraskar på ett tråkigt sätt, är det viktigt att man helt kan koncentrera sig på att bli frisk. Sjukdom eller olycksfall medför hälsoproblem men påverkar ofta också ekonomin.

Räkna priset och köp