Femton procent av finländarna klarar sig högst en vecka på sina besparingar – efterfrågan på Garantistiftelsens tjänster är stor i augusti

Femton procent av finländarna som berättade sin åsikt säger att deras besparingar räcker högst en vecka om inkomsterna sinar men kostnaderna är samma som tidigare. Det framgår av LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning som besvarades av drygt tusen finländare.* Andelen är fyra procentenheter högre än år 2021 och särskilt hög bland personer i åldern 35–44 år. En femtedel av dem (20 % av de som berättade sin åsikt) svarade att de skulle klara sig högst en vecka på sina besparingar. I undersökningen 2021, före priserna steg ordentligt, vara det bara en av tio som svarade så (9 % av de som berättade sin åsikt).

Enligt ekonomen Hannu Nummiaro borde den ekonomiska reserven, det vill säga besparingarna som kan användas om inkomsterna av någon orsak sinar, uppgå till minst två månaders nettoinkomst. I enkäten sade ungefär två tredjedelar av finländarna som berättade sin åsikt (65 procent) att deras besparingar skulle räcka minst två månader. Av de som är 35–44 år gamla hade lite över hälften samma svar (54 % av de som berättade sin åsikt). Från år 2021 minskade andelen med tre procentenheter i alla åldersklasser och med 17 procentenheter bland personer i åldern 35–44 år.

– Inflationen har förvisso gjort att finländarna i alla åldersgrupper haft behov att använda sina besparingar men pensionärerna har varit bättre skyddade mot inflationen tack vare indexjusteringen. För de som är i arbetsför ålder har lönerna däremot inte stigit i samma takt som priserna. Samtidigt har de nödvändiga utgifterna ökat, till exempel kostnaderna för boende och mat, vilket betyder att även om du har lika stora besparingar som för tre år sedan, så räcker de i dagens läge inte lika länge, säger Nummiaro.

Slutet på sommaren är en svår tid för många. Enligt verkställande direktör Juha A. Pantzar vid Garantistiftelsen, som hjälper personer som har problem med ekonomin och skulder, märks det som en ökad efterfrågan på stiftelsens ekonomiska rådgivningstjänster. Garantistiftelsens rådgivning får i genomsnitt 2 400–2 800 kontakttaganden per månad och över 33 000 per år. I augusti är antalet kontakttaganden cirka en tredjedel större än vanligt.

– Vår kundtjänst överbelastas två gånger per år: första gången i början av året efter alla kostnader under julen och andra gången i augusti efter kostnaderna under semesterperioden när vardagen åter börjar. På hösten kan det även finnas ett behov att ha extra pengar för olika anskaffningar, till exempel för att köpa skolböcker eller ett nytt gymkort. Det skulle vara bäst om folk inte endast sparar för sommarsemestern utan även för höstens anskaffningar, säger Pantzar.

I den färska enkäten Vardagsgranskning ställdes även frågan hur de svarandes ekonomiska situation påverkat deras ork och välmående under de senaste tre åren. Fyrtio procent av de som berättade sin åsikt sade att effekten varit negativ och 23 procent att den varit positiv. Trettiosju procent av de som berättade sin åsikt sade att den ekonomiska situationen inte har påverkat deras ork och välmående.

– Konsumenternas förtroende har blivit lite bättre under sommaren men förtroendet för den personliga ekonomin är fortfarande klart sämre än genomsnittet. Redan det att man oroar sig för den personliga utkomsten gör att man mår sämre. Buffertar för sämre tider är alltså till nytta även om du aldrig behöver använda dem, säger Nummiaro.

Av personerna under 25 år som berättade sin åsikt sade hela 60 procent att den ekonomiska situationen haft en negativ inverkan på orken och måendet. Bland personerna i åldern 35–44 var andelen 54 procent.

– Många känner ångest över hur de ska klara av vardagen. Ekonomiska bekymmer är en av de största orsakerna till sämre ork och sämre psykisk hälsa. Det påverkar till exempel också hur effektivt människorna arbetar och hur de klarar av sina arbetsuppgifter, säger Pantzar vid Garantistiftelsen.

Utöver ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning erbjuder Garantistiftelsen olika verktyg för att hantera den personliga ekonomin. En av de här verktygen är den kostnadsfria onlinetjänsten Penno som gör utgifterna synliga. I Penno kan du anteckna inkomsterna och utgifterna och även ställa upp ett sparmål. I slutet av år 2023 hade över 60 000 användare registrerat sig i Penno-tjänsten och tjänsten utvecklas för närvarande med hjälp av en donation från LokalTapiola.

– Betalningar skjuts ofta i bakgrunden och små utgifter i vardagen, till exempel ständiga köp i nätbutiker, glöms lätt bort om du inte antecknar dem. Penno utvecklades ursprungligen för just det här ändamålet: att stärka de ekonomiska kunskaperna i den digitala tidsåldern. Vi är tacksamma att LokalTapiola ger oss en möjlighet att uppdatera Penno till det här årtiondet, säger Pantzar.