Ekonomi28.8.2024Femton procent av finländarna klarar sig högst en vecka på sina besparingar – efterfrågan på Garantistiftelsens tjänster är stor i augustiVar tredje finländare lever utan att ha en två månaders sparbuffert som experterna rekommenderar. Sparbeloppen har minskat särskilt bland 35–44-åringar. Slutet på semesterperioden innebär en ökad efterfrågan på Garantistiftelsens rådgivningstjänster. Garantistiftelsen erbjuder hjälp till dem som har problem med ekonomin eller skulder.

Femton procent av finländarna som berättade sin åsikt säger att deras besparingar räcker högst en vecka om inkomsterna sinar men kostnaderna är samma som tidigare. Det framgår av LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning som besvarades av drygt tusen finländare.* Andelen är fyra procentenheter högre än år 2021 och särskilt hög bland personer i åldern 35–44 år. En femtedel av dem (20 % av de som berättade sin åsikt) svarade att de skulle klara sig högst en vecka på sina besparingar. I undersökningen 2021, före priserna steg ordentligt, vara det bara en av tio som svarade så (9 % av de som berättade sin åsikt).Enligt ekonomen Hannu Nummiaro borde den ekonomiska reserven, det vill säga besparingarna som kan användas om inkomsterna av någon orsak sinar, uppgå till minst två månaders nettoinkomst. I enkäten sade ungefär två tredjedelar av finländarna som berättade sin åsikt (65 procent) att deras besparingar skulle räcka minst två månader. Av de som är 35–44 år gamla hade lite över hälften samma svar (54 % av de som berättade sin åsikt). Från år 2021 minskade andelen med tre procentenheter i alla åldersklasser och med 17 procentenheter bland personer i åldern 35–44 år.– Inflationen har förvisso gjort att finländarna i alla åldersgrupper haft behov att använda sina besparingar men pensionärerna har varit bättre skyddade mot inflationen tack vare indexjusteringen. För de som är i arbetsför ålder har lönerna däremot inte stigit i samma takt som priserna. Samtidigt har de nödvändiga utgifterna ökat, till exempel kostnaderna för boende och mat, vilket betyder att även om du har lika stora besparingar som för tre år sedan, så räcker de i dagens läge inte lika länge, säger Nummiaro.Slutet på sommaren är en svår tid för många. Enligt verkställande direktör Juha A. Pantzar vid Garantistiftelsen, som hjälper personer som har problem med ekonomin och skulder, märks det som en ökad efterfrågan på stiftelsens ekonomiska rådgivningstjänster. Garantistiftelsens rådgivning får i genomsnitt 2 400–2 800 kontakttaganden per månad och över 33 000 per år. I augusti är antalet kontakttaganden cirka en tredjedel större än vanligt.– Vår kundtjänst överbelastas två gånger per år: första gången i början av året efter alla kostnader under julen och andra gången i augusti efter kostnaderna under semesterperioden när vardagen åter börjar. På hösten kan det även finnas ett behov att ha extra pengar för olika anskaffningar, till exempel för att köpa skolböcker eller ett nytt gymkort. Det skulle vara bäst om folk inte endast sparar för sommarsemestern utan även för höstens anskaffningar, säger Pantzar.Majoriteten av ungdomarna säger att de mår sämre på grund av den ekonomiska situationenI den färska enkäten Vardagsgranskning ställdes även frågan hur de svarandes ekonomiska situation påverkat deras ork och välmående under de senaste tre åren. Fyrtio procent av de som berättade sin åsikt sade att effekten varit negativ och 23 procent att den varit positiv. Trettiosju procent av de som berättade sin åsikt sade att den ekonomiska situationen inte har påverkat deras ork och välmående.– Konsumenternas förtroende har blivit lite bättre under sommaren men förtroendet för den personliga ekonomin är fortfarande klart sämre än genomsnittet. Redan det att man oroar sig för den personliga utkomsten gör att man mår sämre. Buffertar för sämre tider är alltså till nytta även om du aldrig behöver använda dem, säger Nummiaro.Av personerna under 25 år som berättade sin åsikt sade hela 60 procent att den ekonomiska situationen haft en negativ inverkan på orken och måendet. Bland personerna i åldern 35–44 var andelen 54 procent.– Många känner ångest över hur de ska klara av vardagen. Ekonomiska bekymmer är en av de största orsakerna till sämre ork och sämre psykisk hälsa. Det påverkar till exempel också hur effektivt människorna arbetar och hur de klarar av sina arbetsuppgifter, säger Pantzar vid Garantistiftelsen.Utöver ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning erbjuder Garantistiftelsen olika verktyg för att hantera den personliga ekonomin. En av de här verktygen är den kostnadsfria onlinetjänsten Penno som gör utgifterna synliga. I Penno kan du anteckna inkomsterna och utgifterna och även ställa upp ett sparmål. I slutet av år 2023 hade över 60 000 användare registrerat sig i Penno-tjänsten och tjänsten utvecklas för närvarande med hjälp av en donation från LokalTapiola.– Betalningar skjuts ofta i bakgrunden och små utgifter i vardagen, till exempel ständiga köp i nätbutiker, glöms lätt bort om du inte antecknar dem. Penno utvecklades ursprungligen för just det här ändamålet: att stärka de ekonomiska kunskaperna i den digitala tidsåldern. Vi är tacksamma att LokalTapiola ger oss en möjlighet att uppdatera Penno till det här årtiondet, säger Pantzar.

*) LokalTapiolas enkäter Vardagsgranskning

LokalTapiolas enkäter Vardagsgranskning besvarades av 1 053 personer 26.4–2.5.2024 och 1 014 personer 24.11–2.12.2021. Enkäterna gjordes av undersökningsbolaget Verian (tidigare Kantar Public).De svarande representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (med undantag av de som är bosatta i landskapet Åland) i enkäten år 2024 och befolkningen som fyllt 15 år (med undantag av de som är bosatta i landskapet Åland) i enkäten år 2021. Intervjuerna samlades in i Kantar Forum (2024) och i Gallup Forum (2021). Felmarginalen för undersökningsresultaten är cirka +3,1 procentenheter i båda enkäterna.

Aktuell

Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euroFinländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.Hälsa28.11.2024Två av fem är oroliga för sitt eller en närståendes drogbruk – ”ett svårt ämne på arbetsplatserna”Hälften av dem som utsatts för drogproblem säger att användningen av rusmedel ibland har påverkat orken i arbetet eller i vardagslivet. Enligt LokalTapiolas iakttagelser tas problemen oftast upp för sent på arbetsplatserna. Ju tidigare en person får hjälp, desto bättre är möjligheterna att återhämta sig, säger specialisten.Arbetsliv26.11.2024Undersökning: Belöningarna till personalen får ett dåligt vitsord av finländarnaEn tredjedel av finländarna anser att belöningarna till personalen är orättvisa. Finländarna är mest nöjda med arbetsmiljön och minst nöjda med ekonomiska belöningar. Alla åldersgrupper vill ha personligare resultatlön men främst generation Z.

Se fler aktuella ärenden