Arbetsliv26.11.2024Undersökning: Belöningarna till personalen får ett dåligt vitsord av finländarnaEn tredjedel av finländarna anser att belöningarna till personalen är orättvisa. Finländarna är mest nöjda med arbetsmiljön och minst nöjda med ekonomiska belöningar. Alla åldersgrupper vill ha personligare resultatlön men främst generation Z.

På uppdrag av LokalTapiola undersökte Taloustutkimus vad 2 000 finländare som arbetar inom den privata sektorn har för åsikter om helhetsbelöningar, det vill säga om ekonomiska belöningar, förmåner samt utvecklings- och arbetsmiljörelaterade förmåner som arbetsgivarna erbjuder personalen. Utöver enkäten djupintervjuade företaget Inspirans 20 chefer som beslutar om belöningar. *Resultatet var överraskande dåligt: på skalan 1–5 gav finländarna belöningarna till personalen vitsordet 2,84. Ett delområde som finländarna var särskilt missnöjda med var transparensen i belöningarna. 34 procent av de svarande sade att de tycker att belöningarna i företaget är dåliga eller mycket dåliga vad gäller rättvishet, jämlikhet och objektivitet.– Vi märkte att de svarande var mer nöjda med belöningarna i slutet av undersökningen än i början av den. De blev alltså nöjdare när de funderade på vad belöningarna grundar sig på och vad målet med dem är. Nöjdast var svarande som får personlig resultatlön. Det här är ett klart budskap åt arbetsgivarna att berätta öppet om belöningsstrukturen och öka förståelsen om belöningarna i organisationen, säger direktör Jaakko Hänninen vid LokalTapiola Belöningstjänster.Mest nöjda var finländarna med immateriella belöningar såsom flextid, möjligheten att samordna arbetslivet och annat liv samt arbetsklimatet. Att erbjuder immateriella belöningar är också ganska vanligt bland företagen. Däremot var svaren mer varierande när det gäller materiella belöningar såsom ekonomiska belöningar eller förmåner. De här faktorerna har en stor betydelse för arbetstagarnas motivation och engagemang.– Enligt undersökningen är regelbundna lönejusteringar och kompletterande belöningssystem de viktigaste ekonomiska belöningarna för att motivera arbetstagarna att nå bättre prestationer. Olika förmåner, till exempel omfattande tandvård eller företagshälsovård samt tilläggsförsäkringar och personalfonder, har däremot en stor betydelse för att engagera personalen, säger Hänninen.Finländarna önskar personligare resultatlön80 procent av de som svarade på undersökningen sade att ekonomiska belöningar har en stor eller mycket stor betydelse när de överväger att byta arbetsgivare. Den näst viktigaste faktorn var arbetsklimatet med en andel på 67 procent. När de svarande däremot ombads svara på hur olika delområden inom belöningar påverkade valet av den nuvarande arbetsgivaren, hade arbetsklimatet lika stor betydelse som de ekonomiska belöningarna.– Det är lite överraskande att arbetsklimatet har så här stor betydelse när man just bytt arbetsplats. Arbetsklimatet och övriga delområden inom immateriella belöningar fick dock bra vitsord av finländarna medan svaren var mer varierande när det gäller ekonomiska belöningar, säger Hänninen.Enligt finländarna borde resultatlönen vara personligare. 44 procent av de svarande sade att belöningar som grundar sig på prestationer borde utvecklas så att de är mer individuella. 22 procent skulle lägga vikt vid teamets prestationer och 8 procent vid företagets framgång. 17 procent ansåg att det inte behövs några ändringar. Åsikterna varierade något mellan generationerna.– Hälften av generation Z som nyligen börjat arbetskarriären önskar individuellare resultatlön. Bland representanterna för generation X, som är födda på 60- och 70-talet, hade 41 procent samma önskemål. I det stora hela är dock budskapet det samma: de flesta önskar personligare resultatlön, säger Hänninen.LokalTapiola Belöningstjänster Ab erbjuder råd och konkreta medel för att bedöma hur effektiva belöningarna är samt för att planera kostnadseffektiva belöningar. Läs mer.

*) Ytterligare information om undersökningen

Undersökningen om företagens helhetsbelöningar kartlade olika delområden inom belöningar, hur allmänna, motiverande och engagerande de är samt hur nöjda folk är med dem. Resultaten grundar sig på en enkät som besvarades av 2 000 personer och djupintervjuer av 20 chefer som beslutar om belöningar. Taloustutkimus gjorde den kvantitativa undersökningen och Inspirans den kvalitativa undersökningen.Enkäten gjordes i Taloustutkimus internetpanel 4–15.10.2024. Enkäten besvarades av 2 000 personer som arbetade inom den privata sektorn, särskilt i medelstora och stora företag. Enkäten besvarades av både arbetstagare och personer i ledande ställning i olika branscher på det finländska fastlandet. Resultatens statistiska felmarginal för hela undersökningsmaterialet är + 1,90 procentenheter.

^{Tjänsteleverantörer: LokalTapiola Belöningstjänster Ab ansvarar för experttjänsterna och utvecklingsprojekten när det gäller belöningar och även för grundandet och förvaltningen av personalfonder. Seligson & Co Fondbolag Abp och LokalTapiola Alternativa Investeringsfonder Ab administrerar LokalTapiolas fonder. LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab verkar som kapitalförvaltare och förmedlare av uppdrag. LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag beviljar gruppensionsförsäkring.}

Aktuell

Lant- och skogsbruk14.3.2025Så här säkerställer du att lantbruket kan fortsätta i krissituation – äktenskapsförord kan rädda dig från många besvärGå igenom de praktiska sakerna med dina närstående i god tid. Ett äktenskapsförord skyddar vid skilsmässa och en livförsäkring tryggar de efterlevande om företagaren går bort.Lant- och skogsbruk11.3.2025Arealen för LokalTapiola Samfälld skog 3,5 faldigades på tre år - ”Allt fler väljer samfälld skog vid generationsväxling”LokalTapiola Samfälld skog fortsatte sin starka tillväxt under det tredje verksamhetsåret och är en av Finlands snabbast växande samfällda skogar. Lättheten med samfälld skog och generationsväxlingar förklarar populariteten, bedömer Marika Makkonen som är chefspecialist inom skogsbruksaffärsverksamheten i LokalTapiola.Lant- och skogsbruk2.3.2025Lantbruksföretagaren Tuomo Pesonen skadade sig under den värsta tiden – stora kostnader för fyra veckors sjukledighetLantbruksföretagaren Tuomo Pesonen från Rantasalmi skadade sin axel under vårarbetet. Man blev tvungen att anställa många utomstående för att utföra husbondens arbete och lönekostnaderna blev höga. Från personavbrottsförsäkringen ersattes de extra kostnaderna, vilket tryggade uppehället.

Se fler aktuella ärenden