<link rel="stylesheet" href="/cs/chat/stylesheets/lahitapiola-chat.css"/>
Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten
Säkerhet 12.4.2021

Ut på en cykeltur? Dessa risksituationer för cyklister kommer du kanske inte att tänka på

Cykelhandeln har varit livlig under coronatiden. Det har blivit allt vanligare med elcyklar och även gamla cyklar plockas fram ur förråden när våren kommer. Cykling är en motionsform i medvind, men vi vet förvånansvärt lite om de olyckor som cyklisterna råkar ut för. Forskare lyfter ett varningsfinger för att om vi inte är medvetna om alla risker i anslutning till cykling så kan vi inte heller förbereda oss för olyckor. Se nedan i vilka situationer olycksfall ofta inträffar, så kan du se upp för dem.

Upp på cykeln och trampa på! Gatorna blir isfria i och med vårvärmen och får även de hundratusentals finländare som inte cyklar året runt att leta fram sin cykel ur förrådet. De exceptionella förhållandena under coronapandemin har ökat populariteten för utomhusmotioner och samtidigt stöds den ökade cyklingen också till exempel av det ökade antalet stads- och elcyklar och kommunernas investeringar i cykelinfrastruktur. Fartens tjusning kan dock göra att många risker förbises.

Den erfarna trafiksäkerhetsforskaren Noora Airaksinen poängterar att statistiken ger en mycket bristfällig bild av cykelolyckorna. Hon arbetar som biträdande avdelningschef inom trafiksäkerhet i Sitowise.

- Vi känner till de allvarligaste cykelolyckorna, dvs. när cyklisten har avlidit, men en stor del av olyckorna syns inte i statistiken. Den allmänna uppfattningen är att en cyklist skadas i en bilkollision, men i själva verket sker en massa olyckor när cyklisten åker omkull.

Olyckorna som har kommit till polisens kännedom syns i den officiella statistiken över vägtrafikolyckor som publiceras av Statistikcentralen. Enligt förhandsuppgifterna från denna statistik dog 30 cyklister och fler än 560 cyklister skadades i trafiken förra året. Airaksinen uppskattar dock att antalet skadade i verkligheten är många fler. Detta antyder till exempel sjukhusstatistiken från Institutet för hälsa och välfärd , enligt vilken ett par tusen cyklister årligen får avdelningsvård inom primärvården och specialistvården. Ännu fler vårdas för lindriga skador vid enskilda läkarbesök eller hemma.

- Cykelolyckor inträffar i många olika situationer, säger Ulla Kudjoi-Salminen , ersättningschef för LokalTapiolas personförsäkringar.

- En cyklist kan cykla omkull till exempel på grund av lös sand på vägen, ett hinder eller en plötslig inbromsning på grund av trafiksituationen. Ju högre hastigheten är när cyklisten faller omkull desto större är skadeenergin, dvs. sannolikheten för allvarliga skador ökar. Som cykelskador ersätter vi oftast till exempel krosskador och frakturer och tyvärr också då och då allvarliga skador i huvudområdet. I värsta fall kan konvalescenstiden för en sådan olycka bli lång eller till och med leda till arbetsoförmåga, säger Kudjoi-Salminen.
För de allmänna risksituationer som LokalTapiola har lagt märke redogörs i slutet av artikeln.

Brist på information en säkerhetsrisk – undvik att cykla när du är berusad

Vilken betydelse har det då, om de flesta cykelolyckorna inte syns i landets mest efterföljda trafikolycksfallstatistik? Airaksinen poängterar att statistiken används omfattande som grund för trafiksäkerhetsarbetet. Om cyklisternas singelolyckor överskuggas i den offentliga debatten och i trafikplaneringen, satsar man kanske inte tillräckligt på att förebygga dem och det blir svårt att följa utvecklingen.

Kanske vi inte ens som cyklister ser fallolyckor vara en så stor risk att vi till exempel skulle använda hjälm.

- När cyklingen nu verkligen främjas i Finland, skulle det samtidigt också vara viktigt att tala om säkerheten. Sätten att förebygga allvarliga olyckor är till exempel trafikleder som avskiljer olika färdmedel, underhåll av cykelvägar och mer allmänt att alla parter iakttar trafikreglerna. Vi skulle också kunna diskutera mer om cyklisternas körskick: det finns dock inte exakta statistikuppgifter om detta, men vi vet att många cyklister som skadat sig har varit berusade, säger Airaksinen.

Mera omfattande statistik skulle kunna ge mer information om de bakomliggande skadeorsakerna. När det gäller dödsfallen i trafikolyckor vet vi följande om riskerna: I de cykelolyckor som åren 2010–2019 undersökts av Undersökningskommissionerna för trafikolyckor har i genomsnitt 17 procent av cyklisterna varit påverkade av alkohol. Även singelolyckor framhävs: år 2019 var cirka 40 procent av olyckorna med dödlig utgång en singelolycka. Enligt statistiken är den avlidna i en cykelolycka ofta en minst 65-årig person och en man.

En kollision med ett fordon är fortfarande den största orsaken till att en cyklist dör. Enligt Trafikskyddets statistik har en bil varit delaktig i ungefär var annan cykelolycka med dödlig utgång. De flesta personskadorna uppstår i korsningar.

- När en cyklist och ett fordon kolliderar är följderna tyvärr ofta allvarliga. I en kollision mellan en cyklist och ett fordon är ofta skadeenergin så betydande att risken för att cyklisten ska få allvarliga kroppsskador är stor, säger Katja Järvensalo ersättningschef för LokalTapiolas personskador i trafik.

- När vi går mot sommaren lönar det sig för oss alla att vara mera uppmärksamma i trafiken – både bakom ratten och styrstången och även vad gäller andra fordon. Förutse, sakta farten och visa med blinkers och armen vart du är på väg. Bilisten ska också komma ihåg att hålla tillräckligt säkerhetsavstånd till cyklister och fotgängare när bilisten passerar dem på körbanan, säger Järvensalo.

Försäkringsbolagen får via skadeanmälan vetskap om de situationer där cyklister skadas. Vi bad LokalTapiolas specialister inom ersättningstjänsterna att berätta om vanliga risksituationer. Från till exempel sjukkostnads- och olycksfallsförsäkringarna och trafikförsäkringen ersätts både lindriga och allvarligare skador som cyklisterna råkar ut för.

  • Sand på vägen. Lös sand eller makadam som spridits ut på vägen under vintern kan överraska cyklisten på våren. Cyklisten kan förlora kontrollen över cykeln till exempel i en sandig nedförsbacke, och då stjälper ofta cyklisten till sidan.

  • En plötslig rörelse och inbromsning. Om en cyklist eller fotgängare framför gör en plötslig rörelse, kan cyklisten bli tvungen att bromsa kraftigt. En plötslig inbromsning kan till exempel leda till att cyklisten flyger över styrstången. En plötslig inbromsning kan också ske i andra trafiksituationer.

  • Kollision med hinder. Att cykla mot gatans kantsten, ett löst föremål eller till exempel ett betonghinder kan göra att cyklisten tappar balansen.

  • Kollision med fordon. Vid kollision med en bil blir konsekvenserna för cyklisten ofta allvarliga, särskilt om situationshastigheten varit hög. Det lönar sig att vara extra uppmärksam särskilt i korsningar och vid omkörningssituationer.

  • Stötar utan hjälm. Om en cyklist vid en kollision eller ett fall slår huvudet till exempel i marken eller i ett fordon, och inte har en hjälm som skydd, ökar risken för skador och för allvarliga personskador. Cykelhjälmen kan även rädda liv: Enligt en undersökning som gjordes av Olycksutredningscentralen år 2019 hade ungefär hälften (15) av cyklisterna som avlidit inte använt hjälm och enligt uppskattning skulle fyra av dem ha överlevt om de hade använt hjälm.

Läs även: Elcykelstölder ökar kraftigt – förra årets cykelboom satte fart även på tjuvarna
Läs mer: Använder du redan baklykta på cykeln? – ”Mörkare kvällar utan lykta ökar riskerna i trafiken”