Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten
Ekonomi 4.3.2024

44 procent av finländarna pensionssparar – den främsta orsaken är misstro mot pensionssystemet

Nästan hälften av pensionsspararna som svarat på LokalTapiolas enkät säger att Finlands pensionssystem står på en osäker grund. Misstro är vanligare bland unga. Det sparas mest i fonder, i aktier, på konto och i egen bostad.

Paret sitter i soffan och tittar på mobilen tillsammans.

Enligt LokalTapiolas enkät har färre än hälften av finländarna (44 %) förberett sig för pensionstiden genom att spara. Att pensionsspara är betydligt vanligare hos män av vilka 53 procent berättade att de sparar till sitt uppehälle under pensionstiden. Andelen kvinnor var 35 procent. LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 092 finländare och den genomfördes av bolaget Verian (tidigare Kantar Public) *. Frågorna om pensionssparande ställdes till de respondenter som inte är pensionärer (ca=647).

LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro är förundrad över att inte fler pensionssparar.

– Naturligtvis är det svårare att spara med en lägre lön, men enligt enkäten sparar bara hälften även av dem i inkomstklassen 50–80 000 euro för pensionstiden. Det finns många bra saker i det finska pensionssystemet, men jag skulle säga att det har bromsat utvecklingen av investeringskunskaperna och lett till att vi finländare är relativt fattiga jämfört med européerna.

Pensionssystemet ger mer än tre gånger mer för dem som är födda på 1940-talet än för dagens unga

Enligt enkäten är misstron mot det finländska pensionssystemet det viktigaste skälet för att spara till uppehället under pensionstiden. 47 procent av pensionsspararna som svarade på enkäten uppgav detta som skäl till sparandet. Många sparar också för att ha möjlighet att göra mera saker under pensionstiden än medan de arbetade (34 % av respondenterna), för att öka sin nuvarande levnadsstandard (34 %), för att lämna arbetslivet före ålderspensionen börjar (23 %), för att behålla sin nuvarande levnadsstandard (22 %) eller för att hjälpa sina barn ekonomiskt (20 %).

– Pensionernas köpkraft har klarat sig bra i inflationschocken, men i framtiden litar man kanske inte lika förbehållslöst på den. Oron kan ha orsakats av den pensionsreform som håller på att förberedas och den eventuella frysningen av pensionsindex, som har föreslagits som ett alternativ för att anpassa den offentliga ekonomin.

Pensionsskyddscentralens pensionsbarometer visar att de yngre åldersklasserna litar mindre på pensionssystemet än de äldre. Centralens beräkningar visar också att systemet inte behandlar generationer lika: de som är födda 1940 får mer än 5 euro i pension för varje euro de betalat, medan relationstalet för dem som är födda 2010 ligger på 1,7.

– Beräkningen kan också presenteras så att de som är födda på 1940-talet får 6,6 procents realavkastning på löntagarens arbetspensionsavgift och dagens unga får nöja sig med 1,8 procents avkastning, förklarar Nummiaro.

I Finland finansieras de lagstadgade arbetspensionerna huvudsakligen genom ett fördelningssystem, dvs. att pensioner som redovisats under året samlas ihop av arbetspensionsavgifter för samma år. Av lönesumman förs i praktiken en del över till pensionärernas konton.

– Att etablera ett sådant fördelningssystem leder lätt till att pensionspremierna i början är små och arbetskarriärer som gjorts under systemet förblir även korta för de äldre. Då ger systemet en skäligt uppskattad pension med relativt små premier. Men i takt med att systemet blir äldre och pensionspremien höjs, utjämnas skillnaderna mellan generationerna.

Avkastningen från aktieinvesteringar är två gånger högre än från pensionssystemet

Det populäraste sättet att spara för pensionstiden är att investera i fonder. Av pensionsspararna som svarade i LokalTapiolas enkät uppgav 58 procent att de fondsparar, 43 procent sparar på konto, 39 procent direkt i aktier och 24 procent i den egna bostaden. Det finns fler kvinnor bland kontospararna, medan männen föredrar att spara i aktier.

Nummiaro jämförde de sparsätt som är populära bland finländarna genom att beräkna hur värdet på aktier, ränteinvesteringar, bostäder, tidsbundna insättningar och kontanter har förändrats sedan millennieskiftet. Aktier och ränteinvesteringar skilde sig positivt från mängden.

– Tidsspannet i jämförelsen gynnar inte aktier, eftersom teknologibubblan i början av 2000-talet raderade hälften av aktiernas värde. Ändå har man fått den bästa realavkastningen från aktierna även under denna period: finländska bolag har avkastat cirka 4,1 procent per år och för globala bolag är avkastningen 3,4 procent per år. Om du investerade dina pensionsbesparingar på Finlands börs i början av årtusendet är pottens köpkraft idag mer än två och en halv gånger större, enligt Nummiaros beräkningar.

Enligt ekonomen har avkastningen under detta årtusende följt teorin: med högre risk har fåtts mer, med lägre risk mindre.

– Inom euroområdet har företagsobligationer med låg risk gett omkring 1,6 procent per år under detta årtusende. För obligationer med hög risk har realavkastningen varit 2,6 procent.

I Nummiaros jämförelse har pengarnas värde i stort sett bibehållits som samma vad gäller aktielägenheter och tidsbundna insättningar. Däremot har nästan 40 procent av köpkraften för kontanterna försvunnit. Ekonomen vill påminna oss om att investeringshorisonten är lång inom pensionssparande. Då vågar man också ta mer risker.

– Samma avkastning som pensionssystemet utlovar för dagens unga skulle ha kunnat fås under detta årtusende genom att själv investera i ränteinvesteringar med relativt låg risk. Aktierna skulle däremot ha gett dubbelt så mycket.

*) LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 092 finländare under perioden 12–19.1.2024. Enkäten genomfördes av bolaget Verian (tidigare Kantar Public). Respondenterna representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (med undantag av de som är bosatta i landskapet Åland). Intervjuerna samlades på Kantar Forum. Felmarginalen för resultaten är cirka +3,0 procentenheter.

Sparar du för ditt uppehälle under pensionstiden? (%), ca=647
En 50
Kyllä 44
En osaa tai halua sanoa 6
Kysymys esitettiin heille, jotka eivät ole eläkkeellä.

Varför sparar du till ditt uppehälle under pensionstiden? (%), ca=278
Eläkejärjestelmämme on epävarmalla pohjalla 47
Haluan matkustella ja tehdä eläkkeellä enemmän asioita kuin työssä ollessani 34
Tiedän eläkkeeni tason ja haluan kasvattaa eläkeajan elintasoani nykyisestä 34
Haluan jäädä pois työelämästä ennen varsinaisen vanhuuseläkkeeni alkamista 23
Tuleva eläkkeeni on pieni ja en halua karsia nykyisestä elintasostani 22
Haluan auttaa jälkikasvuani rahallisesti myös eläkkeellä ollessani 20
Ei mikään edellä mainituista 4
En osaa sanoa 3
Kysymys esitettiin heille, jotka sanoivat säästävänsä eläkeajan toimeentuloaan varten.

Hur sparar du till ditt uppehälle under pensionstiden? (%), ca=278
Säästän rahastoon 58
Säästän tilille 43
Säästän osakkeisiin 39
Olen säästänyt omaan asuntoon 24
Säästän eläkevakuutukseen 19
Olen ostanut sijoitusasunnon 14
Säästän sijoitusvakuutukseen 13
Olen hankkinut muuta myytävää omaisuutta 9
Odotan saavani riittävän suuren perinnön 7
Työnantajani on ottanut erillisen eläkevakuutuksen 3
Odotan puolisoni elättävän minua 1
Jotenkin muuten 5
En mihinkään edellä mainituista 0
En osaa tai halua sanoa 4
Kysymys esitettiin heille, jotka sanoivat säästävänsä eläkeajan toimeentuloaan varten.

Den här artikeln har utarbetats av LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab och baserar sig på LokalTapiola Kapitalförvaltnings syn på ekonomin och placeringsmarknaden. Uppskattningarna, uppgifterna och åsikterna i denna artikel baserar sig på LokalTapiola Kapitalförvaltnings egna beräkningar eller källor, som LokalTapiola Kapitalförvaltning anser vara riktiga och tillförlitliga. Denna artikel bör inte ensam användas som grund för placeringsbeslut och informationen i den är inte avsedd som en uppmaning till handel med placeringsprodukter eller tjänster.