Vilken skulle vara bättre arvsskatt eller skatt på överlåtelsevinst? Svaret är klart för merparten av finländarna

Varför måste man betala skatt på arv? En stor del av finländarna anser att arvsskatten är onödig.  Detta framgår av enkäten som LokalTapiola beställt.  Många finländare skulle gärna lämna arv till sina barn men anser att ingen arvsskatt borde betalas på egendomen.

I Finland är arvsskatten graderad. Skattens belopp påverkas både av arvtagarens släktförhållande till arvlåtaren och av arvets belopp. Skatten som uppbärs är mindre för nära släktingar än för andra släktingar och personer utanför släkten.  På ett arv som understiger 20 000 euro behöver man inte betala skatt. Läs mer om arvsskatten här.

Då och då väcks diskussioner i offentligheten om att arvsskatten kunde ändras till skatt på överlåtelsevinst.  Skatten skulle alltså inte längre betalas när egendom, efter arvlåtarens död, övergår till arvtagaren utan arvtagaren skulle betala skatt när hen säljer egendom.

I enkäten som LokalTapiola beställt understödde 48 procent en övergång till beskattning av överlåtelsevinst.  Speciellt personer över medelåldern understödde skatteändringar. Av de yngre (15-24 -åringar) hade däremot de flesta inte någon åsikt om ärendet.

- Det överlägset vanligaste argumentet är att ”arvsbeskattningen är en onödig dubbelbeskattning, eftersom skatt redan har betalats för arbetet”. I bakgrunden finns tanken om att skatter har betalats för nästan allt och det som man till sist har lyckats spara ihop borde redan vara skyddat mot ytterligare beskattning. Den egendom som samlats med mycken möda borde kunna flyttas till efterkommande utan att skattemyndighetens hand kommer emellan.  Tanken stöds av det tredje vanligaste argumentet där arvet dvs. överlåtelse av förmögenhet till följd av dödsfall helt enkelt anses ske på en otillämplig tidpunkt, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

Många anser att beskattning av överlåtelsevinst skulle vara mera praktisk än arvsskatt också därför att man inte direkt skulle behöva sälja egendom för att kunna betala arvskatten. Särskilt när man ärver illikvid egendom kan försäljningen vara svår men ändå ska det finnas betalningsförmåga för arvsskatter.

- Det väsentliga är att beakta skillnaderna mellan arvsbeskattningen och beskattningen av överlåtelsevinst.  Även om utgångspunkten för arvsskatten är hela egendomen, ingår betydande avdrag på skatten såsom makeavdrag och minderårighetsavdrag. Arvet är även efter avdraget skattefri upp till 20 000 euro, påminner Nummiaro.

- I beskattningen av överlåtelsevinsten är det fråga om skatt på överlåtelsevinst där inga avdrag för arvsskatt beaktas. Då skulle även mindre arv bli skattepliktiga dvs. ändringen skulle vara ofördelaktig för de flesta finländare ifall arvtagaren skulle vilja sälja egendomen.  Å andra sidan om man inte säljer genast, skulle det inte heller genast bli skatteföljder utan skatten kunde betalas när man säljer dvs. när man skulle ha betalningsförmåga.

En bostad är det vanligaste finländska arvet.  I huvudstadsregionen och tillväxtcentra är det ofta lätt att sälja en bostad men annanstans i Finland kan försäljning vara svårare och ta längre tid.

- Det andra vanligaste argumentet för de som stöder ändringar i beskattningen är att beskattningen av överlåtelsevinst är mera praktisk då man ärver illikvid egendom och har svag eller inte alls betalningsförmåga. Utan tvivel känns det galet, om man måste ta lån för att kunna motta ett arv. I detta avseende skulle övergången till beskattning av överlåtelsevinst verkligen göra hanteringen av den egna ekonomin smidigare eftersom skatten skulle betalas just då pengarna flyttas till kontot, säger Nummiaro.

- Dock kunde man även i det nuvarande skattesystemet tänka på att anteckna skatteskulden och att ha en längre betalningstid för skatten.
Även om kritik riktas mot arvsskatten, finns det också förespråkare. I LokalTapiolas enkät svarade 15 procent att arvskatten är lönt att behålla.  De som understöder skatten anser att arvsskatten utvidgar skatteunderlaget och är därmed till nytta för begränsningen av den offentliga ekonomin.

I fjol var beloppet för arvs- och gåvoskatter sammanlagt 826 miljoner euro. Största delen av beloppet består av arvsskatt.

Arvsskatten understöds också därför att respondenterna anser att skatten minskar förmögenhetsskillnader och främjar i mån av möjlighet jämlikheten.  Många anser dessutom att det inte är förnuftigt att ändra arvsskatt till beskattning av överlåtelsevinst eftersom beskattningen av överlåtelsevinst skulle för många arvtagare vara strängare än arvsbeskattningen.

- Att helt sluta med att beskatta arv är i praktiken ett orealistiskt önskemål eftersom det representerar ett ökat skatteunderlag och minskar förmögenhetsskillnader.  Det skulle vara fråga om en ändring av skattesystemet som både skulle skapa förlorare och vinnare jämfört med det nuvarande systemet. Den nuvarande arvsbeskattningen beaktar ganska väl både de vanligaste argumenten för och emot.  Små arv är helt skattefria och genom make- och minderårighetsavdragen även en del av de större arven, säger Nummiaro.

- Att övergå till beskattning av överlåtelsevinst skulle ändra även de mindre arven till skattepliktiga dvs. ändringen kunde vara ofördelaktig för de flesta finländare.  Cirka 26 procent av de som motsatte sig ändringen, motsatte sig just på grund av detta. Å andra sidan skulle man kunna undvika realiseringen av skatten genom att bibehålla förmögenheten i sin besittning även om man annars hellre skulle realisera och använda den på ett sätt som är optimalt för en själv. I den nuvarande arvsbeskattningen binder man sig alltså inte så lätt till en förmögenhetsfördelning som är ofördelaktig för en själv även om emotionella aspekter i dagens läge också kan leda till det.

Nummiaro anser att man i det nuvarande skattesystemet kunde höja gränsen på 5 000 euro under en treårsperiod i gåvobeskattningen. Det skulle göra det möjligt att spara 138 euro per månad till ett barn eller barnbarn.

- Genom detta kunde man utöver förmögenhet överföra vårdkunskaper och rutiner till kommande generationer vilket skulle stöda den finländska nationella placeringskulturen och det frivilliga beredandet.

Läs här till vad finländarna skulle använda sitt arv.

Tapiolas enkät genomfördes av Kantar TNS. Frågorna besvarades 5-10.3.2022 av totalt 1 063 finländare i åldrarna 15-79 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,0 procentenheter.