Finländarnas arv är ofta små och går till besparingar eller till en större anskaffning - arvskiften ökar under de kommande åren

Antalet arvskiften ökar under de kommande åren när de stora årskullarna går bort. Även arvssumman som fördelas ökar.

LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro räknar att arvskiften kommer att öka med 20 procent under de kommande 23 åren.  Detta höjer den totala arvssumman men ökar inte nödvändigtvis arvet som en enskild finländare får. Detta påverkas bland annat av utvecklingen av förmögenhetens realinkomster samt placerings- och arvsplaneringen.

Enligt skattemyndighetens förhandsuppgifter fick finländarna som arv efter skatter i genomsnitt 37 000 per arvtagare år 2018.  Summan som en klar majoritet ärvde lämnade under 20 000 euro och den behöver man inte betala arvsskatt för.  Bara 0,2 procent av arvtagarna fick mycket stora arv, över en miljon euro.

- Arvens betydelse för den mottagande generationens levnadsstandard har ökat avsevärt i och med att förmögenheten har koncentrerats till allt äldre åldersklasser.  Ju större arv som övergår till ett fåtal arvtagare som också annars är förmögna desto mer samlas förmögenheten till de rikaste hushållen, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning får höginkomsttagarna större arv än andra, till exempel är arvet för ett hushåll med bruttoårsinkomster som understiger 20 000 euro i genomsnitt 35 000 euro men med bruttoårsinkomster på över 85 000 euro är arvet i genomsnitt 118 000 euro.  En del arvsskiften minskar också förmögenhetskoncentrationerna eftersom förmögenheten i och med dem fördelas mellan flera hushåll.

- Den minskade nativiteten minskar dock antalet arvtagare.  Till följd av samverkan av den regionala differentieringen av förmögenheten och arvsskiften kommer sannolikt en allt mindre grupp finländare i framtiden att äga en allt större del av finländarnas totalförmögenhet, berättar Nummiaro.

- 59 procent av arvtagarna fick under 20 000 euro för vilket ingen arvsskatt uppbärs.  24 procent av arvtagarna fick 20 000-60 000 euro och efter avdragen uppstår då oftast ingen arvsskatt och därför är betydelsen av denna storleksklass av arvsskattesumman ringa.  Arvsskatten fokuserades till stora arv: 3,1 procent av arvtagarna betalade 56 procent av arvsskatterna.

För de finländska hushållen är arvet ingen stöttepelare för ekonomin och man räknar inte med det.  I enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra sade bara 11 procent av de över tusen som svarade att de har bedömt storleken på sin eventuella arvsandel. Läs i LokalTapiolas översikt över ekonomi och förmögenhet här.

Det finns större intresse att räkna, när arvets värde ser ut att vara flera tiotusen eller flera hundra tusen euro.

Många finländare uppfattar arvet som en extra inkomstkälla varför också resonemanget om användningen av arvet är mångahanda.  I enkäten Vardagsgranskning var placerande det överlägset mest populära användningsändamålet. Man vill placera största delen av arvet för att användas senare.

Det är också populärt att använda arvet till större anskaffningar såsom till en bostad eller bil.  Några skulle avkorta sina lån med arvet.  Däremot är det få som planerar att påbörja ett lyxliv eller att sluta jobba.
Enligt enkäten Vardagsgranskning skulle mer än var tionde av 40-60 åringarna sluta jobba eller åtminstone minska sitt arbetande.  Nummiaro säger att den ärvda ekonomiska självständigheten kan minska arbetsmotivationen.  Den kan också uppmuntra till att försöka öka förmögenheten ”för sin del”.

- Med tanke på livscykelplaneringen av den egna ekonomin är utmaningarna med arven att tidpunkten är slumpmässig vilket kan visa sig vara senare än behovet och osäkerheten om beloppet som på grund av värdeminskningar, testamente eller vård- eller sjukkostnader kan minska.  Att lita på att få ett arv minskar ansträngningarna under livscykeln varvid pensionsbesparingarna kan till sist även efter arven vara otillräckliga. Därtill vill över 90 procent av finländarna fortsättningsvis lämna något i arv till sina barn.  Det lönar sig alltså att fortsättningsvis spara.  När man får ett arv, lönar det sig att säkerställa med en placeringsplan att arvet lever länge.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar TNS. Intervjuerna i enkäten har samlats via Gallup Kanava 17-23 september. Enkäten besvarades av sammanlagt 1013 personer i åldrarna 15-74 år. Felmarginalen i enkäten är +/- 3,1 procentenheter.