LokalTapiolas översikt av ekonomi och förmögenhet: Arvsummorna ökar men få beaktar dem i sina ekonomiska planer

Arvssumman i Finland fortsätter att växa under kommande årtionden. LokalTapiola Kapitalförvaltnings översikt av ekonomi och förmögenhet går igenom finländarnas syn på arvet och arvsfördelningen. Läs hela översikten av ekonomi och förmögenhet här (på finska).

I enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt svarade 49 procent av över tusen respondenter att de fått arv. En lite mindre andel (47 %) berättade att de inte fått arv. (Källa: Enkäten Vardagsgranskning september 2021, LokalTapiola, Kantar TNS)

- För de som fått arv var det genomsnittliga bruttoarvet sammanlagt 64 tusen euro. Enligt skatteförvaltningens förhandsuppgifter år 2018 var summan 40 tusen euro per arvtagare före skatt. Enkäten gäller dock allt arv som fåtts under livscykeln och då är det normalt att summorna i svaren är större, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

- Arvens betydelse för den mottagande generationens levnadsstandard har ökat avsevärt då förmögenheten koncentrerats till allt äldre åldersklasser. För till exempel 32 år sedan var nettoförmögenheten (median) i femtio år gamla personers hushåll cirka tvåfaldig jämfört med den äldsta åldersklassen men år 2019 var de på samma nivå. Därmed kan arv nuförtiden öka levnadsstandarden avsevärt.

För finländarna är arvet dock inte en inkomstkälla de beaktar i sina ekonomiska planer. Enligt enkäten Vardagsgranskning har endast 11 procent i något skede beräknat hur stort arv de eventuellt skulle få.

- Av de så kallade förlorade trettioåringarna med svag inkomstutveckling har dock det dubbla antalet beräknat arvssumman, eventuellt för att reda ut om arvet kan kompensera de dåliga lönerna och besparingarna under början av karriären. Även högavlönade är oftare intresserade av arvet än genomsnittet, säger Nummiaro.

- Enligt enkäten är det mest typiska arvet 20-50 tusen euro, och inom denna intervall ligger 22% av mottagna arv. Uppskattningarna om framtida arv är klart högre och det mest typiska beloppet är 100-200 tusen euro. Svarsmedeltalet hos de som fått arv är cirka 64 tusen euro och vad gäller framtida arv nästan det dubbla, det vill säga 130 tusen euro.

Enligt skatteförvaltningens förhandsuppgifter var antalet arvlåtare år 2018 över 51 700 och förmögenheten som gick i arv 6,2 miljarder euro. Arvet skiftades i genomsnitt mellan tre arvtagare och de fick 37 000 euro i arv efter skatt. Arvsskatten var cirka 10 procent av lämnade arv. Det högsta genomsnittliga arvet per person var på Åland och det minsta i Kainuu.

-Arvssumman växer fortsättningsvis. Under de följande 23 åren växer arvskiften med cirka 20 procent vilket ökar arvssumman även om arvet per person inte skulle öka reellt. Sammansättningen av finländarnas nettoförmögenhet har ändrat. En allt större del av förmögenheten består av placeringar. Med placerings- och arvsplanering kan man påverka avkastningen och överföring av förmögenheten mellan generationer.

Arvskiften kan minska förmögenhetskoncentreringarna eftersom de leder till att förmögenheten fördelas mellan flera hushåll. Å andra sidan visar enkäten Vardagsgranskning att de med goda inkomster får större arv än de med låga inkomster. Nativitetsminskningen minskar dessutom antalet arvtagare. På grund av samverkan av den regionala differentieringen av förmögenheten och arvskiften är det sannolikt att allt färre finländare äger en allt större del av finländarnas totala förmögenhet i framtiden.

LokalTapiola uppskattar att Finlands ekonomi växer med 3,5 procent i år. Nästa år avtar tillväxten till 2,5 procent och år 2023 till 1,5 procent.

- Hushållen är huvudarkitekter för uppgången men alla ekonomiska huvudkomponenter drar sitt strå till stacken. Investeringsutsikterna är gynnsamma både vad gäller industriella anskaffningar och bostadsbyggande. Exportefterfrågan ökar nästa år men den ökade importen håller nettoexportens inverkan på tillväxten måttlig, säger Nummiaro.

Nummiaro lyfter fram tre riskfaktorer för ekonomin och hushållen. En riskfaktor är Omikron som sprider sig i allt snabbare takt och kan leda till att myndigheterna inför striktare restriktioner. Det påverkar människornas rörlighet och kan minska människornas vilja att konsumera. Den utmärkta avkastningen på placeringsmarknaderna har främst berott på en mycket stimulerande penning- och finanspolitik. En stark ekonomi kan leda till att stimulansen minskar varvid de ökade värderingarna kan vara ett minne blott. En åtstramning av finanspolitiken ökar även risken för recession.

Inflationen är också en riskfaktor för ekonomin. Konsumentpriserna har stigit ordentligt i hela världen. LokalTapiola justerar sin inflationsprognos uppåt. LokalTapiola uppskattar att inflationen är 2,2 procent i år. Även nästa år ligger den på 2,2 procent. År 2023 minskar inflationen till 1,8 procent.

- Krafterna som ökar inflationen är i huvudsak tillfälliga men klart segare än tidigare. Att priset på olja slutar stiga eller sjunker lite skulle eliminera det största trycket. Det samma gäller även andra förnödenheters inverkan. Samtidigt torde situationen nästa år bli bättre vad gäller de globala flaskhalsarna, till exempel vad gäller halvledare och sjötransporter, även om problemen nödvändigtvis inte försvinner helt, säger Nummiaro.

- Inflationstoppen påverkar delvis även lönerna inom euroområdet men en löne-pris-spiral som hotar prisstabiliteten kan undvikas. Vi förväntar oss att hushållens köpkraft öka måttligt i Finland nästa år.