<link rel="stylesheet" href="/cs/chat/stylesheets/lahitapiola-chat.css"/>
Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten
Ekonomi 9.12.2019

Finländarna skänker måttligt med pengar till välgörenhet – överraskande är att de rika bryter utvecklingstrenden

Majoriteten av finländarna skänker pengar till välgörenhet men beloppen är ofta högst några tior per månad. Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning är det mycket sällsynt att man skänker hundratals euro.

Finländarna skänker nog pengar till välgörenhet men beloppen är måttliga. I enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt säger majoriteten av respondenterna (51 %) att de skänker pengar till välgörenhet.

Kvinnorna är flitigare att skänka än män. Av de kvinnliga respondenterna sade nästan 60 procent att de skänker pengar till välgörenhet medan motsvarande siffra bland männen var 43 procent. Att skänka pengar till välgörenhet är även vanligare bland personer som är över 65 år gamla. Hela 68 procent av dessa personer meddelade att de skänker pengar till välgörenhet.

Beloppen som finländarna skänker är ganska måttliga. I genomsnitt uppgår beloppen till högst ett tiotal euro per månad.

Var fjärde av respondenterna berättade att de skänker högst tio euro per månad. En donation på tio euro per månad är sammanlagt dryga hundra euro om året. Lite fler än var tionde respondent skänker 11-20 euro.

Däremot är det mycket sällsynt att man skänker över hundra euro per månad. I enkäten Vardagsgranskning var det endast cirka 2 procent av respondenterna som gjorde et.

Högre inkomster betyder större donationer

Det är tydligt att välavlönade har bättre möjligheter att skänka större belopp än lågavlönade. Ändå är det få välavlönade som skänker mer än högst ett tiotal euro per månad.

- Utgående från svaren kan man bilda den logiska huvudregeln att ju bättre den personliga ekonomin är, desto oftare delar man med sig av välbefinnandet till andra. Regeln bryts dock av de som klarar sig allra bäst eftersom under hälften (47%, dvs. mindre än genomsnittet (51 %)) av dem skänker till välgörenhet även om de har de bästa förutsättningar att göra det tack vare sin ekonomiska situation, analyserar LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro .

Enligt Nummiaro visar resultaten även att högre inkomster ökar beloppen som skänks. Det händer om välgörenheten upplevs stå i samklang med personliga värderingar.

Par som inte har barn skänker pengar mer gärna än genomsnittet. Vad gäller hushåll som består av över fem personer är det endast cirka var tredje som skänker pengar.

Misstankar om oegentligheter och andra utredningar väcker ganska livliga diskussioner om hur stor del av de pengar som skänks till välgörenhet verkligen når den tilltänkta mottagaren.

Enligt ekonom Nummiaro kan man se på välgörenhet enligt samma principer som principerna vid placering. Även om målen i välgörenhet är andra än då man placerar kan många av de valkriterier som används vid placering tillämpas på välgörenhet.

- Kostnaderna är en viktig faktor i båda. För höga kostnader minskar nyttan av donationen eller avkastningen vid placering, säger Nummiaro.

- Misstro mot insamlaren (penninginsamlingsbrott) eller leverantören av placeringstjänster (tvångsförsäljning av placeringsprodukter) kan minska på ivern att skänka pengar eller placera. Även transparensen är en viktig faktor vid donationer och placering. När man skänker pengar funderar man på till vad pengarna används och vad de ger för nytta och vid placeringar hur tillgångarna placerats och om de har placerats på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar TNS. Sammanlagt 1 034 finländare i åldrarna15-74 år svarade på enkäten. Enkäten gjordes i september 2019. Enkätens felmarginal är +/- 3,1 procentenheter.