Rekommendationer om användning av antibiotika blir allt strängare - för många sjukdomar ordineras inte alltid längre antibiotika
Kännedomen om eventuella nackdelar med antibiotikabehandling har ökat avsevärt under de senaste åren och de officiella vårdrekommendationerna om användning av antibiotika vid behandlingen av vissa vanliga sjukdomar har blivit strängare. En läkare som tar emot LokalTapiolas försäkringskunder på distansmottagningen berättar hur de strängare vårdrekommendationerna syns i vårdarbetet och hur man ordinerar antibiotika och andra receptbelagda mediciner på distansmottagningen.
Ännu för några år sedan ordinerades för t.ex. bihåleinflammationer, luftrörskatarr och öroninflammationer hos barn klart mera antibiotika i Finland än idag. Anledningen till den skärpta praxisen och vårdrekommendationen är de nyaste internationella forskningsresultaten av antibiotikans effekt i vården av olika sjukdomar, en växande förståelse för de nackdelar antibiotikabehandlingar ger och hotet om att det utvecklas antibiotikaresistenta sjukdomsalstrare.
- Man påbörjar inte en behandling med antibiotika på lätta grunder, utan vården ska alltid vara noggrant övervägd och verkligen nödvändig. Antibiotika är effektiva och nödvändiga mediciner vid behandlingen av många sjukdomar, men de ska bara användas när deras vårdeffekt verkligen är motiverad, säger Essi Kainonen läkare och operativ direktör för LokalTapiolas distansläkartjänst HälsoHjälpen.
Antibiotikaresistensen är enligt WHO ett av de största globala hälsohoten, eftersom en riklig användning av antibiotika leder till att det utvecklas bakteriestammar som är resistenta mot antibiotika.
- Nackdelarna med antibiotika syns också på individnivå. I tarmen och på huden finns hälsonyttiga mikrober som är oerhört viktiga för vår fysiologi. Människokroppen innehåller i själva verket antalsmässigt mer mikrober än celler. Antibiotikans bakteriedödande effekt riktar sig mot alla mikrober i kroppen, inte enbart mot de sjukdomsalstrande, säger Kainonen.
För många människor kan en behandling med antibiotika som biverkning orsaka diarré och jästinfektioner till följd av att kroppens naturliga mikrober störs. Enligt färska undersökningar inverkar tarmens mikrobbalans mångskiftande och mera omfattande än förväntat på människornas immunförsvar, hälsa och välbefinnande.
Många vill ha antibiotika av gammal vana
Kainonen berättar att på distansmottagningen inträffar regelbundet situationer då patienten eller föräldrarna på basis av deras tidigare erfarenhet förväntar sig att direkt få ett antibiotikarecept utskrivet.
Öroninflammationer hos barn är ett exempel på detta, där nyligen publicerade undersökningar har visat att antibiotika ofta är onödiga även i sådana situationer där antibiotika tidigare ordinerades nästan rutinmässigt.
- Enligt nuvarande vårdrekommendationer påbörjas behandlingen av öroninflammationer hos barn oftast utan medicinering eller enbart med värkmedicin och uppföljning. Varje fall bedöms dock noggrant med beaktande av tidigare sjukdomar, symptomens svårighetsgrad och barnets helhetssituation. En antibiotikabehandling är alltid till skada för kroppen och ska inte användas i onödan, säger Kainonen.
På distansmottagningen ordineras mediciner enligt samma principer som vid ett traditionellt läkarbesök
Enligt Essi Kainonen på LokalTapiolas
- På distansmottagningen kan man ordinera receptbelagda mediciner i de situationer där man på den digitala mottagningen kan ställa diagnos och välja rätt vårdlinje med samma säkerhet som under ett traditionellt läkarbesök, säger Kainonen.
För att kunna välja den rätta vårdlinjen samlar läkaren in uppgifter på distansmottagningen via diskussioner, mätningar hemma och fotografier. Kainonen berättar några exempel på hur diagnoser ställs och mediciner ordineras på HälsoHjälpens distansmottagning.
- Enligt nuvarande rekommendationer behandlas urinvägsinfektioner hos kvinnor ofta helt baserat på de symptomen som är typiska för en urinvägsinfektion. Om en kvinna i arbetsför ålder, som vanligtvis är frisk, har symptom som är typiska för en urinvägsinfektion, såsom att det svider och att hon har ett ökat urineringsbehov och hon inte har oroväckande symtom, såsom feber och ryggsmärtor, så kan man i regel skriva ut ett antibiotikarecept på distansmottagningen, säger Kainonen.
Vid till exempel vanliga ögoninflammationer, säsongsallergier, fästingbett, många hudsymptom och till exempel nagelinfektioner ger ett fysiskt besök på en mottagning sällan ett terapeutiskt mervärde enligt Kainonen och de mediciner som behövs för vården kan vanligtvis ordineras även på distansmottagningen.
- På distansmottagningen drar vi även hela tiden nytta av laboratorieundersökningar. Till exempel vid undersökning och behandling av streptokockfaryngit dvs. angina hänvisar vi vanligtvis kunden till laboratorium. På basis av provsvaret kan vi vid behov skriva ut ett antibiotikarecept, fortsätter Kainonen.
Vid behov hänvisas patienten till en traditionell mottagning för fortsatta undersökningar och vård. Enligt Kainonen består en väsentlig del av distansläkarens och distanssjukskötarens arbete av att alltid säkerställa sig om att patientens tillstånd kan vårdas på distans, utan att kompromissa med vårdens kvalitet och noggrannhet.
Distansläkarnas läkemedelsordinationer följs fortlöpande upp per diagnos. Av den landsomfattande statistiken framgår att de vårdrekommendationer som getts för läkemedelsordinationer till och med iakttas ännu strängare i tjänsten HälsoHjälpen än på en traditionell läkarmottagning.