En hundring per månad räcker för att trygga Marjas pensionsdagar – i slutändan kan det bli en pott på 100 000 euro

Borde man spara för pensionstiden? Frågan kan bli aktuell när man tittar på arbetspensionsutdraget eftersom summan kan vara överraskande liten. Bekant är också diskussionen om bärförmågan för det finländska pensionssystemet: hur en allt mindre skara löntagare ska klara av att betala de framtida pensionerna.

Allt fler förbereder sig på tiden efter arbetslivet genom att spara just av den anledningen, framgår av LokalTapiolas enkät som gjordes i början av året. Nästan hälften av dem som svarade på enkäten och som uppgav att de sparar för pensionstiden, tyckte att vårt pensionssystem ligger på en osäker grund och ansåg därför sitt pensionssparande som nödvändigt.

Av enkäten framgick att många finländare har vaknat upp och börjat spara till ett tilläggsskydd för sin pensionstid. Av de som ännu är i arbetslivet berättade 44 procent att de börjat spara.

Hälften av dem som svarade på enkäten uppgav dock att de inte sparar för pensionstiden. Det är svårt att åtgärda situationen om man först när man ska gå i pension vaknar till och inser beloppet av sin pension. Viktigast är nämligen att börja – helst igår, säger Marja Salenius från Raseborg som började pensionsspara när hon var i trettio års ålder. Salenius började spara för pensionstiden för över tjugo år sedan. På detta sätt har hon hunnit samla en trevlig pott för kommande pensionsdagar genom att pensionsspara 100 euro per månad. Sparbeloppet har gett bra avkastning under årtionden tack vare ränta på ränta -effekten.

– Jag skulle gissa att när jag börjar lyfta besparingarna, har jag insamlat närmare 100 000 euro. Utvecklingen på placeringsmarknaderna betyder förstås mycket, säger hon.

Även LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro uppmanar oss alla till att förbereda på pensionstiden genom att spara, eftersom man på detta sätt säkerställer sina konsumtionsmöjligheter under hela livstiden. Han anser att det lönar sig att fundera på hur bra man till exempel har förberett sig på de ökade hälsovårdskostnaderna eller hur man med mindre inkomster skulle klara plötsliga utgifter till exempel en renovering. Han tycker att man också ska ägna en tanke åt att njuta av livet: kanske besparingarna kunde användas för att resa när man äntligen har mera tid. Av de finländarna som svarade på LokalTapiolas enkät berättade en tredjedel att just detta var den tändande gnistan för deras pensionssparande.

Nummiaro anser att den rätta tiden att börja spara är genast i början av arbetskarriären. Då behöver det månatliga sparbeloppet inte vara så stort och beloppet kan höjas i och med att inkomsterna ökar.

– En ung vuxen som är i arbetslivet har möjlighet till en lång spartid. Slutpunkten för beredskapen är långt in i andra ändan av tidsfönstret och bergochdalbanorna jämnas ut. Man kan alltså placera mera avkastningsinriktat, säger han.

Marja Salenius berättar att livet har gått i vanliga spår. Hon har make, två vuxna barn och ett barnbarn. Nu som 57-åring är hon ännu i arbetslivet. Hon tycker att det har varit lätt att spara under åren som gått.

– Kärnan i sparandet är att det sker nästan av sig själv, när det månatligen går en summa från kontot till besparingarna, säger hon.

Också Salenius tar upp hur det är förnuftigt att beakta placeringshorisonten i pensionssparandet – om den är långt borta eller nära. Risknivån kan vara högre i början när eventuella nedgångar ännu går att lappa. När pensionstiden sedan närmar sig kan man som sparobjekt välja produkter med mindre risk.

Det finns olika alternativ för att förbereda sig på åren efter arbetslivet: fondsparande, aktier eller till exempel en placeringsförsäkring. Den betjänar speciellt bra beaktandet av placeringshorisonten som Nummiaro och Salenius nämner. Placeringsförsäkringen kan ännu vara obekant för många sparare men den är värd att bekanta sig med eftersom den erbjuder många fördelar just med tanke på långsiktigt sparande.

I placeringsförsäkringen är det möjligt att ha olika placeringsobjekt i avtalet vilka betjänar olika sparbehov, kortsiktiga och långsiktiga. Pengar kan flyttas mellan olika objekt utan skattepåföljder eftersom den intjänade avkastningen först beskattas i samband med att tillgångar tas ut från avtalet. I en placeringsförsäkring kan man när som helst lägga till eller ta ut pengar, precis som även i fondplaceringar.

– Placeringsförsäkringen ger pensionsspararen möjlighet att börja sänka risknivån för sina placeringar genom att utan skattepåföljder byta placeringsobjekt när pensionstiden och tiden då pengarna ska användas börjar närma sig. På detta sätt överraskar inte en plötslig nedgång på aktiemarknaderna just när man har som avsikt att börja lyfta de egna pensionsbesparingarna utan man kan förbereda sig i god tid genom att byta placeringsobjekt till objekt med mindre risk, berättar LokalTapiolas försäljningsdirektör Joona Saulamaa.

– I placeringsförsäkringen har även beaktats väl situationen då tillgångarna övergår till arvingarna före man själv hinner använda dem. I avtalet antecknas förmånstagarna till vilka tillgångarna övergår vid ett dödsfall. Många använder därför placeringsförsäkringen som ett medel för arvsplanering, säger Saulamaa.

Det är ännu långt till pensionstiden för Marja Salenius. Hon har ändå redan funderat lite på de möjligheter som förberedandet, som hon börjat med för årtionden sedan, ger. Hon har inga exakta planer men ett alternativ är att gå i pension tidigare än vad arbetspensionen ger möjlighet till.

Besparingarna gör det även möjligt att eventuella tråkiga vändningar i livet inte rubbar ekonomin. Om hon skulle lämna ensam, skulle hälften av familjens inkomster försvinna. Besparingarna skulle vara till hjälp i den förändrade situationen.

– Jag tänker dock mera på det att efter att jag har gått i pension behöver jag inte fundera på varje euro. Jag kan åka på semesterresor eller renovera eftersom jag har en buffert. Jag behöver inte pruta på maten för att kunna köpa mediciner. Besparingarna ger mig trygghet.

På LokalTapiolas enkät Översikt av vardagsekonomin svarade 1 092 finländare och den verkställdes av bolaget Verian (tid. Kantar Public) *. Om pensionssparande tillfrågades av personer som ännu inte är pensionerade (ca=647).