Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Ekonomi30.5.2024

De som bor i huvudstadsregionen har fått över 400 euro per månad avkastning på sina tillgångar – i Östra Finland är den månatliga förlusten 170 euro

I över två år har värdet på finländarnas bostadstillgångar och finansiella tillgångar minskat. Under årets första kvartal fortsatte nedgången i hela Finland med undantag av Östra Finland. I den långsiktiga jämförelsen ligger östfinländarna trots det klart efter de andra, säger Hannu Nummiaro, ekonom vid LokalTapiola.Läs mer om placering

En gata i Helsingfors centrum.

Ungefär hälften av finländarnas tillgångar är anknutna till egna bostäder och dryga 15 procent till insättningar, fonder och börsaktier. Avkastningsindexet för hushållens tillgångar som ekonom Hannu Nummiaro utarbetat följer med hur värdet på de här tillgångarna utvecklats sedan år 2016. * På sju år har skillnaderna mellan regionerna ökat avsevärt. Den ena ytterligheten är huvudstadsregionen, där värdet på hushållens tillgångar ökat med i genomsnitt 410 euro per månad och den andra ytterligheten är Östra Finland, där den har minskat med i genomsnitt 170 euro per månad. Skillnaderna i avkastningen förklaras främst av de stigande bostadspriserna i huvudstadsregionen och nedgången i övriga Finland.

– Värdet på östfinländarnas bostäder har minskat med i genomsnitt 215 euro per månad sedan år 2016 medan värdet ökat med i genomsnitt 173 euro per månad i huvudstadsregionen. I huvudstadsregionen äger människorna även mer aktier och fonder, vilket betyder att även avkastningen på de finansiella tillgångarna har varit bäst i den regionen: i genomsnitt 237 euro per månad per hushåll, säger Nummiaro.

Indexet som Nummiaro räknat visar att värdet på finländarnas tillgångar minskat i över två år och priset på bostäder i ett och ett halvt år. Nedgången fortsatte i hela Finland under årets första kvartal med undantag av Östra Finland.

– I Östra Finland kraschade bostadspriserna efter att Ryssland anföll Ukraina. Det fria fallet var eventuellt så våldsamt att det skapade balans mellan utbudet och efterfrågan på en gång. Nu stiger priserna åter en aning. På landsomfattande nivå mättes bottenpriserna för höghus- och radhuslägenheter i januari men nedgången för egnahemshus fortsatte. Nedgången var särskilt kraftig i Norra Finland. Det gjordes dock inte så många affärer och därför ska man inte övertolka den här kortsiktiga statistiken.

Avkastningsindexet för hushållens tillgångar följer med bostadspriserna enligt ett rörligt medeltal för ett år, vilket betyder att indexet beskriver prisändringarna på lång sikt.

Reala avkastningen upp till 15 procent på minus

Värdet på olika tillgångar har fluktuerat kraftigt de senaste åren. Orsakerna är uppenbara: coronapandemin som skakade världsekonomin, den kraftiga ökningen av konsumentpriserna och räntorna samt krigen i Ukraina och Mellanöstern. Sedan början av år 2020 ökade det totala värdet på hushållens bostads-, insättnings-, fond- och aktietillgångar med mer än en tiondel innan nedgången började år 2022. Enligt Nummiaros beräkningar har värdet på de finansiella tillgångarna och bostadstillgångarna nu återgått till de uppåtgående och nedåtgående trenderna som rådde före coronakrisen.

– Åren 2017–2019 var avkastningen på insättningar, fonder och börsaktier som ägdes av genomsnittsfinländaren cirka 10 procent och värdet på bostadstillgångarna minskade med nästan två procent. Drar du en rak linje från de åren till idag, är du ganska nära den nuvarande nivån, uppskattar ekonomen.

I sin helhet har avkastningen på hushållens bostads-, insättnings-, fond- och aktietillgångar varit cirka tre procent sedan år 2016. Samtidigt har de stigande priserna minskat på köpkraften. Reellt är indexet så mycket som 15 procent på minus.

– Ungefär hälften av finländarnas tillgångar är anknutna till det egna hemmet. Lägger du till andra bostäder och fritidsbostäder, ökar andelen fastighetstillgångar till nästan två tredjedelar. Bostadspriserna har minskat kraftigt i hela landet och därmed är även den reala avkastningen på tillgångarna ordentligt på minus.

Pengarnas värde har bevarats endast i de finansiella tillgångarna finländarna äger, det vill säga i aktier, fonder och insättningar.

– Under våren har världsekonomin blivit klart starkare. I en sådan investeringsmiljö kan du i normala fall vänta dig bra avkastning på mer riskfyllda investeringsobjekt såsom aktier eller ränteinvesteringar med hög risk. Visst kan marknaderna fluktuera men på lång sikt har avkastningen en tendens att åtminstone vara nära förväntningarna. En långsiktig investerare kan diversifiera sina tillgångar på andra marknader än bostadsmarknaden i hemknutarna och samtidigt höja den förväntade avkastningen på hela förmögenheten. Det lönar sig inte att lägga alla ägg i samma korg, avslutar Nummiaro.

*) Avkastningsindex för hushållens tillgångar

LokalTapiolas avkastningsindex för hushållens tillgångar följer med hur värdet på finländarnas bostäder, insättningar, fonder och börsaktier utvecklats från det sista kvartalet år 2016 fram till idag. De här tillgångarna täcker ungefär två tredjedelar av hushållens totala tillgångar och deras vikt har fastställts utifrån Statistikcentralens undersökning Hushållens förmögenhet 2016. Indexet är marknadsvärdesbaserat och uppdateras fyra gånger per år.

Tillgångar som inte ingår i indexet är till exempel investeringsbostäder, skog och onoterade aktier. Avkastningsindexet för hushållens tillgångar omfattar inte heller den inverkan sparande, investeringstransaktioner eller byggandet av bostäder har på tillgångsbeloppet.

Vad gäller bostäder så beaktar indexet endast prisavkastningen eftersom den del som motsvarar hyresavkastningen konsumeras genom själva boendet. Avkastningen på insättningar räknas utifrån Finlands Banks inlåningsräntestatistik och avkastningen på börsinvesteringar beräknas utifrån totalavkastningsindex. I bedömningen av avkastningen på fonder används Finlands Banks fondstatistik.

Den här artikeln har utarbetats av LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab och baserar sig på LokalTapiola Kapitalförvaltnings syn på ekonomin och placeringsmarknaden. Uppskattningarna, uppgifterna och åsikterna i denna artikel baserar sig på LokalTapiola Kapitalförvaltnings egna beräkningar eller källor, som LokalTapiola Kapitalförvaltning anser vara riktiga och tillförlitliga. Denna artikel bör inte ensam användas som grund för placeringsbeslut och informationen i den är inte avsedd som en uppmaning till handel med placeringsprodukter eller tjänster.