Finländarna avvisar nedskärningar i pensionsindex - "Tillräckligt skydd skapas gemensamt av arbetspension och eget sparande”

Finlands nya regering har som mål att stärka den offentliga ekonomin med totalt sex miljarder euro under valperioden. Regeringen vill även spara på pensionssystemet, även om man i programmet vill påbörja ett treparts förarbete om förändring av arbetspensionslagstiftningen.

Redan på våren framförde finansministeriet bland annat att man från indexbundna utgifter skulle kunna spara cirka 1,5 miljarder euro netto under fyra år, om indexhöjningarna sänks med en procentenhet per år under fyra år. Den största besparingen skulle komma från att minska arbetspensionsindexet.

En stor del av finländarna godkänner inte att man rör arbetspensionsindexet. I enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra ansåg 58 procent av de drygt två tusen som svarade på enkäten att man inte får skära ner pensionsindexen som en del av anpassningspaketet. Endast var sjätte respondent skulle vara redo för nedskärningar. Aningen fler än var fjärde svarade inte alls.

Pensionärer och respondenter som närmar sig pensionsåldern är de som tydligast motsätter sig nedskärningar. Av de yngsta respondenterna under 25 år är 21 procent för och 39 procent är emot nedskärningar.

- Finländarna är redo att acceptera även smärtsamma åtgärder för att balansera den offentliga ekonomin och den metod som de flesta föredrar är nedskärningar i offentliga utgifter och tjänster, detta konstaterades redan för ett par år sedan i enkäten Vardagsgranskning.  Som ett bevis på detta vanns även riksdagsvalet genom löftet om att balansera den offentliga ekonomin (enligt FM:s 6+3-modell) och uttryckligen genom att stävja utgifterna. Men då blir det en ganska fullständig helomvändning, eftersom det är få som är redo att skära ner pensionsutgifterna. När anpassningen blir konkret och gäller en själv kan åsikterna ändras, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

- Till exempel i åldersklassen 65-74 år är det endast 6 procent av respondenterna som godkänner nedskärning i pensionsindex och 81 procent är emot nedskärningar (resterande 15 procent svarade inte alls). Resultaten är förståeliga när de som redan är pensionerade inte längre har möjlighet att under sin livstid förbereda sig inför sina pensionsår. Å andra sidan är hushållens förmögenhet kraftigt koncentrerad till de äldre generationerna, så en del av pensionärerna skulle också ha goda möjligheter att delta i arbetet med att balansera den offentliga ekonomin.

Nummiaro säger att motståndarna till pensionsanpassningen tills vidare kan andas ut, eftersom regeringsprogrammet inte har dragit upp linjer på snabba nedskärningar i pensionsindex, utan på förberedelser av en pensionsreform. Bland de första metoder som lyftes fram var att utveckla investeringen av pensionstillgångar för att få bättre avkastning. Utvecklingen av ett "regelbaserat stabiliseringssystem" nämns också.

Enligt Nummiaro kan det mycket väl innehålla någon form av indexbroms, där arbetspensionsindex skulle kunna försvagas för att återställa den ekonomiska balansen i pensionssystemet.

Stabiliseringssystemet kan också gälla andra metoder, såsom en granskning av rätten till pension liknande livslängdskoefficient, en höjning av den nedre gränsen för pensionsålder eller en annan modell som leder till att förlänga arbetskarriären. Dessutom kommer reformen sannolikt att överväga att försvaga reglerna för pensionsintjäning, såsom pensionsrätter som intjänas under arbetslöshet och familjeledighet.

– För tidtabellens del ser det ut som att man skulle kunna komma överens om reformlinjerna inom ett par år, men ikraftträdandet kommer tidigast att vara runt 2027, dvs. cirka inom 10 år från den tidigare stora reformen 2017. Så å andra sidan finns det fortfarande gott om tid att förbereda sig med tanke på den egna ekonomin.

I enkäten Vardagsgranskning frågade vi också om finländarnas åsikter om hur justeringsmodellen för arbetspensionsindex borde bestämmas. Det är en svår fråga, eftersom majoriteten av respondenterna, dvs. 38 procent inte svarade alls.

Nu görs höjningar av arbetspensionsindex med en modell där förändringar i prisnivån, dvs. inflationen, har en vikt på 80 procent och förändringar i löntagarnas inkomstnivå har en vikt på 20 procent. I enkäten Vardagsgranskning stödde 13 procent av respondenterna den nuvarande modellen.

Var tionde respondent skulle vara beredd att ändra vikten på både inflationen och lönerna till 50 procent.

Enligt finländarna är stora pensioner det enda tydliga objektet för nedskärning, från vilka indexhöjningarna skulle kunna tas bort. I enkäten var 21 procent av respondenterna av denna åsikt.

- För ungefär ett och ett halvt år sedan var det livliga diskussioner om vikterna för arbetspensionsindex, när Kimmo Kiljunen (sdp) presenterade ett återinförande av det tidigare använda 50/50-indexet (inflation 50 % och löner 50 %) i stället för det nuvarande s.k. vikta indexet (inflation 80 % och löner 20 %). I det långa loppet stiger lönerna mer än inflationen, så 50/50-indexet skulle fungera som en indexaccelerator (omvänd indexbroms), vilket ökar pensionärernas köpkraft, men försvagar pensionssystemets finansiella hållbarhet. Enligt respondenternas uppfattning klarade sig den nuvarande modellen bättre med 13 procent stöd, medan 50/50-indexet fick 10 procents stöd. Hållbar skötsel av ekonomi vann knappt.

I enkäten fanns tre olika indexmodeller, vilka höjer pensionsutgifterna mindre än den nuvarande modellen. Enligt Nummiaro var det sammanlagda stödet för modellerna 17 procent, så indexbromsen verkar i denna fråga vara mera godkänd än vad som presenteras ovan.

– Hela frågan kan vara ganska svår för den breda massan, detta tyder svaret "vet inte” på, som gavs av många. Det kan också vara möjligt att vissa har tolkat pessimistiskt "nedskärningen" i föregående fråga som en åtgärd för att minska pensionerna, även om själva idéen med indexbromsen bara är att bromsa ökningen av pensionerna. I varje fall är modellen i vilken pensionerna i praktiken höjs med inflationen den mest populära förutom om inflationen är högre än löneförhöjningarna, för då skulle pensionerna höjas mera måttligt än lönerna. Med denna modell skulle pensioners köpkraft bibehållas svagare, vid en inflationschock som den nuvarande, vilket skulle öka betydelsen av eget beredande för pensionstiden.

Den klara ettan i enkäten var ett alternativ där indexökningen avlägsnas från större pensioner, dvs. inbromsningen riktas till stora inkomster som intjänats under livscirkeln.

- Resultatet är ingen överraskning för det har framgått av tidigare Vardagsgranskningar att ett pensionstak är folkets storfavorit för att utveckla pensionssystemet. Stora pensioner verkar ge en känsla av ojämlikhet, särskilt när de som får stora pensioner oftast i allmänhet även annars är förmögna. Det blir intressant att se om t.ex. ett brutet pensionstak kommer att utredas i beredningen av pensionsreformen, varvid intjäningen av pensionsrätten skulle minska i takt med att inkomsterna ökar. Om jag skulle gissa så tror jag att ämnet kommer att läggas åt sidan, eftersom pensionssystemets principer inte böjer sig för inkomstöverföringar, som anses höra till beskattningsområdet.

Även om det är få som har en klar åsikt om indexhöjningsmodellen är pensionsnivåerna ett orosmoment. Enligt enkäten är hälften av respondenterna oroade över nivån på den egna pensionen.

De som redan är i arbetslivet och de som närmar sig pensionsåldern oroar sig mest om nivån. 50 procent av de yngsta respondenterna svarade att nivån på den egna pensionen inte oroar dem.

- Alltför ofta presenteras skräckscenarier om pensionssystemet. Det håller inte på att krascha utan ger fortfarande åtminstone en grundläggande utkomst. Men det verkar som att pensionslöftet varit aningen för stort i förhållande till de kommande generationerna och den nationalekonomi de driver, så det behövs igen en pensionsreform som förbättrar systemets hållbarhet. Födelsetalen har utvecklats svagt, men förra året lappade invandringen den krympande befolkningsstrukturen, säger Nummiaro.

- En annan faktor som stöder systemet har varit goda investeringsavkastningar. Målet är att i framtiden investera tillgångarna i pensionssystemet på ett mera avkastningsinriktat sätt. Det lönar sig att duplicera investeringsreceptet även till en frivillig pensionsförberedelse. Tillräcklig livstrygghet byggs säkrast genom ett smidigt samarbete mellan en lagstadgad arbetspension och ett frivilligt sparande och placerande. Unga personer har tid att förbereda sig så oron är mindre. Pressen verkar vara störst för personer i åldern 40-50 år, men även i den åldern hinner man ännu börja samla på sig ett tilläggsskydd ifall pensionssystemet haltar.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar Public. Enkäten besvarades av 2 129 personer under perioden 19-25.5.2023, vilka representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år. Felmarginalen i enkäten är +/- 2,1 procentenheter.