Inflationen minskar medelinkomsttagarens förmåga att klara av överraskande utgifter - ”utan besparingar är ekonomin kärv”

Kylskåpet gick sönder, mobilen kraschade, bilen hamnade på verkstad. Överraskande extra utgifter är ett problem för många finländska hushåll.

Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning har förmågan att klara av överraskande utgifter försämrats speciellt för dem som intjänar 35 000 - 50 0000 euro per år. Enligt det vägda medelvärdet som räknats från respondenternas uppskattningar skulle dessa hushåll ännu tåla en tillfällig utgiftsökning på cirka 1 100 euro. Men problem skulle uppstå för den överstigande delen.

Även om den genomsnittliga smärtgränsen går vid över tusen euro, är också detta för mycket för de flesta av respondenterna. Av de som tjänar 35 000 - 50 000 euro per år ansåg 75 procent att de inte skulle klara av en extra utgift på tusen euro.

- Klart flera medelinkomsttagare säger att de efter de gångna krisåren skulle få problem med extra utgifter som överstiger tusen euro. I en motsvarande enkät hösten 2019 upplevde 55 procent av respondenterna i inkomstklassen svårigheter men i en enkät i början av våren har redan 75 procent av respondenterna problem. Behovet av att förbereda sig har ökat, säger LokalTapiolas ekonom Hannu Nummiaro.

- Orsaken till ekonomiska problem speciellt hos medelinkomsttagare torde vara att levnadskostnaderna har stigit betydligt mera än lönerna. Socialskyddet som påverkar utkomsten för småinkomsttagare stiger ofta med priserna och höginkomsttagarna har sannolikt samlat på sig buffertar för den egna ekonomin, så den relativt försvagade ställningen för medelinkomsttagare i den rådande inflationsmiljön är ett förväntat resultat.

Priserna på vardagsutgifter såsom mat och energi har stigit klart under ett år. Enligt Statistikcentralens inflationsstatistik i mars var till exempel livsmedel och alkoholfria drycker 16,2 procent dyrare än året innan. Boende, vatten, el, gas och annat bränsle har för sin del stigit med 10,6 procent.

Den genomsnittliga överlevnadsgränsen för alla respondenter var aningen under 1 500 euro. Den genomsnittliga smärtgränsen för ensamboende är enligt enkäten ungefär tre hundra euro lägre än för barnfamiljer.

Finländarna säger att de har förberett sig på överraskande utgifter. I enkäten Vardagsgranskning sade 76 procent av de över tusen som svarade på enkäten att de åtminstone förberett sig en aning på överraskande utgifter.

- Inflationen i mars var 7,9 procent, vilket avser ökningen i priserna under det senaste året. Om inflationschocken blir långvarig, börjar prisökningen dock upprepa sig. Inflationen började tillta efter coronaåret 2020 och därefter har konsumentprisindexet hunnit stiga med 15 procent, säger Nummiaro.

- Livsmedelspriserna har i sin helhet redan stigit med 23 procent och boendet har blivit 21 procent dyrare. Lönerna har inte stigit i samma takt. Andelen hushåll vars inkomster är lägre än utgifterna har mer en fördubblats från normal nivå under förra decenniet. För många hushåll blir ekonomin kärv om man inte har besparingar som ger spelrum.

Enligt Finansbranschens nyaste undersökning Säästäminen ja luotonkäyttö Otsikko (finanssiala.fi) har finländarnas aktivitet att följa utgifterna sjunkit en aning trots att vardagsutgifterna har ökat för många. Enligt enkäten följer 61 procent av respondenterna sina utgifter regelbundet. Andelen är liten jämfört med de sju tidigare undersökningarna. Antalet av dem som följer sina utgifter stokastiskt har däremot ökat (5 procentenheter i undersökningen år 2021).

LokalTapiolas enkät gjordes av Kantar Public. Frågorna besvarades 6–16.1.2023 av sammanlagt 1 043 finländare som fyllt 18 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,1 procentenheter.