Vad ska man ta sig till om ladugården brinner ner trots bra riskhantering? Läs tips för mjölkgårdsföretagare

Lant- och skogsbruk20.1.2023

Sini Huuskonens föräldrars ladugård brann ner på sommaren 2021. Den chockerande händelsen gav Huuskonen ämnet till hennes lärdomsprov och resulterade i anvisningar om hur du ska gå till väga efter en brand.

Den synen glömmer Sini Huuskonen aldrig. En kväll i juni 2021 fick Huuskonen veta att ladugården brann på hennes föräldrars hemgård i Sukeva. Hon skyndade sig till gården där tjocka rökmoln steg upp ur byggnaden som var omringad av flera brandbilar.

Taket på ladugården hade rasat in och många djur hade dött.

– Det är hjärtskärande att se familjens hela livsarbete gå upp i rök. En näring som gett dig mat på bordet, säger Huuskonen som utexaminerades som agrolog på våren 2022.

När branden inträffade hade Huuskonen påbörjat den sista praktikperioden i sina studier. Hon hade redan valt ämnet för lärdomsprovet men beslöt sig för att byta ämne.

– Jag ville göra lättlästa anvisningar för mjölkgårdsföretagare om hur du ska gå till väga efter en brand samt klargöra vilken roll olika aktörer och specialister har. Antalet involverade myndigheter kan komma som en överraskning. När du är i chock behöver du all hjälp du kan få.

Ibland kändes lärdomsprovet tungt för Huuskonen då hon tänkte på natten ladugården brann.

– Å andra sidan var jag också mycket taggad eftersom ämnet berör mig personligen. Av egen erfarenhet kan jag säga att det underlättar om du vet saker och ting på förhand.

Ibland är elen den skyldiga, ibland förblir brandorsaken ett mysterium

I Finland sker det ladugårdsbränder varje år trots bra riskhantering. Bränderna kan vara små eller stora. Vid bränder i mjölkboskapsladugårdar byggda av trä är det vanligt att hela ladugården förstörs och alla djur dör.

Enligt Huuskonens lärdomsprov var antalet bränder i mjölkboskapsladugårdar på 2000-talet flest år 2010 då det förekom 86 bränder. År 2020 var antalet bränder 17.

Ofta är det elektriska anordningar som orsakar bränderna. Olika brandorsaker är bland annat hemgjorda elinstallationer, tillfälliga värmeaggregat samt gamla, dammiga och söndriga elektriska anordningar såsom söndriga eluttag, lampor och elmotorer. Ibland går det inte att reda ut brandorsaken. Så gick det även på Huuskonens gård.

– Ingen av oss tänkte på att något sådant skulle kunna hända. Allt på gården var tiptop, alla papper och elektriska anordningar hade granskats.

I äldre ladugårdar byggda av trä kan branden sprida sig så snabbt att det helt enkelt inte finns tid att börja med handbrandsläckningen eller begränsa branden.

Anvisningar som alla gårdar får använda

Sini Huuskonen gjorde sitt lärdomsprov på uppdrag av LokalTapiola Itä. Efter sin examen arbetade Huuskonen heltid på sin hemgård och sedan november 2022 har hon arbetat vid LokalTapiola Itä som försäkringsförmedlare för lant- och skogsbrukskunder. Anvisningarna kan delas ut vid gårdsbesök så att gårdarna är förberedda.

Lärdomsprovet omfattade inte en detaljerad utredning av försäkringsbolagets roll efter en brand eftersom syftet var att ge en helhetsbild av olika myndigheters och aktörers verksamhet vid en brand.

– Försäkringsbolagen bjuder ut olika försäkringshelheter till lantbruksföretagare. En ett intressant ämne för fortsatt undersökning kunde vara vilken betydelse försäkringsersättningarna har för bland annat företagsverksamheten.

Efter branden har Huuskonens familj drivit en hyrd ladugård.

– Om allt går väl, börjar arbetet med att bygga en ny ladugård i hembygden på våren, säger Huuskonen.

Sini Huuskonens sju tips om utredningsarbetet efter en ladugårdsbrand och framförhållning:

1.
I en akut situation ska du först kontakta nödcentralen. Det lönar sig att ladda ner appen 112 Suomi på telefonen. Det hjälper räddningsverket att komma snabbare till platsen. Ladda ner appen 112 Suomi här.
2.
Fundera i förhand på vem som ska vara ledare om olyckan är framme. Ledaren ser till att saker blir gjorda och att den hjälp som behövs kallas till platsen.
3.
Polisen gör en lagenlig undersökning av brandorsaken och kommer ofta först till platsen. Polisen dirigerar även trafiken.
4.
Räddningsverket kallar ofta en veterinär till platsen för att göra en snabb bedömning av läget, undersöka djur som överlevt och avliva lidande djur. Veterinären hjälper bland annat att hitta en tillfällig ladugård och nödinkvartering, att förstöra kadavren och med den fortsatta vården av djuren.
5.
Krishjälp finns att få. Bekanta dig på förhand med krishjälpen som finns i din kommun. Bekanta dig även med FRK:s tjänster och projektet Ta hand om bonden. Här kan du läsa om projektet Ta hand om bonden.
6.
En företagare som förlorat produktionsbyggnaden i en brand ska anmälan oöverstigligt hinder, det vill säga force majeure, till kommunens landsbygdstjänster. Anmälan sparas i tillsynssyfte och bifogas till behandlingen av betalningar av vissa lantbruksstöd och stödbeslut. Branden ska utan dröjsmål anmälas även till kommunens miljövårdsmyndighet.
7.
Grannarna, andra lantbrukare och släktingarna kan vara till stor hjälp vid en brand. Fundera på och ta på förhand reda på vem du kan be om hjälp i en nödsituation.

Bild: Sini Huuskonen

Här kan du läsa mer om försäkringar för lantbruksföretagare.

Aktuell

Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euro

Finländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.

Hälsa28.11.2024Två av fem är oroliga för sitt eller en närståendes drogbruk – ”ett svårt ämne på arbetsplatserna”

Hälften av dem som utsatts för drogproblem säger att användningen av rusmedel ibland har påverkat orken i arbetet eller i vardagslivet. Enligt LokalTapiolas iakttagelser tas problemen oftast upp för sent på arbetsplatserna. Ju tidigare en person får hjälp, desto bättre är möjligheterna att återhämta sig, säger specialisten.

Arbetsliv26.11.2024Undersökning: Belöningarna till personalen får ett dåligt vitsord av finländarna

En tredjedel av finländarna anser att belöningarna till personalen är orättvisa. Finländarna är mest nöjda med arbetsmiljön och minst nöjda med ekonomiska belöningar. Alla åldersgrupper vill ha personligare resultatlön men främst generation Z.

Se fler aktuella ärenden