Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Ekonomi17.12.2022

Prishöjningarna äter upp finländarnas julbudgeter - den genomsnittliga julbudgeten är till och med lägre än under coronajulen

Var tredje finländare uppskattar att hen kommer att använda mindre pengar för julen än tidigare år. Den allmänna ökningen i priserna har stramat åt ekonomin för många hushåll och i år används 60 euro mindre för julen än i fjol. LokalTapiolas ekonom Hannu Nummiaro uppskattar att det ekonomiska välståndet kommer att minska med 17 procent jämfört med julen i fjol.

Julen är för finländarna en av årets viktigaste festligheter och man vill också satsa ekonomiskt på den.  I många hushåll är situationen dock en annan denna jul.  Finländarna försöker fira jul med en allt lägre budget.  På grund av de kraftigt ökade konsumentpriserna är det kärva tider för många hushåll och det finns inte lika mycket pengar att användas för julfirandet som tidigare.

Enligt enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt uppskattar cirka var tredje av dem som svarat på enkäten att deras julbudget kommer att minska åtminstone i någon mån denna jul. Det är cirka tio procentenheter fler som uppskattar att deras julbudget kommer att minska jämfört med enkäten i fjol.  Här kan du läsa mer om resultaten i fjolårets enkät.

De med mindre budget är till och med fler än under coronajulen 2020.
För merparten dvs. för cirka hälften kommer budgeten att vara samma och cirka nio procent uppskattar att deras budget kommer att öka åtminstone en aning.

- Oron över ekonomin kommer tydligt fram i enkäten eftersom 34 procent av dem som svarade på enkäten berättar att deras julbudget kommer att minska.  En minskning av julbudgeten hör dock för en del av hushållen till en normal årlig variation, till exempel beroende på stora anskaffningar eller resor som infaller just under julen, men jämfört med julen under coronaåret 2020 är det nästan dubbelt fler hushåll som kommer att skära ner sin budget. Det är ett tydligt bevis på att den nuvarande inflationen skär ner julens välstånd betydligt mera än permitteringarna för några år sedan, säger LokalTapiolas ekonom Hannu Nummiaro.

Den minsta genomsnittliga julbudgeten på fyra år

Hushållens ekonomiska svårigheter syns också i uppskattningar om penningbeloppen som används för julen.  Finländarna tror att de i genomsnitt ska använda 455 euro för julen.  Det är 60 euro mindre än under förra julen.

Julbudgeten för det pågående året är till och med lägre än under de värsta coronarestriktionerna år 2019, då finländarna uppskattade att de skulle använda cirka tio euro mera till julen än i år. Uppskattningarna om användningen av pengar under julen var även år 2020 högre än i år.

- Julbudgeten är för alla hushåll i genomsnitt 455 euro, för hushåll utan barn 420 euro och för barnfamiljer 600 euro.  Barnfamiljerna är de som har varit tvungna att pruta mest på sina budgeter.  De har i år reserverat hundra euro mindre för julen än i fjol. Hushåll utan barn skär ner sin budget med fyrtiofem euro.  För alla hushåll tillsammans är julbudgeten sextio euro lägre, säger Nummiaro.

- Det ekonomiska välståndet under julen minskar i år på två sätt, men båda sätten kan anses bero på inflationen.  För det första minskar de genomsnittliga julbudgeterna.  Energikrisen, de högre räntorna för skuldsatta och det ökade priset på vardagsmatvarukorgen äter ordentligt upp köpkraften och då lämnar det mindre över att använda under jultiden.  För det andra har priserna stigit för de produkter som vanligtvis skaffas till julklappssäcken, t.ex. hårda paket såsom spel och leksaker är sex procent och mobiler 12 procent dyrare och av de mjuka paketen har priserna på kläder ökat med två procent och på hemtextilier med åtta procent.  Det ekonomiska välståndet uppskattas som helhet sjunka med 17 procent jämfört med året innan, av vilket 11 procentenheter kommer från den genomsnittliga nedskärningen av julbudgeten enligt enkäten och resten från den genomsnittliga julklappssäcken som ätits upp av inflationen.

LokalTapiolas enkät gjordes av Kantar Public. Frågorna besvarades 7–13.10.2022 av sammanlagt 1 020 finländare som fyllt 18 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,1 procentenheter.