Kommer det kommande året att innebära en snabb uppgång för aktier eller blir det en kamp som tyngs av räntebördan?

Företagens resultatperiod under senare hälften av 2023 har varit bättre än väntat i Europa och USA. Bankernas resultat har stigit till följd av de stigande räntorna, och kreditförlusterna har åtminstone inte ökat ännu. Resultaten från teknologiföretag och konsumentkänsliga företag som Microsoft har också utvecklats positivt.

Fastighetsbolag, råvaruproducenter och energisektorn har i sin tur utvecklats svagt och resultaten har följt världsmarknadspriserna med fördröjning. Mer generellt har svagheten gällande resultaten varit att de har åstadkommits genom kostnadsbesparingar där svångremmen har dragits åt på grund av den svaga efterfrågan.

I Europa har börsbolagens resultatutveckling varit svagare än i USA. I Europa har resultatet för tredje kvartalet minskat med cirka 14 procent jämfört med föregående år, men i USA har resultatet ökat med två procent.

Det svaga resultatet i Europa kan till stor del förklaras av koncentrationen av affärsverksamhet i ekonomiskt känsliga industrier. I Finland syns detta bland annat inom massaindustrin och maskinverkstäderna. Utöver sektorfokuseringen är Europas egen ekonomi svagare än USA:s, men även viktig export till exempelvis till Kina går trögt.

Tidigare ansågs styrkan hos amerikanska företag stereotypt vara deras försäljningsexpertis, men nu är också deras produkter ledande inom många branscher. Ur ett europeiskt perspektiv är det något avundsvärt hur amerikanerna delvis även inom mekaniska verkstäder, har kunnat utforma den cykliska utrustningsförsäljningen mot ett stabilare ersättningsflöde med högre marginaler, såsom underhåll och service.

De nuvarande resultaten ligger inte på bottennivå när det gäller efterfrågan eller lönsamhet, utan på ganska goda nivåer. Å andra sidan är traditionell överhettning nästan obefintlig i någon sektor, så exempelvis industrin lär sannolikt tolerera en liten ekonomisk svaghet utan större svårigheter.

Industrins orderböcker är något svaga för nästa år, så fortsatta ekonomiska åtstramningar förefaller möjliga. Under 2024, liksom tidigare år, förväntas resultaten i Europa och USA öka med 7–11% jämfört med föregående år. Detta är optimistiskt när utgångsläget är bra och det finns många belastningar på ekonomin.

Det råder viss avtrubbning kring geopolitiska och övriga kriser, men osäkerheten främjar inte företagens investeringsvilja. Regeringarna försöker också kontrollera sina utgifter, dock ej vad gäller försvaret. Positiva faktorer för industrins efterfrågan är i viss mån en miljövänligare produktion och dess decentralisering, vilket skapar nya verksamhetsbehov.

Efter coronapandemin har särskilt efterfrågan på tjänster stimulerats av konsumenternas önskemål och besparingar samt offentliga stöd. Privatpersoners besparingar har hittills snabbt minskat från bankkontona. Pengarna har dock inte bara gått till konsumtion, utan har överförts i jakt på bättre avkastning, till exempel till räntefonder eller för att betala tillbaka bolån i snabbare takt.

I många länder påverkar räntorna konsumenternas plånböcker långsammare än i Finland på grund av de långa referensräntorna för bostadslån. Också för företagen kommer effekterna av de stigande räntorna delvis med en kraftig fördröjning, eftersom företagen endast förnyar en del av sin finansiering årligen och överväger framtida investeringar. Börsbolagens skuldsättning är i huvudsak måttlig, vilket innebär att räntekostnadernas direkta inverkan på resultatet sannolikt förblir lindrig. Räntekostnadernas inverkan på efterfrågan och företagens investeringar är större. Fastighetsbranschen känner ganska snabbt av pressen från alla håll, vilket också har varit fallet i Finland.

Räntekostnaderna är en konkret börda, även om konsumenternas (och företagens) beslutsfattande delvis styrs av psykologi. Den viktigaste frågan, särskilt för konsumentsektorn, är sysselsättningen, vars upprätthållande åtminstone stöds av företagens starka balansräkningar och goda lönsamhet.

Generellt sett har slutet på centralbankernas räntehöjningar följts av en bra tid för aktier. Uppsvinget för aktierna kan innebära att vi behöver kämpa lite med bördan, eftersom vi bara har sett en del av effekten av högre räntor.

Heikki Urpelainen

portföljförvaltare

LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab

Den här artikeln har utarbetats av LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab och baserar sig på LokalTapiola Kapitalförvaltnings syn på ekonomin och placeringsmarknaden. Uppskattningarna, uppgifterna och åsikterna i denna artikel baserar sig på LokalTapiola Kapitalförvaltnings egna beräkningar eller källor, som LokalTapiola Kapitalförvaltning anser vara riktiga och tillförlitliga. Denna artikel bör inte ensam användas som grund för placeringsbeslut och informationen i den är inte avsedd som en uppmaning till handel med placeringsprodukter eller tjänster.