För överraskande många finländare skulle ekonomin rasa om inkomsterna sjönk med hundra euro - ekonomen är orolig över budgeteringsförmågan

24.10.2018 - Talous

LähiTapiola LokalTapiola

Nästan var tredje finländare skulle få problem med sin ekonomi om deras inkomster skulle sjunka med mer än hundra euro. LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro ger sju enkla tips om budgetering.

Förvånansvärt många finländare har en stram ekonomi. I LokalTapiolas undersökning Vardagsgranskning meddelade nästan var tredje av de över tusen, som svarade på enkäten, att deras månadsinkomster bara skulle kunna sjunka med 100 euro eller mindre utan att det skulle bli problem.

Redan en liten inkomstminskning skulle vara problematisk för de personer som tjänar under 20 000 euro per år. Även hushållen med en årsinkomst på 35 000 - 50 000 euro har det förvånansvärt stramt. Av medelinkomsttagarna berättade var fjärde att de inte skulle klara av en inkomstminskning på över 100 euro.

Enligt LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro ser hushållens budgetar inte ut att tåla överraskningar. Det är inte enbart ett problem för låginkomsttagare utan även andra tycks lida av detta. Iakttagelserna på basis av enkäten motsvarar den senaste tidens nyheter om hushållens skuldsättning och negativa sparkvot.

- Det är inte folkets placeringskunskaper som oroar utan mera deras budgeteringsförmåga. Under högkonjunkturen ökar förtroendet för framtiden och då frestas man att redan i dag konsumera en del av morgondagens inkomster. Men ekonomin kan också vända otippat. Det lönar sig att budgetera den egna ekonomin stabilare än nationalekonomin, säger Nummiaro.

När inkomsterna ökar, ökar den ekonomiska toleransen vad gäller små inkomstminskningar. För hushåll som tjänar över 85 000 per år, uppnås den ekonomiska smärtgränsen först då nettoinkomsterna per månad sjunker med 700 euro. Bara åtta procent av höginkomsttagarna meddelade att de inte skulle klara av en inkomstminskning på över hundra euro.

Också familjesituationen har en betydande inverkan på den ekonomiska toleransen. Redan en liten inkomstminskning leder lättare till problem för ensamboende, när smärtgränsen för de som lever i ett parförhållande eller i en barnfamilj går vid en inkomstminskning på högst 400 euro.

Det går att pruta på nöjesutgifter

Finländarna anser att vardagslyxen är det första man prutar på om inkomsterna skulle minska.
Enligt Vardagsgranskningen skulle man i första hand vara beredd att pruta på att äta på restaurang, om inkomsterna skulle minska från den nuvarande nivån.

Även om finländarna använder många olika streamingtjänster såsom Spotify eller Netflix skulle man fort skära ned på dessa tjänster. Nästan hälften skulle vara beredda att skära ned på underhållningstjänster. Och nästan lika många var beredda att skära ned på resandet eller betal-tv-kanalerna.

Däremot skulle bara ett fåtal vara beredda att skära ned på utgifterna som ansluter sig till boendet. Få skulle också skära ned på andra utgifter som medför säkerhetskänsla, såsom på försäkringar. De som svarade på enkäten anser också att det skulle vara svårt att skära ned på utgifterna för barnens hobbyer eller på utgifterna för att hjälpa barnen eller barnbarnen eller andra närstående.

LokalTapiolas undersökning Vardagsgranskning verkställdes av TNS Kantar i augusti-september. Enkäten besvarades av 1 052 finländare i åldrarna 15-74 år. Felmarginalen för undersökningsresultaten är +/- 3,1 procentenheter.

Sju tips om budgetering

LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro ger sju enkla råd för budgeteringen av den egna ekonomin.

  1. Bokföring. Budgeteringen inleds genom att man samlar ihop alla väsentliga uppgifter. Inkomster, utgifter, tillgångar och skulder i anslutning till den egna ekonomin. Det viktigaste är att ha exakt kännedom om den egna ekonomin, det är svårt att hantera något som är diffust. En konsument som känner till gränserna för sin ekonomi kan bättre överväga nyttan och kostnaderna för impulsköp.
  2. Över lönedagen. Förberedandet förutsätter att man beaktar de få, men regelbundna utgifterna. Om man lever ur hand i mun har man inte råd att låta reparera kylskåpet när det behövs. Och semesterkassan sparas inte ihop av sig själv. Som bäst sträcker sig horisonten till pensionsåldern och då minskar inkomsterna från det man varit van vid.
  3. Stresstesta. Livet överraskar oss alla ibland. Till exempel sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa eller räntehöjningar kan ändra penningflöden och -tillgångarna för den egna ekonomin. Stresstesta budgeten. Du kan förbereda dig på små överraskningar genom att spara och på stora genom att försäkra.
  4. Verkliga behov. Vad prutar du på om du måste? Ordna utgifterna enligt hur nödvändiga de är. Den nuvarande vardagslyxen kan äta upp framtida grundbehov. Ignorera inte svåra ämnen, till exempel drog- eller spelberoende har raserat ekonomin för alltför många.
  5. Låna inte av morgondagen. Under högkonjunktur ökar förtroendet för framtiden och då frestas man att redan i dag konsumera en del av morgondagens utlovade inkomster. Ekonomin kan vända otippat. Vid svagare sysselsättning kan det bli mycket svårt att spara. Med hjälp av en budget lägger du band på en medcyklisk ekonomi.
  6. Undvik skuldspiral. Skulderna påverkar utgifterna genom räntor och amorteringar. Budgetera alltid för amorteringar och förbered dig också på en 2 procent högre räntenivå. Att finansiera snabblån med nya korta och dyra lån stjälper till sist hela budgeten. Genom att amortera bostadslånet, samlar du nettoförmögenhet för pensionsåldern.
  7. Förstå sparande. När inkomsterna i budgeten överstiger utgifterna, så sparar du! Det är bra att ha två tre månaders nettolön som buffert för dåliga tider. Möjligheterna att spara varierar enligt livsfaser och ibland tas besparingarna hem för att ge livstrygghet. Kontosparande innebär en säker köpkraftsförlust, så överväg regelbundet fondsparande.

Trygga det viktigaste men glöm inte en: Dig själv

Är någon beroende av din inkomst? Har du någon gång tänkt, hur dina närmaste skulle klara sig ekonomiskt, om något skulle hända dig?

Läs mer