Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Ekonomi9.7.2024

Skulle du klara av en oväntad utgift på hundra euro? Var tionde finländare skulle få problem

Allt fler finländare lever utan att ha en behövlig ekonomisk buffert. Samtidigt säger många att de skulle klara av en oväntad utgift på tusentals euro. Ekonom Hannu Nummiaro berättar på vilket sätt det lönar sig att bygga upp ekonomisk buffert.

Mannen reparerar tvättmaskinen.

En oväntad utgift på över hundra euro skulle orsaka problem för var tionde finländare. Det framgår ur LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning, i vilken finländarna ombads berätta en hur stor oväntad extra utgift utöver de månatliga utgifterna som skulle orsaka problem för dem. Andelen är tre procentenheter högre än i januari 2023 (11 % av de svarande i april–maj 2024, 8 % av de svarande i januari 2023, de som inte hade ett svar exkluderade). Båda enkäterna gjordes av undersökningsföretaget Verian. *

– Fler än var tionde finländare i åldrarna 25–50 har en anteckning om betalningsstörning. Det är alltså inte så konstigt att samma grupp i den här enkäten säger att de får problem redan vid små oväntade utgifter. Finländarna verkar i genomsnitt ha klarat av de stigande kostnaderna väl men nedskärningar i den sociala tryggheten och den ökade arbetslösheten är till harm för många, säger ekonom Hannu Nummiaro om resultaten från enkäten.

Allt fler finländare lever alltså utan en behövlig ekonomisk buffert trots att finländarnas reservkassor verkar ha ökat i genomsnitt. Enligt den nya enkäten skulle genomsnittsfinländaren klara av en oväntad utgift på över 1 630 euro utan problem. I januari 2023 var summan 1 470 euro, vilket betyder en ökning på cirka 11 procent.

– Löntagarna håller på att få tillbaka köpkraften, vilket gör det lättare att spara. Möjligheterna att spara varierar dock beroende på livssituationen och därmed det lönar sig att bygga upp en ekonomisk buffert för sämre tider genast när den personliga ekonomin tillåter det, råder ekonomen.

Hur stor oväntad extra utgift utöver de månatliga utgifterna skulle orsaka ekonomiska problem?

Stapeldiagram över resultaten från LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning.
n=1 053 (2024), n=1 043 (2023)

Den största ökningen har skett i andelen svaranden som inte skulle ha problem ens med en oväntad utgift på över 5 000 euro (18 % av de svarande i april–maj 2024, 13 % av de svarande i januari 2023, de som inte hade ett svar exkluderade). Hushållen som tjänar mindre än 20 000 euro per år, det vill säga den minsta inkomstkategorin i enkäten, sade att de klarar av en oväntad utgift på i genomsnitt över 780 euro utan problem. I januari 2023 var summan 630 euro, vilket innebär att ”smärtgränsen” har ökat även för låginkomsttagarna.

Utgiftsreserv, inkomstreserv, pensionsreserv – ekonomens tre buffertar

Enligt Nummiaro lönar det sig att spara en summa som motsvarar minst cirka två månaders nettolön. Statistikcentralen uppskattar att finländarnas medianlön var cirka 3 200 euro i avril. Enligt Veronmaksajain keskusliitto återstår 2 470 euro efter skatt. I förhållande till det här borde du alltså ha lagt undan cirka 4 900 euro.

– Om utgifterna är små, till exempel om det inte finns en bil i hushållet eller om du inte har stora renoveringar inplanerade, kan ett mindre belopp räcka. Storleken på bufferten är alltid individuell, säger ekonomen.

Hur lönar det sig då att bygga upp en reservkassa? Nummiaro talar om tre buffertar: först sparar du till en utgiftsreserv, sedan till en inkomstreserv och slutligen till en pensionsreserv. Lättast är det att få ihop den minsta bufferten, det vill säga utgiftsreserven för engångsutgifter. Att spara ihop till utgiftsreserven kan sporra en regelbunden sparare att försöka nå följande buffertfaser.

– Utgiftsreserven används för oväntade utgifter i vardagen, till exempel om tvättmaskinen går sönder. För sådana situationer kan du ha undanlagt från tusen till tvåtusen euro beroende på din situation. Du kan till exempel överföra pengarna till ett separat sparkonto eller investera dem i en räntefond varvid tröskeln att använda dem i förtid blir lite högre.

Den traditionella bufferten är den andra av Nummiaros faser: en inkomstreserv som motsvarar nettolönen under två till tre månader. Inkomstreserven används om inkomsterna sinar på grund av till exempel arbetslöshet eller arbetsoförmåga.

– Det kan ta flera år före du behöver använda inkomstreserven och därmed lönar det sig att se till att köpkraften bibehålls. Å andra sidan kan det hända att du behöver inkomstreserven redan nästa vecka. Det lönar sig alltså att ha en måttlig risknivå på investeringarna eftersom det kanske inte finns tid att korrigera förlusten vid ett eventuellt kursfall som sker vid en dålig tidpunkt.

När utgifts- och inkomstreserverna är i skick rekommenderar Nummiaro att du sparar för pensionsdagarna.

– De som är födda på 1940-talet fick i genomsnitt 6,6 procent real avkastning på sina pensionsavgifter. Dagens ungdomar måste nöja sig med 1,8 procent. Det lönar sig alltså att spara för pensionsdagarna vid mån av möjlighet. Det gynnar inte endast pensionären utan hela samhället, säger ekonomen.

*) LokalTapiolas enkäter Vardagsgranskning

LokalTapiolas enkäter Vardagsgranskning besvarades av 1 053 personer 26.4–2.5.2024 och av 1 043 personer 6–16.1.2023. Enkäterna gjordes av undersökningsbolaget Verian (tidigare Kantar Public).

De svarande representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (exklusive de som bor i landskapet Åland). Intervjuerna samlades in i Kantar Forum (2024) och i Gallup Forum (2023). Felmarginalen för undersökningsresultaten är cirka +3,1 procentenheter i båda enkäterna.

Aktuell

Se fler aktuella ärenden