Långa sjukfrånvaron minskade med en femtedel – så här lyckades det
Man har lyckats minska långa frånvaron från jobbet och pensioneringar till följd av arbetsolycksfall betydligt under de senaste åren, framgår av LokalTapiolas skadeuppföljning av arbetsolycksfall och yrkessjukdomar.
Långa sjukfrånvaron belastar vårt samhälle mycket. En långvarig sjukledighet är främst tung för personen själv men också ett stort och dyrt bekymmer för företagare, offentliga organisationer och till exempel läroanstalter. För arbetsgivaren kostar en dags sjukfrånvaro i genomsnitt 370 euro.
Långa sjukfrånvaron orsakas bland annat av muskel-och senbristningar, olika smärtsyndrom, svåra multitrauma och skador som kräver operativ vård.
– Av vår långvariga skadeuppföljning framgår att man till följd av just sådana här skador och sjukdomar har lyckats minska långa sjukfrånvaron betydligt under de senaste åren.
Andelen inkomstförluster under längre tid än ett halvt år har under fem år sjunkit med 20 procent*, berättar LokalTapiolas ersättningschef Janne Ruotsalainen.
Årligen anmäls i genomsnitt 55 000–60 000 nya skador till LokalTapiola. Talet innehåller insjuknande i en yrkessjukdom, olycksfall i arbete och under arbetsfärd samt till exempel i läroanstalter men också olycksfall som inträffat på fritiden.
– På motsvarande sätt har olycksfallspensioner på över två månader sjunkit ännu mera, 27 procent under perioden 2017–2021**.
LokalTapiola är Finlands största försäkrare av arbetsolycksfall, så bolaget har mycket data och kunnande om olycksfall.
– Vi har gjort och gör konstant utvecklingsarbete med våra hälsovårdspartner för att LokalTapiolas olycksfallsförsäkringskunder ska ha snabb tillgång till en högklassig vård. Också arbetsgivarna och företagshälsovården har en betydande roll när det gäller att förkorta perioder av arbetsoförmåga till följd av arbetsolycksfall, säger Ruotsalainen.
– En effektiv identifiering, vård och rehabilitering av allvarliga skador är främst viktig för att lindra det personliga lidandet. Samtidigt är en återgång till arbetslivet i rätt tid till fördel för hela samhället, berättar LokalTapiolas medicinska direktör, docent Ari Kaukiainen.
En effektiv verksamhetsmodell försnabbar diagnostiseringen av en olycksfallsskada
Enligt specialister är just dessa effektiva processer mellan arbetsplatser, företagshälsovård och försäkringsbolag en central orsak till att man lyckats minska långa frånvaron från jobbet.
– I LokalTapiola kan vi identifiera ett arbetsolycksfall som sannolikt är allvarligare än i genomsnitt. Identifieringen görs på basis av skadebeskrivningen och uppgifterna i läkarutlåtandena, förklarar Ruotsalainen.
LokalTapiola utreder snabbt ersättning av en allvarlig skada och när ersättningen har utretts, ger försäkringsbolagets ersättningsrådgivare hälsopartnern en omfattande betalningsförbindelse för vård och undersökning av olycksfallsskadan.
– Denna verksamhetsmodell försnabbar diagnostiseringen av olycksfallsskador, förkortar perioden av arbetsoförmåga och förbättrar kundupplevelsen, berättar Ruotsalainen.
– Våra handläggningstider är mycket korta vilket främjar framskridandet av vård- och rehabiliteringsprocesserna och syns också som minskade operationsfrekvenser, räknar Kaukiainen upp. Han påminner oss om att sjukfrånvaron naturligtvis också påverkas av den allmänna utvecklingen i hälsotillståndet för befolkningen i arbetsför ålder.
Yrkesinriktad rehabilitering och partiell återgång till arbete
Yrkesinriktad rehabilitering är en väg tillbaka till arbetslivet efter en långvarig frånvaro. LokalTapiolas försäkringsdata om arbetsolycksfall och yrkessjukdomar bekräftar att människorna nuförtiden återgår snabbare till arbetslivet.
– Mängderna yrkesinriktad rehabilitering har minskat och började sjunka speciellt efter år 2020. Antalet nya uppdrag var år 2020 ännu över 100 medan antalet år 2023 var 65, berättar rehabiliteringsspecialist Tarja Mäki från LokalTapiola.
Det minskade antalet förklaras också här av det nära samarbetet med hälsovårdspartners.
– Vi kan snabbt koordinera var kunden ska vårdas. Vid behov hänvisas kunden tidigt till en specialistläkare. Också framgångsprocenterna för yrkesinriktad rehabilitering är goda, berättar Mäki.
Det talas också mycket om tidigare återgång till arbetet och detta främjas runtom i Finland.
– Partiell återgång till arbete planeras tillsammans med företagshälsovården och chefen. Syftet är att stöda bibehållandet av krafter och arbetsförmåga samt att förebygga lappsjuka. Enligt undersökningar sjunker motivationen att återgå till arbete redan efter några månaders sjukfrånvaro. Många arbeten kan till all lycka omformas, om personens arbetsförmåga är försvagad efter ett olycksfall eller om skadan förhindrar återgång till samma arbetsuppgift.
Genom dessa medel kan långa frånvaron från arbete minskas:
1. Verkningsfulla vårdkedjor och effektiva processer mellan arbetsplatsen, hälsovårdspartnern och försäkringsbolaget. Gemensamt utvecklingsarbete kräver yrkesskicklighet, långsiktighet och planenlighet.
2. Bolagsspecifik bedömning av situationen. Det är viktigt att kunna identifiera personer som behöver särskilt stöd och uppföljning.
3. Case managering beaktar patientens helhetssituation. Case manager -modellen baserar sig på att en hälsovårdsspecialist bekantar sig med patientens vårdhelhet och tillsammans med patienten går specialisten igenom vårdbehovet och beaktar patientens helhetssituation.
4. Uppföljning och analys av mängden av och orsakerna till sjukfrånvaro. När mängderna och orsakerna följs upp systematiskt kan man identifiera eventuella problem och ingripa i dem.
5. Talar om återgång till arbete och möjligheter. Utöver att man till exempel talar om smärtvård är det också viktigt att man redan i ett tidigt skede och systematiskt pratar med personen om tillfrisknande, återgång till arbete och framtida möjligheter.
6. Att forma om arbetet för att motsvara arbetsförmågan. Medel för att omforma arbetet är bland annat arbetstidsarrangemang, lösningar som gäller organisering av arbete, ändringar i arbetsmiljö, tekniska lösningar och hjälpmedel, hjälp i arbetet och lösningar för arbetsfärder.
* Andel inkomstförluster på över ett halvt år har sjunkit med 20 procent under perioden 2017–2021 och med 23 procent under perioden 2018–2022.
** över 30 procent under perioden 2018–2022.