Enkät: Många sparar farligt på stugreparationer - att skjuta upp en reparation kan straffa sig

Var femte (19 %) har varit tvungen att spara mera än tidigare på kostnaderna för stugan eller fritidsbostaden under de två senaste åren, framgår av enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt. Enkäten genomfördes av undersökningsföretaget Verian*.

Merparten av de som har varit tvungna att spara säger att de har sparat på reparationer eller renoveringar: Nästan hälften (48 procent) berättade att de har skjutit upp eller lämnat ett nödvändigt reparationsarbete ogjort och 43 procent har skjutit upp eller lämnat en icke-nödvändig renovering ogjord. Därtill berättade 35 procent att de själv har gjort reparationen eller renoveringen i stället för att betala för en utomstående yrkesman för arbetet.

– Man ska inte dröja med reparationsarbetena eftersom en ogjord eller framskjuten reparation kan orsaka dolda följdskador. Åtminstone ska man absolut inte skjuta på en reparation av tak- eller rörskador. Reparationskostnaderna kan bli höga, om till exempel ett litet läckage orsakar stora fuktskador. Från försäkringen ersätts nödvändigtvis inte heller skada till exempel om taket läcker på grund av ålder utan någon extern orsak såsom på grund av ett bräckage till följd av att ett träd fallit på taket i stormen, säger LokalTapiolas utvecklingschef för hemförsäkring Timo Ekholm.

En tredjedel (33 procent) berättade att de har sparat på resekostnader genom att besöka stugan eller fritidsbostaden mer sällan än tidigare. 13 procent berättade att de har skjutit på eller lämnat ogjort ett förebyggande servicearbete såsom sotning. Eldstäderna i en fritidsbostad ska enligt lagen sotas minst med tre års mellanrum.

Att förebygga är i princip alltid förmånligare än att reparera skador, säger utvecklingschef Jussi Riikonen som svarar för förebyggande tjänster.

– När det gäller sotningspriser talas det i regel om några tiotals euron men om det samlas sot i skorstenens rökkanaler och detta orsakar en brand, kan kostnaderna lätt bli flera tusen euro, inte att tala om att branden kan orsaka en farlig situation för själva stugägaren. Sotaren kan också i tid upptäcka till exempel en spricka i skorstenen.

Det är speciellt aktuellt med uppvärmningen av eldstäderna i stugorna denna vecka när många finländare reser till stugan för att fira midsommar. Enligt LokalTapiolas skadeuppgifter om hemförsäkring skonades man inte från brandskador förra midsommaren heller.

Om man inleder stugsäsongen först på midsommaren och eldstaden i till exempel bastun har varit oanvänd länge, lönar det sig att börja elda försiktigt och se till att skorstenen börjar dra, säger Riikonen.

– En risk som lätt glöms i midsommarvimlet är hanteringen av aska. Terrassen kan till exempel börja brinna om askan slängts ut på terrassen i en påse eller pappkartong och askan börjar glöda. Det förnuftigaste stället att placera askan är ett metallkärl med lock.

Skador på eldstäder för badtunnor eller eld som kommit lös i dessa beror ofta på att man i misstag har värmt upp en badtunna som är tom.

– Man har till exempel börjat fylla badtunnan, tänt eld i eldstaden och sedan gått och äta och under tiden har badtunnan tömts av en eller annan orsak. Även om midsommarvimlet lockar, lönar det sig att inte ha bråttom när man värmer upp en badtunna och att i lugn och ro kontrollera att badtunnan fylls utan problem och att den inte läcker före man börjar elda i kaminen.

* Enkäten som verkställdes av Verian besvarades av 1 053 personer under perioden 26.4–2.5.2024. Om att spara på stugkostnader frågades av 508 personer som ensam eller tillsammans äger en stuga eller en fritidsbostad eller som har tillgång till en sådan. Av dessa hade 92 personer varit tvungna att under de två senaste åren spara på kostnader för stugan eller fritidsbostaden mera än tidigare. Felmarginalen för resultaten är cirka + 3,1 procentenheter.