Ekonomi15.12.2023Efter coronapandemin var finländarna mera förmögna än någonsin – då började en tvåårig nedgångsperiodVärdet på hushållens förmögenhet fortsatte att minska under årets tredje kvartal. De som bor i egnahemshus i huvudstadsregionen förlorade mest.

Nedgången i finländarnas förmögenhet har fortgått i nästan två år, visar LokalTapiolas nyligen uppdaterade förmögenhetsindex.Indexet som utarbetats av ekonom Hannu Nummiaro beskriver värdeutvecklingen för finländarnas bostäder, insättningar, fonder och börsaktier sedan 2016. Enligt indexet uppnådde hushållens förmögenhet sin toppavkastning i slutet av 2021, då värdet på olika tillgångsslag i genomsnitt hade ökat med 18 600 euro sedan 2016. Sedan dess har det gått brant nedåt. Den senaste uppdateringen av förmögenhetsindexet visar att mer än hälften av den värdeökning som uppnåtts efter 2016 nu är borta.– Avkastningen på hushållens förmögenhet steg under sju kvartal i rad efter coronabotten varefter finländarna var mera förmögna än någonsin. De feta tiderna har följts av sju magra kvartal, varefter avkastningen på förmögenheten nu bara är 6 200 euro per hushåll på plus. För närvarande verkar det som att det innevarande kvartalet kommer att bli det åttonde magra kvartalet, eftersom nedgången i bostadspriserna syns i indexet med en liten fördröjning, säger Nummiaro.Den senaste uppdateringen av förmögenhetsindexet innehåller uppgifter om värdeutvecklingen för hushållens förmögenhet fram till slutet av september och det beaktar även de uppdaterade siffrorna för fastighetspriserna i slutet av november.Penningvärdet har bara bibehållits i aktier, fonder och insättningarPå hela landets nivå skedde den största nedgången i de aktier finländarna äger, vars värde sjönk med 2,9 procent jämfört med föregående kvartal. Nummiaro vill påminna oss om att finansieringstillgångar, dvs. aktier, fonder och insättningar trots detta är de enda tillgångsposterna där pengarnas köpkraft har bibehållits i indexet.– Finansieringstillgångarna har bibehållit sitt realvärde under en granskningsperiod på sju år, dvs. avkastningen på aktier och fonder har motsvarat prishöjningarna. Däremot är priserna på bostäder på minus i hela landet – också nominellt.Regionalt sett stod egnahemshusen i södra Finland för den dyraste notan, där egnahemshusens värde sjönk med 3,2 procent jämfört med föregående kvartal. I huvudstadsregionen var nedgången ännu större: -4,1 procent. Skillnaderna inom bostadsförmögenheten minskade mellan huvudstadsregionen och övriga Finland.– Värdet på bostäder i huvudstadsregionen mätt i euro har minskat ännu tydligare än i procentbelopp, eftersom bostäderna i genomsnitt är dyrare än i resten av landet. Överavkastningen på bostäder i huvudstadsregionen jämfört med övriga Finland har för första gången under detta index vänt nedåt, dvs. förmögenhetsskillnaden minskade.Skillnaderna inom Finland är ändå stora. I jämförelse på årsnivå har hushållens förmögenhet minskat mest i östra Finland, där värdet på bostäder och finansieringstillgångar har sjunkit med totalt 8,2 procent. I toppen ligger norra Finland, där avkastningen på förmögenheten bara är 1,9 procent på minus jämfört med föregående året.Fortsätter nedgångsperioden?Mer än 60 procent av hushållens förmögenhet är bunden i bostäderna enligt statistikcentralen. Lägre räntor utlovar lättnader för bostadsmarknaden och experterna har förväntningar om att prisnedgången på bostadsmarknaden kommer att sluta under nästa år. Samtidigt skulle även hushållens förmögenhet igen vända uppåt.– Bostadspriserna håller på att hitta hård mark under fötterna varifrån de sedan igen kan börja klättra uppåt. Priserna har hittills fortsatt att sjunka, men det finns tecken på en stabilisering i antalet affärer och försäljningstider. Det har färdigställts rekordmånga nya bostäder, som tillsvidare håller prisnivån förmånlig. När byggandet avtar kan även utbudet bli omkastat inom ett par år, tror Nummiaro.Avkastningsindexet för förmögenheten för LokalTapiolas hushåll

• Avkastningsindexet för hushållens förmögenhet som presenteras i rapporten följer värdeförändringarnas inverkan på hushållens förmögenhet. Indexet innehåller inte inverkan av sparande, investeringstransaktioner eller bostadsbyggande på förmögenhetsbeloppet. Indexet innehåller inte hushållens skulder.
• Indexet består av hushållens egna bostäder, insättningar, fonder och börsaktier. Vikterna för dessa fyra förmögenhetsposter har fastställts på basis av Statistikcentralens undersökning Hushållens förmögenhet 2016. Indexet baserar sig på marknadsvärde.
• För bostäder beaktas endast prisavkastningen, eftersom den del som motsvarar hyresavkastningen konsumeras genom själva boendet. Avkastningen på insättningar beräknas utifrån Finlands Banks statistik för inlåningsränta. Avkastningen på aktieinvesteringar beräknas utifrån totalavkastningsindexen. I den uppskattade avkastningen på fonder används fondstatistiken från Finlands Bank.

Aktuell

Livstrygghet17.3.2025”Var femte person drabbas av en allvarlig sjukdom under sitt arbetsliv” – försäljningen av försäkringsskydd ökar med tiotals procent per årNedskärningarna av sjukdagpenningen och utmaningarna inom den offentliga hälso- och sjukvården ökar behovet av att förbereda sig ekonomiskt för en allvarlig sjukdom. Fem procent av finländarna säger att de har övervägt försäkringsskydd efter att ha läst om offentliga personers sjukdomar. I LokalTapiola har försäljningen av försäkringsskydd ökat med tiotals procent per år under 2020-talet.Lant- och skogsbruk14.3.2025Så här säkerställer du att lantbruket kan fortsätta i krissituation – äktenskapsförord kan rädda dig från många besvärGå igenom de praktiska sakerna med dina närstående i god tid. Ett äktenskapsförord skyddar vid skilsmässa och en livförsäkring tryggar de efterlevande om företagaren går bort.Lant- och skogsbruk11.3.2025Arealen för LokalTapiola Samfälld skog 3,5 faldigades på tre år - ”Allt fler väljer samfälld skog vid generationsväxling”LokalTapiola Samfälld skog fortsatte sin starka tillväxt under det tredje verksamhetsåret och är en av Finlands snabbast växande samfällda skogar. Lättheten med samfälld skog och generationsväxlingar förklarar populariteten, bedömer Marika Makkonen som är chefspecialist inom skogsbruksaffärsverksamheten i LokalTapiola.

Se fler aktuella ärenden