Varje generation borde finansiera sina pensioner, anser majoriteten av finländarna – mer än hälften tror att de kan få bättre avkastning genom att investera själva

I Finland finansieras de lagstadgade arbetspensionerna i huvudsak med ett fördelningssystem, där den yrkesverksamma generationen betalar den tidigare generationens pensioner. Enligt LokalTapiolas senaste enkät Vardagsgranskning skulle majoriteten av finländarna göra annorlunda. Nästan två tredjedelar av respondenterna som angett sin åsikt (64 procent, svaren "kan/vill inte svara" har lämnats bort) berättade i enkäten att varje generation ska finansiera sina egna pensioner. Andelen var cirka tre procentenheter högre än i enkäten 2021. Mer än tusen finländare besvarade båda enkäterna och de genomfördes av forskningsbyrån Verian (tidigare Kantar Public)*.

– Det verkar som om finländarna skulle vilja bygga systemet mera på ett fonderat pensionssystem och då skulle inte ens en större minskning i nativiteten hota det. I takt med att generationerna blir mindre blir det färre som betalar pensionsavgifterna och det uppstår tryck på att höja avgifterna. Om de stora åldersklassernas pensionsavgifter i tid skulle ha fonderats för att användas för deras egna pensioner och investerats i årtionden för att ge avkastning skulle hela systemet stå på en stabilare grund, säger LokalTapiola Kapitalförvaltnings ekonom Hannu Nummiaro.

En del av de lagstadgade pensionerna finansieras redan nu delvis enligt fonderingsprincipen, dvs. för pensionerna används både arbetspensionsavgifter och tidigare influtna avgifter, som fonderas och investeras. Ett sätt att öka avkastningarna i pensionssystemet skulle vara att lätta på pensionsbolagens solvensreglering och låta dem investera pensionstillgångarna mera riskfyllt.

– Den nuvarande regleringen ålägger pensionsbolagen att hålla vikten för aktier på cirka hälften av alla investeringstillgångar. En större aktievikt skulle kunna öka avkastningen på det lagstadgade pensionssystemet och kanske därmed öka finländarnas nöjdhet med det. Inom pensionssparande är investeringshorisonten lång och då kan risknivån vara hög, eftersom de naturliga marknadsvariationerna hinner jämnas ut, reflekterar Nummiaro.

En förändring från ett delvis fonderat till ett helt fonderat system skulle vara svårt – om inte omöjligt.

– Personer i arbetsför ålder skulle då bli tvungna att betala både tidigare generationers pensioner och finansiera pensionsavgifterna för sina egna pensioner. Ett helt fonderat system borde ha införts genast när pensionssystemet grundades, men det var knappast möjligt att i det skedet förutse hur instabil befolkningsstrukturen i västländerna skulle bli. Enskilda hushåll kan sedan lappa uppehället under pensionstiden med ett hemmagjort ”fonderande system”, dvs. med regelbundna och långsiktiga investeringar, tipsar ekonomen.

56 procent av finländarna som angett sin åsikt i enkäten Vardagsgranskning uppskattade att de får bättre avkastning på sina pensionsavgifter från ett frivilligt pensionssparande än från det lagstadgade systemet. Bland 25-34-åringarna var det hela 77 procent som angav detta som sin åsikt, medan endast 13 procent av dem som är över 75 år.

– För dem som lyfter sin pension nu, har det lagstadgade systemet varit en bra affär. De som är 75 år får 3,3 euro i pension för varje euro de betalat, medan relationstalet för dem som är födda 2010 ligger på 1,7. Det är mycket sannolikt att unga får bättre avkastning genom att själva investera och samtidigt minska sin levnadsstandards bundenhet till den sviktande offentliga ekonomin. Man ska naturligtvis komma ihåg att det lagstadgade pensionssystemet ger trygghet även vid arbetsoförmåga och vid familjeförsörjarens dödsfall, påpekar Nummiaro.

Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna håller för närvarande på att fundera på åtgärder för att reformera pensionsskyddet. Målet är att stöda den offentliga ekonomin och hindra att pensionsavgifterna stiger. Beredningstiden är fram till regeringens halvtidsöversyn, dvs. januari 2025. Enligt Nummiaro lönar det sig inte att vänta på någon mirakelmedicin.

– Reformen kan lätta på det tillväxttryck som riktas mot pensionsavgifterna, men grundorsakerna till problemen – minskad nativitet, försvagad försörjningskvot och svag ekonomisk tillväxt – försvinner inte. Det lagstadgade systemet säkerställer visserligen en grundläggande levnadsstandard med pension, men att bygga hela pensionstidens uppehälle på den lönar sig inte. Genom att förbereda sig i tid för pensionstiden gör du inte bara dig själv en tjänst utan också hela samhället, säger ekonomen.