Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
PersonkunderFöretagskunderLantbrukskunderOm LokalTapiola
FI
NyhetsrumLokalTapiola-gruppenArbeta hos ossAnsvarstagande
AktuelltBolagen informerarSynvinklar
FörstasidanNyhetsrumAktuelltBolagen informerarSynvinklarLokalTapiola-gruppenInformation om bolagsgruppenBolagVerksamhetens syfteLokalTapiola-gruppens rapporterSamarbete med samarbetspartnerArbeta hos ossLokalTapiola som arbetsgivareSom företagare i LokalTapiolaStuderandeLediga jobbAnsvarstagandeAnsvarighet hos LokalTapiolaSamhällsrelationerSamarbete och donationerPersonkunderFöretagskunderLantbrukskunderOm LokalTapiola
NyhetsrumLokalTapiola-gruppenArbeta hos ossAnsvarstagande
AktuelltAktuelltBolagen informerarSynvinklar
Ekonomi15.8.2024Varje generation borde finansiera sina pensioner, anser majoriteten av finländarna – mer än hälften tror att de kan få bättre avkastning genom att investera självaDe historiskt låga födelsetalen försvårar finansieringen av pensionerna. De yngre generationerna tror klart mindre på avkastningen från det lagstadgade pensionssystemet än tidigare generationer, enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning.
Nainen pitää lasta sylissään ja katsoo ikkunasta.
I Finland finansieras de lagstadgade arbetspensionerna i huvudsak med ett fördelningssystem, där den yrkesverksamma generationen betalar den tidigare generationens pensioner. Enligt LokalTapiolas senaste enkät Vardagsgranskning skulle majoriteten av finländarna göra annorlunda. Nästan två tredjedelar av respondenterna som angett sin åsikt (64 procent, svaren "kan/vill inte svara" har lämnats bort) berättade i enkäten att varje generation ska finansiera sina egna pensioner. Andelen var cirka tre procentenheter högre än i enkäten 2021. Mer än tusen finländare besvarade båda enkäterna och de genomfördes av forskningsbyrån Verian (tidigare Kantar Public)*.– Det verkar som om finländarna skulle vilja bygga systemet mera på ett fonderat pensionssystem och då skulle inte ens en större minskning i nativiteten hota det. I takt med att generationerna blir mindre blir det färre som betalar pensionsavgifterna och det uppstår tryck på att höja avgifterna. Om de stora åldersklassernas pensionsavgifter i tid skulle ha fonderats för att användas för deras egna pensioner och investerats i årtionden för att ge avkastning skulle hela systemet stå på en stabilare grund, säger LokalTapiola Kapitalförvaltnings ekonom Hannu Nummiaro.En del av de lagstadgade pensionerna finansieras redan nu delvis enligt fonderingsprincipen, dvs. för pensionerna används både arbetspensionsavgifter och tidigare influtna avgifter, som fonderas och investeras. Ett sätt att öka avkastningarna i pensionssystemet skulle vara att lätta på pensionsbolagens solvensreglering och låta dem investera pensionstillgångarna mera riskfyllt.– Den nuvarande regleringen ålägger pensionsbolagen att hålla vikten för aktier på cirka hälften av alla investeringstillgångar. En större aktievikt skulle kunna öka avkastningen på det lagstadgade pensionssystemet och kanske därmed öka finländarnas nöjdhet med det. Inom pensionssparande är investeringshorisonten lång och då kan risknivån vara hög, eftersom de naturliga marknadsvariationerna hinner jämnas ut, reflekterar Nummiaro.En förändring från ett delvis fonderat till ett helt fonderat system skulle vara svårt – om inte omöjligt.– Personer i arbetsför ålder skulle då bli tvungna att betala både tidigare generationers pensioner och finansiera pensionsavgifterna för sina egna pensioner. Ett helt fonderat system borde ha införts genast när pensionssystemet grundades, men det var knappast möjligt att i det skedet förutse hur instabil befolkningsstrukturen i västländerna skulle bli. Enskilda hushåll kan sedan lappa uppehället under pensionstiden med ett hemmagjort ”fonderande system”, dvs. med regelbundna och långsiktiga investeringar, tipsar ekonomen.Unga har störst tilltro till avkastningen på eget pensionssparande56 procent av finländarna som angett sin åsikt i enkäten Vardagsgranskning uppskattade att de får bättre avkastning på sina pensionsavgifter från ett frivilligt pensionssparande än från det lagstadgade systemet. Bland 25-34-åringarna var det hela 77 procent som angav detta som sin åsikt, medan endast 13 procent av dem som är över 75 år. – För dem som lyfter sin pension nu, har det lagstadgade systemet varit en bra affär. De som är 75 år får 3,3 euro i pension för varje euro de betalat, medan relationstalet för dem som är födda 2010 ligger på 1,7. Det är mycket sannolikt att unga får bättre avkastning genom att själva investera och samtidigt minska sin levnadsstandards bundenhet till den sviktande offentliga ekonomin. Man ska naturligtvis komma ihåg att det lagstadgade pensionssystemet ger trygghet även vid arbetsoförmåga och vid familjeförsörjarens dödsfall, påpekar Nummiaro.Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna håller för närvarande på att fundera på åtgärder för att reformera pensionsskyddet. Målet är att stöda den offentliga ekonomin och hindra att pensionsavgifterna stiger. Beredningstiden är fram till regeringens halvtidsöversyn, dvs. januari 2025. Enligt Nummiaro lönar det sig inte att vänta på någon mirakelmedicin.– Reformen kan lätta på det tillväxttryck som riktas mot pensionsavgifterna, men grundorsakerna till problemen – minskad nativitet, försvagad försörjningskvot och svag ekonomisk tillväxt – försvinner inte. Det lagstadgade systemet säkerställer visserligen en grundläggande levnadsstandard med pension, men att bygga hela pensionstidens uppehälle på den lönar sig inte. Genom att förbereda sig i tid för pensionstiden gör du inte bara dig själv en tjänst utan också hela samhället, säger ekonomen.
*) LokalTapiolas enkäter Vardagsgranskning
LokalTapiolas enkäter Vardagsgranskning besvarades av sammanlagt 1 053 personer 26.4–2.5.2024 och av 1 014 personer 24.11–2.12.2021. Enkäten genomfördes av forskningsbyrån Verian (tidigare Kantar Public).Respondenterna representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (med undantag av de som är bosatta i landskapet Åland) i enkäten 2024 och befolkningen som fyllt 15 år (med undantag av de som är bosatta i landskapet Åland) i enkäten 2021. Intervjuerna samlades på Kantar Forum (2024) och i Gallup Forum (2021). Felmarginalen för resultaten är cirka +3,1 procentenheter i enkäten år 2024 och +3,1 procentenheter i enkäten år 2021.
Aktuell
Arbetsliv24.4.2025Enkät: Belöningar skulle ge besparingar i kommuner och välfärdsområden men det finns inte tid att utveckla belöningarnaSextiofem procent av cheferna och förtroendevalda i kommunerna och välfärdsområdena som svarade på enkäten ansåg att belöningspraxis i deras organisationer är otillräcklig. Över 90 procent av de svarande tror att belöningar skulle öka produktiviteten och ge besparingar. Bristen på tid och ekonomiska resurser är ett hinder.Säkerhet17.4.2025En batteribrand kan leda till en förlust på miljontals euro – tio tips för tryggare laddning och förvaring av elcyklar på arbetsplatsen och hemmaI takt med att elcyklar och elsparkcyklar blir allt vanligare ökar också brandskaderisken. Ett skadat eller defekt batteri ska i första hand bytas till ett nytt. Redan ett enda skadat batteri kan leda till en omfattande förödelse i förrådet på arbetsplatsen eller hemma. Säkerhet16.4.2025Cyberriskerna glöms ofta bort på resor – i en främmande omgivning är riskerna mångaSemesterperioden är en gynnsam tid för cyberbrottslingar när semesterfirarna kopplar av, rör sig i en främmande omgivning och använder tjänster på ett främmande språk. Enligt LokalTapiolas enkät glömmer många bort till och med de enklaste säkerhetsåtgärderna. Experten varnar för bluffappar, bankkortstjuvar och okända laddare.
Se fler aktuella ärenden
NyhetsrumAktuelltVarje generation borde finansiera sina pensioner, anser majoriteten av finländarna – mer än hälften tror att de kan få bättre avkastning genom att investera självaVill du fortfarande byta språk?JaNej