De högre priserna åt upp en och en halv månadsinkomst för löntagare – hälften mindre för dem utan skulder
De senaste årens prisstegringar försvagade medelinkomsttagarens levnadsstandard med ungefär en och en halv månadsinkomster. Det kommer att ta ytterligare 3–4 år för finländarna att återhämta sig från köpkraftsgapet, säger LokalTapiolas ekonom Hannu Nummiaro – kanske hälften kortare tid för skuldfria.
Hushållens köpkraft fortsatte att öka i slutet av 2023.
Köpkraften år 2023 understeg i genomsnitt köpkraften år 2022. Anledningen är den dåliga början på året, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.
– De högre priserna under årets första kvartal försvagade konsumenternas köpkraft till samma nivå som för 14 år sedan. Lönernas motattack vände sedan levnadsstandarden mot en ny uppgång under våren, vilken också fortsatte under slutet av året, då pristrycket samtidigt lättade, bedömer Nummiaro.
Ett gap på 14 år jämnar inte ut sig på ett ögonblick. Fallet i köpkraften åren 2021–2023 minskade levnadsstandarden för en finländare med medelinkomst med totalt cirka 5 200 euro enligt Nummiaros beräkningar.
– För medelinkomsttagaren har prisuppgången alltså motsvarat ett bortfall på nästan en och en halv månadslön.
För skuldfria är minskningen i köpkraften nästan hälften mindre
När det gäller hushållens köpkraft börjar året optimistiskt: inflationen sjönk till 3,6 procent i december samtidigt som inkomstnivån steg kraftigt.
– Räntorna på bostadslån och konsumentkrediter bildade till och med 2,7 procent av det officiella inflationstalet för december. Det harmoniserade konsumentprisindexet, som inte innehåller räntor, steg för sin del med endast 1,3 procent. Hälften av finländarna är skuldfria, så för dem lönar det sig att följa det senare talet, råder Nummiaro.
Skulder med rörlig ränta, särskilt stora bostadsskulder, innebär att köpkraftsgapet är klart större för gäldenärer. Nummiaro beräknar att de skuldfria hushållen bara ligger 3,2 procent efter den levnadsnivå som de uppnådde andra kvartalet 2021, medan de finländska hushållen i genomsnitt ligger 5,8 procent efter toppnivån.
– Köpkraften har återhämtat sig särskilt snabbt sedan förra våren, eftersom lönerna höjdes rejält samtidigt som prisuppgången nästan avstannade. I slutet av året avmattades dock återhämtningen i köpkraften och den kommer antagligen att öka i lugnare takt.
Nummiaro räknar med att det kommer att ta ytterligare 3–4 år för hushållen att återhämta sig från köpkraftsgapet – kanske hälften så lång tid för skuldfria hushåll.
– Även en snabbare återhämtning är möjlig om inflationen faller under målet på två procent eller till och med vänder till intermittent deflation. Så kan det också gå om ekonomin går in i en hård recession.
Året som har börjat torde medföra lättnad, även om det fortfarande finns en risk för tillbakagång.
– Situationen i Röda havet hotar rutterna för oljetankrar och fraktfartyg, vilket kan leda till nya kostnadsökningar, först på råvarumarknaderna och sedan vid producenternas portar och slutligen i konsumentens varukorg. Däremot har priserna på tjänster fortsatt att stiga, till stor del på grund av lönehöjningarna, eftersom ersättningarna för arbetskraften betonas i produktionskostnaderna för tjänsterna. Centralbankerna vill se hållbara bevis på att lönerna hålls i schack, före de börjar sänka räntorna. I detta skede kommer även gäldenärernas köpkraft att öka, tror Nummiaro.