Finländarna tror starkt på att den personliga förmögenheten ökar men har föga förtroende för att den gör det hos övriga finländare

Finländarna tror starkt på att deras personliga förmögenhet ökar men har inte så stort förtroende för att grannens förmögenhet gör det. Det framgår ur LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning, i vilken respondenterna ombads bedöma om deras personliga nettoförmögenhet, det vill säga förmögenheten exklusive skulder, ökar, minskar eller hålls på samma nivå under de följande fem åren. De fick även svara på vad de anser om finländarna i genomsnitt. Enkäten genomfördes av undersökningsföretaget Verian och den besvarades av 1 092 finländare som representerar den vuxna befolkningen på det finska fastlandet. *

Fyrtio procent av respondenterna trodde att de är rikare än nu om fem år. Däremot trodde bara 15 procent på att finländarna i genomsnitt är rikare. En femtedel av respondenterna (19 %) misstänkte att de blir fattigare inom den närmaste framtiden medan över en tredjedel (34 % av respondenterna) ansåg att det är sannolikt att finländarna i genomsnitt blir det.

– Ganska pessimistiska är nog finländarna om deras förmögenhetsökning i och med att endast fyra av tio tror att deras nettoförmögenhet ökar inom fem år. Samtidigt anser många att det är nästan omöjligt för genomsnittsfinländaren att öka sin förmögenhet, säger privathushållsekonom Hannu Nummiaro vid LokalTapiola Kapitalförvaltning som är förvånad över resultatet.

Nummiaro tror att många respondenter har funderat på förmögenhetens realvärde, det vill säga köpkraften, när de bedömt om förmögenheten ökar under de närmaste åren. Finländarnas pessimistiska syn kan alltså bero stigande priser, minskat realvärde på förmögenheten och på lägre bostadspriser: många finländares förmögenhet är ju bunden just till bostäder.

– Vissa är kanske oroliga för att värdet på bostaden utvecklas dåligt under de följande fem åren. Pessimismen kan även förklaras av att många inte har besparingar som ger avkastning och att möjligheterna att spara anses vara dåliga.

Enligt Nummiaro märks snedvridenheten i finländarnas bedömning av den personliga ekonomin och ”genomsnittsmedborgarens” ekonomi även i annan statistik.

– Samma fenomen förekommer i konsumenternas förtroende då konsumenterna systematiskt har en mer optimistisk syn på utsikterna för den personliga ekonomin än på utsikterna för Finlands ekonomin. Fenomenet verkar nog vara lite av ett mysterium i människosinnet. Kanske sinnet har någon typ av skyddsmekanism som får dig att tro att du själv inte drabbas av ekonomiska utmaningar. Eller kanske bedömningen grundar sig på tanken att du själv kan påverka framtiden med dina handlingar, funderar ekonomen.

Männen är mer optimistiska än kvinnorna att den personliga förmögenheten ökar och de anser det även vara mer sannolikt att finländarna lyckas öka förmögenheten. Fyrtiofem procent av männen tror att deras personliga förmögenhet ökar under de följande fem åren. När det gäller kvinnorna är andelen 10 procentenheter lägre. Var femte man (21 % av respondenterna) tror att finländarnas förmögenhet ökar under de närmaste åren medan färre än en av tio kvinnor tror det (8 %).

– Att männen har en starkare tro på att öka förmögenheten kan bero på att de sparar mer och därigenom får mer avkastning på sina investeringar. I samma enkät som gjordes i januari sade 53 procent av männen att de sparar för sitt uppehälle under pensionstiden medan färre än 35 procent av kvinnorna sade sig göra det. Enligt tidigare undersökningar äger männen även flera tillgångsposter. Kvinnorna har ofta sina medel på kontot. En högre förväntad avkastning på investeringarna torde öka männens förtroende för att förmögenheten växer. Likväl kan en del av männen vara lite för säkra på sig själv när det gäller investeringsförmågan, säger Nummiaro.

Skolbarn och elever har en särskilt stark tro på att deras förmögenhet ökar. Hoppfulla är även särskilt ungdomarna, välavlönade och de med bra sysselsättning, till exempel högre tjänstepersoner och de som arbetar i ledande ställning, samt de som bor i städer och i tätorter.

– Sjuttio procent av studerande tror att deras nettoförmögenhet ökar. Det passar väl in i livscykelmodellen för sparande, i vilken du kan ta skuld under studietiden, få möjligheter att spara och investera och därigenom öka förmögenheten i arbetslivet och sedan använda medlen till konsumtion under pensionen. Endast 25 procent av pensionärerna tror att nettoförmögenheten ökar medan 27 procent tror att den kommer att minska.