Vägarnas dåliga skick orsakar farliga situationer – såhär kan du förbereda dig på risker och inför vintern

Hela 81 procent av finländarna har märkt tecken på vägarnas dåliga skick den senaste tiden: gropar och sprickor, ökade slitspår, tjälskador och slitna vägmarkeringar. Medan 72 procent av de som bor i huvudstadsregionen hade märkt tecken på att vägarna är i dåligt skick, var motsvarande siffra i landsbygdskommunerna uppe i hela 95 procent. Talen framgår av enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt.

– Det här är nog allt ett oroväckande resultat. Regeringen har för nästa år avsatt 250 miljoner för att lösa en del av reparationsskulden för vägarna, men tyvärr räcker det inte särskilt långt, eftersom vägarnas skick har försämrats under flera års tid och försämras ytterligare hela tiden, säger Tapani Alaviiri som är direktör med ansvar för biltjänster och trafiksäkerhet i LokalTapiola.

Under den gångna sommaren fick cirka 1 500 kilometer statligt underhållna vägar ny beläggning, berättar Trafikledsverket. Traficom har bedömt att upp till omkring 3 500–4 000 kilometer landsväg borde beläggas varje år, för att reparationsskulden inte ska växa. Förbättringen av vägarnas skick försvåras och reparationsskulden ökar också just nu på grund av högre pris på råvaror och arbetskraft.

Enligt enkäten Vardagsgranskning har var fjärde finländare (23 %) råkat ut för ett tillbud eller en risk för olycka på grund av vägarnas dåliga skick. I landsbygdskommunerna hade 34 procent varit med om en farlig situation, medan motsvarande siffra för de som bor i huvudstadsregionen var 16 procent.

– Gropar och trasig asfalt söndrar däck eller när man försöker väja för gropar, särskilt i hög hastighet, tappar man lätt kontrollen över bilen till följd av den plötsliga rörelsen, säger Alaviiri.

Bland de olika typerna av vägskador som framkom hade mer än 70 procent märkt gropar och sprickor i vägytan medan ungefär hälften av respondenterna hade lagt märke till tjälbildningar och slitspår.

– Om det finns vatten i botten av slitspåren kan bilen få vattenplaning. När vattnet fryser är det lätt att tappa kontrollen över bilen på grund av halkan, särskilt om vägen är kurvig, förklarar Alaviiri.

Läs även: Däckskador är förvånansvärt vanliga – "allt större bilar och lågprofildäck ökar risken för punktering"

En av riskfaktorerna i anslutning till vägarnas dåliga skick är att man på våra vägar i dåligt skick kör med gamla bilar. År 2022 var medelåldern på personbilarna i vårt land cirka 12,9 år enligt Autoalan Tiedotuskeskus. De nyaste bilarna finns i Nyland, medan medelåldern på bilarna är högre i glesbygden – det vill säga precis där vägarnas skick upplevs vara sämre.

– Trafiksäkerheten påverkas också av underhållet. På vintern ska vägarna plogas, saltas och sandas. Underhållet hinner kanske inte alltid med i och med snabba väderomslag och resurserna kanske inte heller räcker till.  Det är skäl att vara medveten om detta i trafiken, säger Alaviiri.

Det förändrade klimatet bidrar också för sin del till reparationsskulden för vägarna. När tiden med tjäle är kortare än under tidigare decennier och temperaturen oftare ligger på båda sidorna om noll grader sätts vägarna på prov.

Föraren kan förbereda sig på risker relaterade till vägens skick på många sätt och på så sätt förhindra farliga situationer. Underhållet av bilen och däcken samt att anpassa den egna körstilen enligt förhållanden ökar säkerheten för alla.

– På vintern måste man till exempel köra extra försiktigt på mindre vägar, eftersom underhållsfordonen först tar sig an dessa efter huvudvägarna. Dessutom kan det vara extremt halt i korsningsområden efter ett snöfall, när vägytan blir blank av snön, säger Alaviiri.

Olyckor händer lätt även på bekanta vägar och när man har bråttom. Därför ska du även på morgonen när du är trött, komma ihåg att koncentrera dig på körningen och reservera tillräckligt med tid enligt väglaget.

Enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt besvarades av 2 129 finländare 19–25.5.2023. De representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (exklusive de som bor i landskapet Åland). Enkäten genomfördes av företaget Kantar Public. Felmarginalen för undersökningsresultaten är cirka +/- 2,1 procentenheter.