<link rel="stylesheet" href="/cs/chat/stylesheets/lahitapiola-chat.css"/>
Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten
Ekonomi 25.9.2023

Hälften av finländarna tror att de skulle klara sig på pengarna i referensbudgeten – boendekostnaderna orsakar mest osäkerhet

En stor del av finländarna tror att de skulle klara sig på pengarna som räcker till en acceptabel levnadsstandard i referensbudgeten. För en ensamboende i huvudstadsregionen betyder det dryga 1 500 euro per månad.

Hur stort månadsbelopp skulle du klara dig på? Budgeten för en acceptabel levnadsstandard bland finländarna uppdateras varje år och enligt den borde en ensamboende person i huvudstadsregionen klara sig på dryga 1 500 euro per månad och en barnfamilj med fyra personer på högst dryga 3 600 euro per månad. För de som bor på andra platser i Finland är budgetarna några hundringar mindre.

LokalTapiola frågade finländarna om de skulle klara sig på pengarna i referensbudgeten. Resultatet är optimistiskt: 50 procent av respondenterna tror att de skulle klara sig på pengarna som bedömts räcka till för deras livssituation.

Männen är något mer optimistiska än kvinnorna. De största skillnaderna förekommer mellan åldersklasserna, särskilt då 64 procent av de yngsta respondenterna tror att de klarar sig på pengarna i referensbudgeten. Minst optimistiska var de 45–54 år gamla respondenterna.

– I inkomstklassen med de minsta inkomsterna, det vill säga då hushållets bruttoårsinkomst är under 20 000 euro, säger 66 procent att de klarar sig på pengarna i referensbudgeten. När hushållets bruttoårsinkomster är över 50 000 euro, är det endast 45 procent som tror att de klarar sig på pengarna i referensbudgeten. Personer med mindre inkomster har en lägre fortgående kostnadsnivå i vardagen och då är de i princip redan närmare nivån i referensbudgeten eller under den. Med högre inkomster kan det hända att livsstilen eller till exempel boendevalen leder till strukturellt högre utgifter, vilka det kan vara svårt att ge avkall på för att anpassa sig till en mindre referensbudget, säger LokalTapiolas ekonom Hannu Nummiaro .

För medelinkomsttagare som börjar följa referensbudgeten kan det till och med vara möjligt att halvera utgifterna, såvida utgifterna tidigare motsvarat inkomsterna, tror Nummiaro. Det betyder besparingar på 50 procent per månad när du börjar använda pengar endast till de grundbehov som bestäms i referensbudgeten, det vill säga skydd, värme, föda, läkemedel och nödvändig förflyttning.

– När du lever enligt referensbudgeten måste du skippa stora anskaffningar. Då kan det hända att en halvering av utgifterna kan kännas svår med tiden när saker slits och borde ersättas. En budget för det egna hushållet hjälper dig att få en överblick av realistiska och bestående besparingar. För småinkomsttagare är det dock så gott som omöjligt att spara så här mycket och samtidigt bibehålla ett skäligt välbefinnande.

Se alla referensbudgetar här

Boendet och matutgifterna orsakar mest osäkerhet

En stor del av de regionala skillnaderna i referensbudgetarna förklaras av boendekostnader. I referensbudgetarna har hyresbeloppet i Helsingfors och huvudstadsregionen bedömts vara flera hundra euro högre än i övriga Finland. Hyran för till exempel en ensamboende har bedömts vara nästan 800 euro per månad i huvudstadsregionen medan motsvarande belopp i stora universitetsstäder är dryga 500 euro och i övriga Finland dryga 400 euro.

I enkäten Vardagsgranskning var kostnaderna för boendet det delområde i referensbudgeten som orsakade mest osäkerhet. Fler en var tredje respondent misstänkte att det kan vara svårt att hålla fast vid de uppskattade kostnaderna för boendet. Majoriteten av respondenterna tror att det behövs minst 200 euro mer per månad för boendet.

– Boendet utgör den största delen av hushållens genomsnittliga budget och i till exempel konsumentprisindexet utgör boendet 27 procent. Referensbudgeten grundar sig på hyresboende men de som äger sin bostad har en annorlunda kostnadsstruktur som det kan vara svårt att ge avkall på, särskilt om räntekostnaderna har ökat. Dessutom beror boendekostnaderna på platsen och fastigheten, vilket betyder att de genomsnittliga referensvärdena för de som bor i dyrare bostäder är svåra att uppnå eftersom de då i praktiken borde byta bostadsform.

Enligt enkäten misstänkte även en stor del av respondenterna att det skulle vara svårt att få pengarna som i referensbudgetarna reserverat för mat och övriga boendekostnader, till exempel el, vatten och försäkringar, att räcka till. I referensbudgeten har exempelvis 200 euro budgeterats för mat oberoende av ålder och kön, då budgeten i en familj med fyra personer ligger nära tusen euro.

Enligt enkäten anser finländarna även att bilkostnaderna bedömts vara för låga i referensbudgeten. Var fjärde respondent ansåg att pengarna i budgeten inte räcker till för bilen. Majoriteten ansåg att åtminstone 200 euro borde läggas till i månadsbudgeten. I referensbudgeten är de uppskattade bilkostnaderna 416 euro per månad.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar Public. Enkäten besvarades av 2 129 personer 19–25.5.2023, vilka representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år. Felmarginalen i enkäten är +/- 2,1 procentenheter.

Så här kan du minska utgifterna – Läs ekonomens tips

  1. 1.

    Gör upp en budget och uppdatera den regelbundet. En budget som du följer med hjälper dig att få en överblick av alla utgifter. Det lönar sig att kategorisera de största och viktigaste utgifterna som separata kategorier och hålla dem på separata rader. Övriga utgifter kan läggas ihop i större grupper enligt hur nödvändiga de är.

  2. 2.

    Gå igenom alla utgifter. Sammanställ först alla väsentliga utgifter, inkomster, tillgångar och skulder du haft under flera månader. Gå noggrant igenom alla utgifter. Att du är insatt i den egna ekonomin är det viktigaste skedet i budgeteringen. Betalar du med kort kan du lätt följa med utgifterna i kontoutdraget.

  3. 3.

    Fundera på hur du kan spara. Kontrollera till exempel om du använder pengar till onödiga tjänster. Kan du spara genom att skippa dem? En alltför lyxig vardag kan tära på framtida grundbehov. Ignorera inte svåra saker, till exempel alkohol- och spelberoende har förstört ekonomin för många.

  4. 4.

    Jämför och konkurrensutsätt även nödvändiga saker . Det går även att minska på nödvändiga utgifter genom att jämföra eller konkurrensutsätta. Har du konkurrensutsatt ditt elavtal eller dina försäkringar, eller kan du cykla i stället för att använda bilen? Äter du ofta halvfabrikat eller snabbmat, kan du ändra på din matkorg? Jämför dina utgifter med referensbudgetarna.

  5. 5.

    Du sparar när inkomsterna i budgeten är större än utgifterna . En ekonomisk buffert på två till tre månaders nettolön är bra att ha ifall det blir sämre tider. Möjligheterna att spara varierar enligt livssituationen och ibland används besparingarna för att få livstrygghet. Att spara på konto innebär en säker förlust av köpkraften och därmed lönar det sig att överväga regelbundet fondsparande.

  6. 6.

    Har du möjlighet att få extra inkomster? Fundera på hur du kan få extra inkomster om det inte blir pengar över och du inte kan spara. På kort sikt kan du göra det genom att skaffa extra arbete, på lång sikt till exempel genom fortbildning. Du kan även få extra inkomster genom att hyra ut egendom – har du till exempel en stuga eller en husbil du kunde hyra ut då och då?