Hur fort ska man kunna köra med en bil? Hälften av finländarna skulle begränsa maxhastigheten tekniskt

Sommar, en lång rak väg, ingen annan trafik. Gynnsamma förhållanden kan locka oss till att testa bilens effekt, även om trafikreglerna inte tillåter det. I LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning tog vi reda på vilken inställning finländarna i allmänhet har till maxhastigheter för bilar. Majoriteten av respondenterna (72 %) ser ingen som helst anledning till, varför man till exempel skulle kunna köra en bil med en hastighet t.ex. på 170 km/h (exklusive utryckningsfordon).

Finländarna förhåller sig mest tillåtande till fortkörning i en nödsituation. Hälften av respondenterna (48 %) instämmer till viss del i åsikten om att man ska kunna köra överhastighet med en bil, eftersom det i en nödsituation kan finnas behov av att köra fort. Var tredje (34 %) godkänner höga hastigheter för bilar under tillåtna förhållanden, men ännu färre bara på grund av att föraren testar sina egna gränser: en femtedel av respondenterna (22 %) anser att man borde kunna köra över hastighetsbegränsningen, så att föraren ibland till exempel ska kunna testa sina egna gränser t.ex. på en rak väg eller på en stängd körbana.

– Det är förståeligt att många undrar varför man överhuvudtaget kan köra 200 km/h med en bil, när den högsta tillåtna hastigheten i Finland är 120 km/h på motorvägarna på sommaren. Den finländska bilmarknaden är dock liten och bilar tillverkas för ett större områdes behov. Till exempel på Autobahn i Tyskland får man ofta köra i 150-200 km/h och ibland även över 200 km/h, så bilarna är byggda för att klara sådana hastigheter. Det talas förstås mycket om att begränsa hastigheten på olika sätt, säger Tapani Alaviiri som är direktör med ansvar för biltjänster och trafiksäkerhet i LokalTapiola.

Enligt enkäten Vardagsgranskning är nästan hälften (48 %) av finländarna beredda att tekniskt begränsa bilarnas maxhastigheter för att människorna inte skulle vansinnessköra. 16 procent av respondenterna är helt av samma åsikt och dryga 30 procent är delvis av samma åsikt. 44 procent ville inte ha någon förändring.

Alaviiri påpekar att på EU-nivå har man redan fattat ett beslut i denna riktning, eftersom det är obligatoriskt med en intelligent hastighetsassistans i nya personbilar som säljs från sommaren 2024 (sk. ISA-system). Det kommer dock inte göra fabrikstillverkade bilar långsammare, utan den informerar föraren om att hen kör överhastighet. Biltillverkare kan göra ett system t.ex. med ljudsignal, vibration eller gaspedalrörelse.

– System som assisterar, såsom körfältsassistans, nödbromsassistans och rörelsedetektorer, har ökat trafiksäkerheten och förhoppningsvis kommer hastighetsassistansen att göra detsamma. I själva verket är nya bilar redan nu ofta utrustade med hastighetsbegränsningsdetektor som styr till exempel farthållaren. Det är dock bra att beakta att föraren alltid kan förbigå de signaler som tekniken ger eller stänga av systemen helt.

Att stänga av är också en säkerhetsfaktor, eftersom tekniken inte alltid kan iaktta körmiljön korrekt, såsom till exempel snöiga trafikmärken.

Egentliga hastighetsbegränsare har använts redan länge, till exempel i den tunga yrkestrafiken. Även till exempel hastigheten för eller effekten hos fyrhjulingar och mopeder har begränsats med tekniska lösningar. Alaviiri påpekar att det nu finns cirka 2,7 miljoner personbilar på de finländska vägarna, vars medelålder närmar sig 13 år: det tar tid innan tekniska förnyelser blir mera allmänna.

– Som lösning för det gamla bilbeståndet skulle vara att i praktiken installera en hastighetsbegränsare i efterhand, men vem skulle betala kostnaderna? Tekniska tilläggsdelar är inte heller alltid funktionssäkra. Och ansvaret för säker användning av bilen och även för att följa trafikreglerna i allmänhet kommer ännu under lång tid att ligga hos oss förare.

Hastighetsbegränsningarna i trafiken är i vårt samhälle ett vanligt sätt att öka säkerheten och förebygga farliga hastigheter. Alaviiri påminner oss om att hastighetsbegränsningarna för vägarna är noga övervägda och med tanke på riskställen. Man ska till exempel köra saktare på platser där det är större risk för kollision eller avkörning – och naturligtvis också där oskyddade fotgängare finns på vägen.

- Överhastighet är ofta farligast i tätorter, där många fotgängare och cyklister rör sig. Därför sänks ofta hastighetsbegränsningen i tätorter till 20–30 kilometer i timmen. De tekniska lösningarna gällande bilens högsta maxhastigheter kommer inte inom den närmaste tiden att lösa dessa farliga situationer, men en lämplig hastighet måste alltid betraktas enligt de lokala hastighetsbegränsningarna och rådande förhållanden.

Utöver säkerheten kan en lägre körhastighet påverka bilens energiförbrukning och till och med dess slitage under användning.

- Fakta är att bränsle- och elförbrukningen ökar när hastigheten ökar. Bildelarna slits också lite mera ju hårdare man kör. I hög hastighet märker man kanske inte gropar eller andra skador i vägen och detta gör att däcken eller bilen lättare går sönder. Vid högre hastigheter blir även däcken varmare och slits mer.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 043 finländare under tiden 6-16.1.2023. De representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år, exklusive Åland. Enkäten genomfördes av Kantar Public. Felmarginalen för resultaten är cirka 3,1 procentenheter.