Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Lant- och skogsbruk3.4.2023

Det brinner ofta i värmecentraler med fast bränsle i Södra Österbotten - brandrisken för värmecentraler är störst på våren

En färsk undersökning belyser bränder i anslutning till värmecentraler med fast bränsle. Under undersökningstiden på fem år var antalet larm i hela landet 603, varav 127 i Södra Österbotten. Uppvärmningssystem med fast bränsle är vanliga speciellt på lantbruk. Södra Österbottens räddningsverk och LokalTapiola Etelä-Pohjanmaa håller tillsammans på att utarbeta en säkerhetshandbok för att förhindra värmecentralbränder.

Räddningschef Jani Välimaa från Södra Österbottens räddningsverk undersökte i sitt lärdomsprov brandskador i värmecentraler med fast bränsle under åren 2017–2021.

– Det var Södra Österbottens räddningsverk som under undersökningsperioden antalsmässigt hade flest larm, sammanlagt 127, vilka anslöt sig till värmecentraler med fast bränsle. Av detta ska man dock inte dra den slutsatsen att systemen i Södra Österbotten skulle ha byggts, skötts eller underhållits speciellt dåligt. Den påtagligt stora skillnaden jämfört med de övriga räddningsverken förklaras av det stora antalet lantbruk men också av att stokertillverkningen koncentrerats till Södra Österbotten, varför Södra Österbotten är hemmamarknaden för branschen, berättar Välimaa.

Enligt undersökningen inträffar flest byggnadsbränder i anslutning till värmecentraler med fast bränsle under april och maj. Toppen för byggnadsbrandrisker infaller även antalsmässigt under vårmånaderna.

– Detta kan bero på att vädret blir snabbt varmare på våren samt på att temperaturväxlingen mellan natt och dag är stor och värmebehovet minskar till följd av dessa. En plötslig nedgång i värmebehovet, när vädret blir varmare efter köldperioden, kan leda till bakbrand i uppvärmningssystemen med fast bränsle, ifall säkerhetssystemen för att förhindra bakbrand inte är i skick, säger Välimaa.

Ämnet har redan länge intresserat Södra Österbottens räddningsverk och likaså LokalTapiola Etelä-Pohjanmaa. Välimaa har gedigen erfarenhet av både ledning av räddningsverksamheten och räddningsverkets brandutredning, med vilken man strävar efter att utreda orsaken till branden och antändningsorsaken.

Vad är bakbrand-fenomenet?

Bland de bränder som undersöktes fanns 603 stycken larmuppdrag i anslutning till uppvärmningssystem med fast bränsle och av dessa kunde bakbrand identifieras i 341 (52 %) av uppdragen. I rapporten hade som fritext antecknats en uppskattning av händelsekedjan eller antändningsorsaken i anslutning till bakbrand.

– Undersökningen visar att ett kärt barn har många namn såsom bakeld, bakbrand, bakspark, bakslag och på finska takatuli, takapalo, takapotku och i alla rapporter fanns inte nödvändigtvis en anteckning som skulle hänvisa till en bakbrand, berättar Välimaa.

Han påminner om att en bakbrand som fenomen inte ensam orsakar byggnadsbränder utan en bakbrand i regel alltid är en följd av någon primär orsak. En byggnadsbrand orsakad av bakbrand beror ofta i själva verket på människans åtgärder eller bristen på dem.

– En bakbrand med därpå följande byggnadsbrand kan bero på försummelse av underhåll (brist på sotning) eller till exempel av att det täta locket till bränslebehållaren har lämnats öppet. En bakbrand kan utvecklas till en byggnadsbrand, som orsakar skador, även när släckningsanordningar som installerats för att förhindra bakbrand inte fungerar på grund av bristande underhåll, konstaterar Välimaa.

Vad gäller värmecentraler som använder fasta bränslen är bakbranden ändå inte den enda antändningsorsaken till byggnadsbränder utan orsaken kan till exempel vara gnistor från skorstenen, brister i bortstädning av aska eller brister i genomföringar i skorstenen.

Iakttagelser för att förbättra brandsäkerheten - hur kan man förhindra en brand?

I samband med byggnadsbränder måste chefen för räddningsverksamheten fylla i sina egna iakttagelser i byggnadsbeskrivningen för att förbättra brandsäkerheten. Bland de undersökta bränderna fanns 251 byggnadsbränder där det i hela 204 (81 %) fall fanns iakttagelser om att brandsäkerheten just för värmecentraler med fast bränsle borde förbättras. Nedan några plock från iakttagelserna:

”Askskruvens genomföring ska isoleras bättre.”
”Stolpverkets avstånd från flisskruven uppfyllde inte skyddsavstånden.”
”Ett släckningssystem ska installeras i stokerns utloppsrör.”
”Ventilerna till skyddsanordningen för bakbrand ska hållas öppna.”
”Underhållet av uppvärmningssystem och dess släckningssystem.”
”Vattenkranarna till bakbrandskydden var stängda. Bakbrandskyddens verksamhet kunde kanske ha stoppat bakbranden.”
”Det är bra att hålla omgivningen för askkärlet rent och ha ett obrännbart underlag. Man ska också fästa uppmärksamhet på hanteringen av aska.”
”Bakbrandskydden ska hållas på plats.”
”Om pannan skulle ha haft ett system som meddelar om funktionsstörningar, kunde branden ha upptäckts tidigare.”

Av iakttagelserna som antecknats får man goda tips för att främja brandsäkerheten.

– Vi håller därför på att i samarbete med LokalTapiola Etelä-Pohjanmaa utarbeta en säkerhetshandbok för värmecentraler som använder fasta bränslen, i vilken man ger praktiska råd om hur brandriskerna kan minskas, berättar Välimaa.

LokalTapiola satsar på säkerheten för lantbruk

LokalTapiola Etelä-Pohjanmaa har under åren 2017-2022 ersatt närmare 250 lantbruksbrandskador. Under de senaste åren har man i huvudsak varit förskonade från storbränder.

– Snabb och lyckad första släckning av lantbruksföretagaren samt att brandkåren har varit snabbt på plats har i många fall begränsat skadans storlek, berättar LokalTapiola Etelä-Pohjanmaas utvecklingsdirektör Pekka Puotinen.

De vanligaste orsakerna till brandskador på lantbruk utgörs av elektriska anordningar, arbetsmaskiner och värmecentraler. De utmanande förhållandena såsom fukt, damm, frätande gaser eller mekaniskt slitage orsakar störningar i elektriska anordningar. Värmecentralen är enligt Puotinen den plats där till och med var tredje brandskada får sin början.
– När man talar om värmecentralbränder används ofta ordet bakbrand. Det har skett förbättringar i säkerheten för värmecentraler som använder fasta bränslen men fortsättningsvis brinner ändå värmecentraler, konstaterar Puotinen.

LokalTapiola Etelä-Pohjanmaa är den största lantbruksförsäkraren inom LokalTapiola-gruppen.

– Vi har gedigen erfarenhet och ett starkt kunnande inom riskhantering av lantbruk. Vi har också satsat avsevärt på förmåner och utbildningar som ökar brandsäkerheten på lantbruk. Vi har till exempel erbjudit våra kunder brandavbrottsdekaler, säkerhetständare, mekaniska huvudströmbrytare samt ordnat utbildningar i heta arbeten. Våra avgiftsfria släckargranskningar som främjar brandsäkerheten är en betydande förmån för våra kunder. På våren ordnas släckargranskningar på 25 platser runt om i Södra Österbotten, berättar Puotinen.

Det är ändå skäl att satsa på förebyggandet av bränder.

– Vad gäller förebyggande av värmecentralbränder har vi redan länge samarbetat med sakkunniga på Södra Österbottens räddningsverk. De har till exempel utbildat våra försäljningschefer, som specialiserat sig på lantbruk, för att dessa ska kunna identifiera riskerna på lantbruken.  När våra specialister besöker gårdar, tar de alltid även upp ärenden som gäller brandsäkerheten. Brandriskerna tas i regel på allvar och lantbruksföretagarna har gjort mycket bra jobb för att förebygga dem, men ändå är varje brand en brand för mycket. Denna undersökning om bränder i värmecentraler med fasta bränslen ger viktig information och tack vare den kan vi ytterligare utveckla våra riskhanteringsåtgärder, berättar Puotinen.

Läs mer om undersökningen.