Den kalla våren har fördröjt sådden – ännu hinner man skydda skörden mot väderrisker
Skördeförsäkringen delar åsikterna; vissa lantbrukare vill försäkra sina skördar mot olika väderrisker, medan andra tycker att det är onödigt. Nu när priserna på gödsel har stigit och det redan kan vara brist på vissa produkter, kan en skördeförlust till exempel på grund av hårt regn svida mer än under tidigare år.
Kostnadskrisen på lantbruken, den allt viktigare betydelsen av försörjningsberedskap och bristen på produktionsinsatser för lantbruken återspeglas på lantbruksföretagarna. Enligt kalendern borde vårsådderna redan vara gjorda på många områden, men de har försenats på grund av vintervädret. Skördeförsäkringen hjälper till vid riskhanteringen på gården, om skörden förloras på grund av vissa på förhand namngivna väderfenomen.
– I nuvarande situation tycker jag att det lönar sig för varje lantbrukare att fundera på om det är skäl att försäkra skörden eller inte. Det är bra att gå igenom risken om hur den egna gården påverkas ifall grödan inte skördas, säger chefspecialist Sami Myyrä på LokalTapiolas lantbruksaffärsverksamhet.
– På grund av det kalla vädret i år kommer vårsådden att försenas, vilket betyder att man i de flesta fall fortfarande hinner teckna en skördeförsäkring om man så önskar. Hittills har inte efterfrågan ökat jämfört med tidigare år, säger Jaana Sohlman som är utvecklingschef inom lantbruksförsäkring på LokalTapiola.
Skördeförsäkringen ersätter, om skörden förloras
En skördeförsäkring kan tecknas så länge som såningsarbetet inte har påbörjats. Skördeförsäkringen ersätter förlust av täckningsbidrag om skörden blir helt förstörd, till exempel på grund av hagel eller hårt regn.
– För angivna väderfenomen kan man försäkra vissa växter och fastställa en fast hektarersättning, som betalas när ett väderfenomen som ska ersättas orsakar förlust av skörd, säger Sohlman.
Vissa lantbruksexperter befarar att den traditionella fördelningen av lantbruksstöden på basis av areal passiverar lantbruksproduktionen, eftersom en stor del av stöden kan gå till passiva markägare som arrenderar ut åkrarna de äger. Enligt Myyrä skulle det ur försörjningsberedskapssynvinkeln vara önskvärt att spannmål skulle produceras på åkrarna i Finland enligt tillväxtpotentialen och att man inte skulle övergå till pseudoodling i stor skala.
– Vi anser att skördeförsäkringen har en ännu viktigare betydelse i denna situation. Detta kan för sin del till och med hjälpa till att även uppgöra ambitiösa odlingsplaner som baserar sig på konsumenternas behov vilka i nuläget är mycket viktiga på grund av vår försörjningsberedskap, konstaterar Myyrä.